Att vara ledsen

Skriv ut (ca 5 sidor)
Skriv ut

Alla känner sig ledsna då och då. Att vara ledsen är lika rätt som att vara glad. Det kan ofta kännas lättare om du tillåter dig att gråta och vara just så ledsen som du känner dig.

Ibland kan det vara något särskilt som gör att du känner dig ledsen. Det kan till exempel vara att det tagit slut med den du har varit ihop med, att föräldrar ska flytta isär eller andra problem med familj och kompisar.

En del kan känna sig ledsna en period i samband med att livet förändras på något sätt. Det kan vara i samband med en flytt, byte av skola eller att en börjar i gymnasiet eller börjar jobba. 

Ibland kan du känna dig nere utan att det har hänt något speciellt eller att du förstår varför.

Hjälp och stöd

Hjälp och stöd

Det finns saker du kan göra själv för att må bättre, och det finns hjälp att få om du behöver ha stöd av andra.

Ibland kan det hjälpa att prata med någon du har förtroende för som en kompis eller annan närstående som kan hjälpa dig att se saker ur andra synvinklar.

Om du inte vill prata med någon du känner kan du tala med någon i en chatt- eller telefonjour. Här finns någon som lyssnar och som kan ge råd och stöd i hur du ska komma vidare och vart du kan vända dig. Hit kan du ringa utan att berätta vem du är. 

Om du känner dig ledsen under en längre tid, och till exempel inte tycker det är kul med det du brukar gilla att göra kan du behöva få  hjälp i vården.

Du kan börja med att kontakta elevhälsan, en ungdomsmottagning eller vårdcentral.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

UMO om att vara ledsen

UMO om att vara ledsen

UMO är din ungdomsmottagning på nätet. Här kan du bland annat läsa mer om att vara ledsen, vad du kan göra för att må bättre, läsa andras berättelser och hur du kan vara ett stöd för en kompis som mår dåligt.

Du kan också läsa om att ha en förälder mår psykiskt dåligt.

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - barn och unga

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd för barn och unga

Mår du dåligt? Eller mår ditt barn dåligt? Är du lärare, kompis eller finns nära ett barn som du tror mår dåligt? Du som är barn eller ungdom kan få rådgivning, hjälp och stöd i olika situationer. För dig som vill hjälpa ett barn i din närhet finns också stöd att få.

På skola och förskola finns kurator, skolsköterska eller psykolog som du kan prata med.
Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och i socialtjänsten har tystnadsplikt.

Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

I Region Skåne

Till alla barnavårdscentraler finns en psykolog knuten. Barnavårdscentralen tar emot barn upp till 6 års ålder.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog.

En väg in heter barn- och ungdomspsykiatrins telefonrådgivning för barn och unga med psykisk ohälsa i Skåne (0-17 år). Du som är barn, ungdom, vårdnadshavare, skolpersonal eller har ett barn som mår dåligt i din närhet, kan ringa dit för hjälp och rådgivning. Kvalificerad personal ger råd och bokar vid behov en tid på en Första linjen-mottagning eller en annan bup-mottagning. Du kan också bli hänvisad till en mottagning utanför psykiatrin, som bättre fyller dina behov. Du når En väg in på 020-51 20 20 vardagar mellan 08:00 och 16:30. Det går också bra att skicka en egenremiss.

I din kommun

Din kommun kan ofta hjälpa till om du har det svårt. Via länken nedan hittar du stöd och hjälp inom socialtjänsten för dig som är ung eller är vårdnadshavare i Skånes alla kommuner.

Hjälp och stöd i din kommun

I skolan

På alla skolor, från lågstadiet till gymnasiet, har man tillgång till elevhälsa. De som arbetar där är skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog och specialpedagog. Alla skolor måste erbjuda sina elever elevhälsa.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer och hjälp via internet

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour. Du kan också få hjälp och rådgivning på internet, till exempel genom Fråga UMO eller BRIS

Fäll ihop

Sök hjälp och stöd i Skåne - vuxen

Skåne

Sök hjälp och stöd i Skåne - vuxen

Vid livshotande tillstånd ska du ringa 112, inte till psykiatrisk akutmottagning.

Hjälp och stöd om du mår dåligt psykiskt

Mår du dåligt?

Både sjukvården och socialtjänsten kan hjälpa dig och det finns många stödgrupper, föreningar och organisationer som är bra att prata med. Alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten har tystnadsplikt. Nedan hittar du information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp.

vårdcentralen kan du få hjälp av en kurator eller av en psykolog. Om det behövs, kan du få remiss till specialistpsykiatrin.

Om du mår så dåligt att du behöver hjälp direkt ska du vända dig till en psykiatrisk akutmottagning.

Patient- och närståendeorganisationer

Patient- och stödföreningar kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

I Skåne finns många patient- och närståendeorganisationer för personer som har kontakt med psykiatrin. Där finns möjligheten att träffa andra i liknande situationer.

Telefonjourer

Om du inte vill prata med någon närstående kan det vara en bra början att tala med någon i en telefonjour.

Telefonjourer och rådgivning

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-02-14
Skribent och redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Manusunderlag:

Texten bygger på faktagranskat och publicerat material på UMO.se och 1177 Vårdguiden.


Skåne
Tillägg uppdaterade:
2017-12-08
Redaktör:
Sara Frostberg Lowery, 1177 Vårdguiden, Region Skåne
Granskare:
Annika B Nilsson, verksamhetsutvecklare, barn- och ungdomspsykiatrin Region Skåne, Susanna Rosander, kommunikatör, Psykiatri Skåne