Nikotinberoende

När du drar ett halsbloss på en cigarett tar det bara sju sekunder innan nikotinet når hjärnan. Det är nikotinet som är det beroendeframkallande ämnet i cigaretten, så när du bestämmer dig för att sluta röka är det nikotinet du tar upp kampen med.

Nervceller suger upp nikotinet

Hjärnans nervceller har mottagare för nikotin. Mottagarna sitter på nervcellens yta och kallas receptorer. Nikotinet hittar nervcellerna, binder sig till receptorerna och stimulerar cellerna i cirka en halvtimme. Sedan bryts nikotinet ned och försvinner. Efter ett tag känner nervsystemet av nikotinbristen och larmar. Det är då du känner ett smygande obehag och röksuget sätter in. Du tolkar det som en längtan efter att röka och förväxlar lätt rökningen med en känsla av njutning. I själva verket handlar det oftast om att avvärja ett obehag.

Receptorerna skriker efter nikotin

När du slutar röka skriker receptorerna efter mer nikotin. De kommer att lugna ned sig efter ett tag och till slut tystnar de, men de finns kvar och kan vakna till liv igen. Ge dem bara inte nikotin så att de kan börja bestämma över dig igen. Om du avstår från nikotin i alla former – alltså även passiv rökning – bör det inte ta mer än tre veckor att tysta receptorerna och befria dig från ditt nikotinberoende.

Nikotin ger ett starkt beroende

Tänk på att nikotin är en drog som ger ett snabbt och starkt beroende. Tillvänjningen anses till och med snabbare än för kokain och heroin. Du behöver därför inte oroa dig för att det beror på dålig karaktär om du har haft svårt att sluta röka tidigare. Om du förstår hur starkt kroppens beroende är blir det lättare att övervinna det.

Ett fysiskt beroende

Rökning har alla de effekter på kroppen som andra beroendeframkallande droger har. Varje gång du känner röksug, orsakat av ett obehag i kroppen, beror det på att nikotinhalten i kroppen har sjunkit. Efter det första blosset på en ny cigarett är nikotinet tillbaka i hjärnan inom sju sekunder. Du märker snabbt effekterna av en ny dos nikotin – det är så nikotin skapar ett fysiskt beroende. Kroppen vill ha nikotin om och om igen.

Ett psykiskt beroende

En nikotinmissbrukare kämpar med ett dubbelt beroende. Beroendet är till en del fysiskt, men till en del även psykiskt. Det psykiska beroendet har att göra med invanda situationer, till exempel efter maten, till kaffet, vid telefonsamtal, efter sex eller framför tv:n. En inbiten rökare röker oavsett om han eller hon känner för det, bara för att det är ett invant beteende.

Återfallen beror oftast på det psykiska beroendet. Det är så mycket kring rökningen som lockar och pockar. Därför är det så viktigt att programmera om sin hjärna med hjälp av strategier och tankar som en kvalificerad rökavvänjare kan berätta om.

Publicerad:
2013-10-09
Skribent och redaktör:

Ingrid Stjernström Roos, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Hans Gilljam, professor i folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet