Att ha diabetes och bli gravid

När du är gravid genomgår kroppen hormonella förändringar. Din kropp blir gradvis mindre känslig för insulinets effekter. Det kallas för insulinresistens. En frisk persons kropp bildar automatiskt mer insulin under graviditeten.

Genom att försöka planera graviditeten kan du förbättra dina och barnets förutsättningar. Kontakta din diabetesläkare innan du försöker bli gravid för att få hjälp med att ställa in ditt blodsocker så bra som möjligt. Vissa läkemedel måste du också sluta använda under graviditeten. Detta gäller bland annat läkemedel mot höga blodfetter och vissa läkemedel mot högt blodtryck.

Du som har typ 2-diabetes

Har du typ 2-diabetes? Då behöver vissa blodsockersänkande läkemedel ersättas med insulin. Orsaken är att dessa läkemedel till skillnad från insulin, kan passera moderkakan. Det finns en osäkerhet kring hur de påverkar fostret.

Idag kontrolleras gravida med diabetes mycket noga. Men det är bra att känna till att det finns en ökad risk för graviditetskomplikationer och fosterskador. Det gäller särskilt om du har haft diabetes i många år eller om du har komplikationer av din sjukdom.

Risker för fostret

Om ditt blodsocker är högt blir det också högt hos fostret. Det beror på att sockret passerar moderkakan. Höga blodsockervärden tidigt i graviditeten innebär en ökad risk för missbildningar hos fostret.

Ett högt blodsocker senare under graviditeten kan leda till ökad insulinproduktion hos fostret som i sin tur kan leda till att barnet växer mer än normalt. Om barnet blir mycket stort kan det skadas i samband med förlossningen.

En ökad insulinmängd hos fostret under graviditeten kan göra att barnet kan drabbas av lågt blodsocker efter förlossningen. Blodsockret kontrolleras därför upprepade gånger första dygnen efter förlossningen. Barnet får bröstmjölksersättning tills amningen kommer igång.

Risker för dig som är gravid 

Diabetes innebär också ökade risker för komplikationer för dig som är gravid. Särskilt om din diabetes är dåligt reglerad och om du har komplikationer av din sjukdom.

Det finns risk för blödningar i ögats näthinna om ditt blodsocker förbättras väldigt hastigt, särskilt om blodtrycket dessutom är högt.

Det finns också ökad risk för stigande blodtryck och havandeskapsförgiftning mot slutet av graviditeten. Om du har haft diabetes i många år är det inte ovanligt med äggviteläckage i urinen som tecken på en nedsatt njurfunktion. Men det är sällan som njurfunktionen sviktar under graviditeten.

Testa ditt blodsocker varje dag, både före och efter måltider. Önskvärda glukosnivåer är nära 5 mmol/L före måltid och under 8 mmol/L en timme efter måltid.

För dig som är gravid och har typ 1-diabetes är den blodsockersänkande i princip likadan som när du inte är gravid. Om du har insulinpump kan du behålla den under graviditeten. Har du typ 2-diabetes kan du fortsätta med metformin medan all annan behandling ersätts med insulin.

Behov av insulin under graviditeten

Under de första 12 veckorna av graviditeten kan man ibland uppleva ett minskat insulinbehov. Då måste dina insulindoser tillfälligt minskas. Under graviditetens andra hälft blir du allt mer insulinresistent och då kommer insulindoserna att behöva ökas. En fördubbling eller mer är inte ovanligt. Mot slutet av graviditeten stabiliseras insulinbehovet och minskar ofta något under de sista veckorna före förlossningen.

Du ska äta mat som är fattig på snabba kolhydrater men rik på grönsaker och fibrer. Det är viktigt att du inte äter för stora portioner och att du istället fördelar ditt intag av mat jämnt över dagen.

Det är också viktigt att du rör på dig under graviditeten. Du kan gå en rask promenad varje dag för att minska insulinbehovet genom att insulinkänsligheten ökar.

Under hela graviditeten har du tät kontakt med diabetesläkare och specialistmödravården. Ögonbottenundersökning görs vid minst ett tillfälle under graviditeten för att i tid upptäcka och behandla eventuella skador på de små blodkärlen i näthinnan. Fostrets tillväxt följs med extra ultraljud mot slutet av graviditeten och övriga kontroller blir också fler.

De flesta mammor som har diabetes kan föda på vanligt sätt, det vill säga med vaginal förlossning. Blodsockret mäts regelbundet under värkarbetet. Ta därför med din blodsockermätare till förlossningen. Din diabetesläkare ger dig fler råd inför förlossningen.

Efter förlossningen

Den första tiden kan ditt barn behöva vårdas på neonatalavdelning för lågt blodsocker eller annan kontroll.

Har du typ 1-diabetes så återgår du till de insulindoser du hade före graviditeten. När din mjölkproduktion har kommit igång behöver du ofta minska insulindoserna för att undvika insulinkänningar. För dig som har typ 2-diabetes kan det vara aktuellt att ha kvar metformin och insulin under amningsperioden beroende på hur dina värden var när du blev gravid.