Muskelreumatism

Skriv ut (ca 3 sidor)

Muskelreumatism är en inflammatorisk sjukdom som även kallas polymyalgia reumatika. Den gör att du får ont och blir stel i kroppen. När du får behandling brukar besvären snabbt lindras eller försvinna helt. Sjukdomen läker vanligen av sig själv med tiden.

Skriv ut

Det är inte känt vad som orsakar sjukdomen. Muskelreumatism är vanligare hos kvinnor än män, och kommer sällan före femtio års ålder.

Symtom

Symtom

Oftast kommer symtomen smygande under några veckors tid.

Det kan börja med att du känner dig trött och hängig. Du kan även få lätt feber och gå ner i vikt.

De typiska symtomen på muskelreumatism är smärta och stelhet i stora muskelgrupper. Det är vanligt att värken är mest besvärande kring axlar och överarmar samt höft och lår. Symtomen är vanligen lika på höger och vänster sida av kroppen. Ofta är besvären värst på morgonen och när du suttit stilla en längre stund. Du kan till exempel få svårt att ta dig ur sängen eller att lyfta armarna över huvudet när du klär på dig.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har muskelreumatism.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

hela Sverige

Här hittar du adress och telefonnummer till samtliga vårdcentraler i Stockholms län.

Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in. 

Vill du ha råd, ring telefonnummer 1177 där våra sjuksköterskor svarar dygnet runt. 

Råd på andra språk

Klockan 8 - 22 kan du även få råd på arabiska och somaliska och klockan 8 -12 på finska.

 
Fäll ihop

Undersökning

Undersökning

Det finns inget speciellt prov som visar om du har muskelreumatism. Läkaren tar ett blodprov för att ta reda på sänkan eller CRP som kan visa om du har en inflammation i kroppen. Vid muskelreumatism visar provet vanligen ett förhöjt värde.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Muskelreumatism behandlas vanligen med kortison i form av tabletter som brukar ha mycket god effekt. Du känner dig snabbt bättre, ofta inom någon dag.

Kortisonet tar inte bort sjukdomen, men håller nere inflammationen tills sjukdomen har läkt ut av sig själv. Det brukar ta 2-3 år.

Du får börja med en medelhög kortisondos. Sedan får du trappa ner dosen långsamt. Ofta går det bra utan att du får mer symtom och ökad sänka, men ibland kan du behöva öka dosen tillfälligt för att sedan fortsätta med nedtrappningen. Du kan behöva fortsätta ta en liten dos kortison under flera år. Du ska inte avbryta behandlingen tvärt.

När du tar kortison under lång tid ökar risken för benskörhet. Därför får du ta läkemedel för att förebygga det. Det är vanligt att få en typ av läkemedel som kallas bisfosfonat, samt kalcium och D-vitamin.

Vid lättare varianter av sjukdomen kan du få behandling med smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel, så kallade NSAID eller cox-hämmare.

Fäll ihop

Biverkningar

Biverkningar

Långtidsbehandling med kortison kan ge en del biverkningar. Eftersom dosen under större delen av behandlingstiden är låg brukar det inte vara några större problem.

En biverkan som kan förekomma i början när du tar lite högre dos är att du blir överaktiv och får svårt att sova.

Några biverkningar som ibland kan förekomma är följande:

  • Du kan få svullna händer och fötter.
  • Du kan gå upp i vikt.
  • Din hud kan bli skörare, du kan lättare få blåmärken och det kan ta längre tid för sår att läka.
  • Du kan få förhöjt blodtryck.
  • Du kan få förhöjt blodsocker.
Fäll ihop

Kontroller under behandlingen

Kontroller under behandlingen

Du får gå på regelbundna besök på vårdcentralen för att följa upp att den dos kortison du tar är lagom för att hålla inflammationen nere. Då tar läkaren blodprov för att se din sänka eller CRP. Baserat på vad provet visar och hur du känner dig i kroppen talar läkaren om hur du ska dosera.

Läkaren kontrollerar även ditt blodsocker och blodtryck under behandlingen.

Fäll ihop

Det är bra att röra på sig

Det är bra att röra på sig

Att röra på sig är bra både för skelettet och för att hålla igång musklerna. Motion hjälper även till att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Du kan välja den typ av fysisk aktivitet som känns bra för dig.

Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast med träningsprogram anpassat för dig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-12
Redaktör:

Åsa Schelin, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus