Musarm

Skriv ut (ca 5 sidor)

Musarm är ett samlingsnamn för olika besvär som du kan få från handen och armen om du ofta använder datormus.

Skriv ut

Besvären kan visa sig på olika sätt, dels beroende på vilken del av armen eller handen som du har ont i, dels om det är muskler, ledband, senor eller nerver som gör ont.

Besvären kan sitta i mer än ett halvår, men du blir för det mesta bra igen. Det är ovanligt att musarm leder till att du måste byta arbete.

Det blir mer och mer vanligt med musarm, eftersom fler använder datorer i arbetslivet.

Läs mer om smärta och ont i nacke och axlar.

Vad beror det på?

Vad beror det på?

Musarm orsakas av att du gör många upprepade små rörelser med musen. Smärtan beror på att muskler, ledband, senor eller nerver blir överbelastade.

När du arbetar med musen håller du handen i ett onaturligt läge. Handleden är böjd bakåt och fingrarna är spända, dels för att kunna hålla i musen, dels för att kunna klicka på den. Dessutom brukar handen vikas lite åt sidan, med en vridning mot lillfingret. Det gör att det blir ett större tryck på vissa nerver samtidigt som du arbetar på ett onaturligt sätt med musklerna i underarmen. Den största belastningen är inte när du klickar eller rör musen, utan när du håller handen beredd att klicka.

Risken att få musarm ökar om du till exempel ofta drar och släpper bilder med musen, eftersom det kräver mindre och mer känsliga rörelser. Det gör i sin tur att spänningen i musklerna ökar. Även stress kan öka risken eftersom man ofta spänner musklerna mer när man är stressad.

Läs mer om avslappning för nacken, avslappning för axlarna och ergonomi.

Fäll ihop

Symtom på musarm

Symtom på musarm

Symtomen på musarm kan skilja sig beroende på vilken del av armen och handen som är överbelastad. Besvären kan komma när du använder musen och efteråt. Ibland kan besvären hålla i sig dygnet runt.

Tecken på musarm kan vara besvär i axeln, armen, armbågen, underarmen, handleden eller handen. Följande symtom är vanliga om du har musarm:

  • ömhet, smärta eller stelhet
  • värk som molar eller pulserar
  • känsla av obehag i armen
  • känsla av svaghet i hela eller delar av armen
  • domningar och försämrad känsel
  • stickningar, och känsla av kyla eller värme.

Besvären kan likna symtomen man får av karpaltunnelsyndrom eller tennisarmbåge.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga musarm?

Hur kan jag förebygga musarm?

Om du inte gör något åt dina besvär och fortsätter arbeta på samma sätt kan smärtan bli värre och din arbetsförmåga minska. Ju svårare besvären är desto längre tid tar det att bli bra, även om du helt avstår från att arbeta vid datorn.

Genom att följa några enkla råd kan du både förebygga musarm och minska besvären om du redan har musarm:

  • Använd kortkommandon på tangentbordet.
  • Flytta musen till andra sidan tangentbordet och använda den andra handen till musen. Det brukar vara svårt i början men du vänjer dig efter en tid.
  • Se till att musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och att stolen och skrivbordet är i lagom höjd. Du kan prova dig fram. Tangentbordets stödben, som sitter baktill på tangentbordets undersida, bör vara infällda.
  • Håll handleden rak, inte vriden mot lillfingret, när du använder musen.
  • Låt handen vila på skrivbordet i stället för på musen när du inte behöver använda den.
  • Arbeta med armar och händer nära kroppen.
  • En del kan bli hjälpta av att ha armstöd på stolen. Om du använder armstöd bör de finnas för båda armarna. Underarmen bör kunna vila mot arbetsbordet om du inte använder armstöd.

Det är också bra att ta regelbundna, korta pauser i arbetet och variera arbetsuppgifterna. Försök växla mellan att stå och sitta. Det är viktigt att röra på sig emellanåt och försöka minska stressen i arbetet.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Du kan kontakta en fysioterapeut eller en vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor. Det går också bra att vända sig till en naprapat eller en kiropraktor.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Om du fått musarm kan du till exempel behöva se över din arbetsmiljö eller gå på fysioterapi under en tid. Det finns olika typer av hjälpmedel som kan hjälpa.

Olika hjälpmedel

Det finns många hjälpmedel som kan minska risken för musarm, och nya utvecklas. Även om du kan använda olika hjälpmedel är det fortfarande viktigt att du varierar ställning och hur du använder armen under tiden du arbetar vid datorn.

Exempel på hjälpmedel kan vara:

  • Stöd för underarmen eller handleden som kan sitta löst eller vara en del av musmattan.
  • Datormöss som finns i olika former och storlekar. Det finns till exempel datormöss som är vinklade, sådana som har kulan på ovansidan i stället för på undersidan och de som är utformade som en penna i ett pennställ.
  • En styrkula eller en styrplatta, som är lös eller som sitter ihop med tangentbordet. Dessa hjälpmedel kan du använda istället för mus.
  • Ett mindre tangentbord som gör att du kan ha musen närmare minskar belastningen. Det finns små tangentbord utan siffror. Siffrorna kan du i stället ha på ett löst så kallat numeriskt tangentbord.
  • Så kallade röststyrda datorprogram som gör att du kan använda din röst för att ersätta en del knapptryckningar och musrörelser.
  • Datorprogram som gör det lätt att använda tangentbordet i stället för musen. Många arbetar med datorprogram som är utformade för ett visst arbete. Datorprogrammens utformning går ibland att påverka och ibland även valet av datorprogram.
  • En snabb dator. Om datorn eller program går långsamt och du får vänta på att få klicka med musen leder det till att musklerna spänns längre tid.
  • Du kan använda en dator med pekskärm. Det kan exempelvis vara bra att växla mellan att använda mus, styrkula, styrplatta och pekskärm.

Det kan vara bra att få hjälp av en fysioterapeut eller ergonom när du väljer hjälpmedel. Det kan ändå vara svårt att avgöra vilka hjälpmedel som är bäst, eftersom det inte finns så många undersökningar som jämför olika hjälpmedel. Du får ofta prova dig fram tills du har hittat de hjälpmedel som passar bäst.

Bra att förbättra arbetsmiljön

Om du inte lyckas komma tillrätta med besvären själv kan du diskutera med din chef för att hitta en lösning. Du kan till exempel behöva se över på vilket sätt du arbetar och hur mycket du har att göra.

Det kan också vara bra att låta en ergonom gå igenom hur din arbetsplats är utformad. En ergonom kan se till att du sitter bekvämt och att arbetsbordet, musen, tangentbordet och skärmen är på lagom avstånd från kroppen och i lagom höjd. Du kanske kan få hjälp av en ergonom genom företagshälsovården på din arbetsplats, men det finns även ergonomer som jobbar fristående från företagshälsovården.

Det är också viktigt att du har bra ljus där du sitter och arbetar, och att du använder glasögon om du behöver det. Din arbetsställning kan påverkas så att du spänner dig mer om du inte ser tydligt.

Fysioterapi kan hjälpa

Om du fortfarande har besvär av musarm efter att arbetsplatsen förbättrats eller om du har svåra besvär kan du vända dig till en fysioterapeut eller till en läkare på vårdcentralen. Ibland får man då en remiss till en arbetsterapeut som också kan hjälpa till med behandlingen.

Sjukgymnasten, arbetsterapeuten eller läkaren frågar framför allt när och var det gör ont, kontrollerar hur mycket du kan röra armen och axeln och känner på de ställen där du har ont.

Fysioterapi innehåller ofta både övningar där du tränar upp styrkan i de muskler som gör ont och övningar där du stretchar dem. Stretching gör att musklerna blir avslappnade, men du kan även få göra andra sorters avslappningsövningar.

Läkemedel kan behövas

De läkemedel som i första hand används är receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Om de inte hjälper kan du pröva med en annan grupp läkemedel, så kallade cox-hämmare eller NSAID. I läkemedelsgruppen ingår olika verksamma ämnen, till exempel ibuprofen och naproxen. Exempel på läkemedel som kan köpas receptfritt är Ipren och Pronaxen.

Om du är över 75 år, har någon hjärt-kärlsjukdom eller tidigare har haft magsår bör du använda paracetamol istället för NSAID.

Om du har ont i axeln, och sjukgymnastik inte har hjälpt, kan det ibland behövas en spruta med kortison där du har ont. Behandling med en kortisonspruta får du av en läkare på en vårdcentral. Att få en kortisonspruta i axeln gör oftast inte ont.

Du blir oftast bättre på sikt

Om du inte gör något åt orsaken till att du har musarm är det vanligt att besvären kommer tillbaka. Därför är det viktigt att ta reda på anledningen till att du fått musarm så att du kan försöka förebygga nya besvär.

Du blir oftast bättre på längre sikt, men ibland kan du få långvariga besvär som sitter i mer än ett halvår. Det är ovanligt att musarm leder till att man måste byta arbete. Om man inte kan få nya arbetsuppgifter under läkningstiden kan man ibland bli sjukskriven.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-03
Redaktör:

Ernesto Martinez, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Rikard Viberg, läkare, specialist i allmänmedicin, Stockholm