AKTUELLT I SKÅNE

Skyddsutrustning inom vården anpassas vid mer kunskap

Innehållet gäller Skåne

Långärmat eller kortärmat? Munskydd eller inte? Den skyddsutrustning som sjukvårdspersonalen använder anpassas i takt med att vi får mer kunskap om det nya coronaviruset och sjukdomen covid-19.

Skyddsutrustningen som används inom vården är engångsförkläde i plast, munskydd, handskar och visir. Personalen hjälper varandra att ta på utrustningen innan de går in till patienterna.

På intensivvårdsavdelningen i Malmö finns en sluss för att ta sig vidare in till den avskilda lokalen där covid-19-patienter vårdas. Just nu är det en handfull patienter som får intensivvård där, men förberedelserna pågår för fullt för att kunna ta hand om fler.

Nu finns mer kunskap om viruset

I början när coronaviruset var helt nytt för vården fanns rutiner om att vårdpersonalen skulle ha långärmat, visir och munskydd så fort de kom i kontakt med en sjuk patient.

Nu när det finns mer kunskap om viruset så har skyddsutrustningen anpassats. Nu vet vi att coronavirus smittar genom så kallad droppsmitta och indirekt kontaktsmitta på exempelvis förorenade ytor. När en person nyser eller hostar bildas smittsamma droppar i luften. Då kan den som står nära bli smittad. När dropparna har fallit ned på ytor eller föremål kan smittämnen föras vidare därifrån, oftast via händerna.

Uppdaterade rekommendationer från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten uppdaterade sina rekommendationer för skyddsåtgärder i slutet av mars. Region Skånes rutiner i rådande situation med hanteringen av covid-19 överensstämmer med Folkhälsomyndigetens rekommendationer.

Visir och munskydd används exempelvis vid patientnära kontakt för att förebygga droppsmitta. Men om vårdpersonalen rör sig längre bort än två meter från en patient behövs inga skydd. Om det inte finns risk för kontakt med kroppsvätskor räcker exempelvis ett plastförkläde utan ärm, visir och munskydd. Handskar och lång ärm behövs inte då.

Men om vårdpersonalen ska ta ett blodprov eller ändra läge på en patient behövs handskar, plastförkläde utan ärm, visir och munskydd.

Eva Melander, smittskyddsläkare Region Skåne, berättar att det inte är materialbrist som gör att reglerna har anpassats för personalens skydd.

- När det här började var det ett helt nytt virus. Man visste inte hur det smittade. Då valde WHO och Europeiska smittskyddsmyndigheten att lägga sig på en väldigt hög nivå när det gäller skyddsutrustning. Efterhand lär man känna viruset. Vi har insett att den här sjukdomen framförallt sprids via droppsmitta och indirekt kontaktsmitta, motsvarande hur influensa smittar. Då ska vi jobba på det sättet, säger Eva Melander.

Personalen känner sig trygg

På intensivvårdsavdelningen i Malmö känner sig personalen trygg kring hygienrutinerna. Att säkerhetsrutinerna ändras efterhand är naturligt. De tar situationen med ro.

Det är ett rutinerat gäng och som varit med länge. Till stor del handlar det om samma hygienrutiner som vid vanlig influensa.

- Vi har jobbat med hygienfrågor i decennier. Vi känner oss helt trygga med att gå in till covid-19-patienter, säger enhetschef Pia Brorsson, intensivvårdsavdelningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Pia Brorsson, enhetschef på IVA i Malmö, hjälper kollegan att klä på sig skyddsutrustningen.
Pia Brorsson, enhetschef på IVA i Malmö, hjälper kollegan Ansti Mangell att klä på sig skyddsutrustningen. Ansti är kvalitetsansvarig sjuksköterska på intensivvårdsavdelningen.

Avdelningen är indelad i tre zoner

På den nya avdelningen där de vårdar covid-19-patienter har de delat in området i tre zoner – grönt, gult och rött. Det behövs olika mycket skyddsutrustning beroende på hur nära patienten de arbetar och vad det är för typ av vård de behöver ge.

- I början var det en del diskussioner om skyddsutrustningen. Men det handlade mest om att man inte ville jobba med lång ärm så fort man bara gick in till en smittad. Det kändes otympligt och onödigt, säger Pia Brorsson.

Smittskyddsläkare Eva Melander menar att det istället kan innebära ökade risker att använda mer skyddsutrustning än vad som krävs. För varje skyddsutrustningspryl som läggs till riskerar man att införa ett moment där det finns risk att man kontaminerar sig själv eller sin omgivning.

Avdelningar delar med sig

Det finns en stor solidaritet mellan sjukhusets avdelningar. Även om materialet fördelas från centralt håll så hjälps de åt inom verksamheten. Det kommer också många initiativ från privatpersoner, småföretagare och större företag som vill hjälpa till.

Till toppen av sidan