Vad kostar läkemedel på recept?

Skriv ut (ca 7 sidor)

Staten subventionerar, det vill säga ger ekonomiskt stöd, när du behöver läkemedel och en del andra varor vid vissa sjukdomar. De flesta läkemedel som skrivs ut på recept är subventionerade. Det skydd mot höga kostnader som lagen ger kallas i dagligt tal för högkostnadsskyddet.

Skriv ut

Subventionen beskrivs i Lagen om läkemedelsförmåner.

Enligt lagen gäller att:

  • Du får rabatt enligt en så kallad högkostnadstrappa för de flesta läkemedel, p-piller och stomiartiklar.
  • Du betalar inget alls för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering, till exempel stickor för blodsockermätning.
  • Barn under 16 år får ett särskilt skydd mot höga kostnader för vissa livsmedel.

Beslut om pris och subvention

Beslut om pris och subvention

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV är den myndighet som beslutar om pris och subvention. När TLV ska fatta beslut om subvention tittar de på om läkemedlet ger en nytta som motsvarar kostnaden att subventionera det. Nyttan kan till exempel vara bättre hälsa och ökad livslängd. TLV bedömer också om användning av läkemedlet kan minska samhällets kostnader, till exempel för operationer, sjukskrivningar eller äldreomsorg.

Läkemedelsföretagen kan själva välja att sälja ett läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Då är prissättningen fri, det vill säga läkemedelsföretagen bestämmer själva priset. För läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet får du själv betala hela kostnaden.

En del läkemedel kan ha en begränsad subvention. Det innebär att läkemedlet är subventionerat bara för en viss patientgrupp eller för att behandla en viss sjukdom.

TLV och FASS har webbplatser där man kan se om ett läkemedel är subventionerat eller inte.

Fäll ihop

Utbyte av läkemedel på apotek

Utbyte av läkemedel på apotek

Ibland finns flera likvärdiga alternativ till ett läkemedel. De kallas generiska läkemedel. De innehåller lika mycket av samma verksamma ämne eller ämnen och har likvärdig effekt. Men de kan se olika ut och innehålla olika tillsatser, till exempel färgämnen. De kan komma från olika läkemedelsföretag och ha olika pris. Likvärdiga läkemedel kan bytas ut mot varandra på apoteken. Det är Läkemedelsverket som bestämmer vilket läkemedel som får bytas ut mot ett annat.

När ett läkemedel ingår i högkostnadsskyddet och är utbytbart måste apoteken erbjuda det likvärdiga läkemedel som har lägst pris, oavsett vad läkaren har skrivit på receptet.

Du behöver inte välja det billigaste läkemedlet om du inte vill. Du kan välja det dyrare alternativet, som står på receptet, men då får du själv betala mellanskillnaden, och den räknas inte med i högkostnadsskyddet.

Du kan välja ett annat utbytbart läkemedel som inte är det billigaste och som inte står på receptet, men då får du betala hela kostnaden själv. Den kostnaden räknas inte heller med i högkostnadsskyddet.

Det kan finnas särskilda skäl till att läkemedel inte ska bytas ut, till exempel att du är allergisk mot något färgämne eller att du har svårt att öppna en viss förpackning. Den som skriver ut receptet kan markera på receptet att läkemedlet inte får bytas ut och då gäller högkostnadsskyddet fullt ut.

Periodens vara

TLV beslutar vilka priser som ska gälla efter att läkemedelsföretagen ansökt om en prisändring. Priset på ett läkemedel kan, efter en ansökan, ändras varje månad.

När det gäller generiska läkemedel kallas det alternativ som får lägst pris för periodens vara. TLV informerar apoteken om vilket alternativ som är periodens vara och som de ska byta till. TLV beslutar också om två reservalternativ att byta till om periodens vara tar slut. Det kan alltså variera från månad till månad vilket alternativ som apoteken erbjuder.

Avsikten med periodens vara är att de skattemedel som är avsatta för subvention av läkemedel ska räcka till så mycket och så många som möjligt.

Periodens vara är densamma på alla apotek. Men ibland kan det hända att ett apotek har köpt in mer av periodens vara än vad de sålt under en månad. Apoteket får då sälja den en tid under följande månad. Det innebär att du kan bli erbjuden förra månadens vara på ett apotek och innevarande månads vara på ett annat. Dessa två varor kan ha olika pris.

Fäll ihop

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskydd

Högkostnadsskyddet innebär att du betalar högst 2 200 kronor under en period på ett år räknat från det första köpet. Detta år kallas en högkostnadsperiod.

Högkostnadsskyddet gäller för läkemedel som du får på recept och som TLV har bestämt ska vara subventionerade. Det gäller även för förbrukningsartiklar som du får på ett så kallat hjälpmedelskort.

När det gäller de flesta läkemedel betalar du en så kallad egenavgift varje gång du hämtar ut på recept tills du kommit upp till 2 200 kronor. Detsamma gäller förbrukningsartiklar som behövs vid stomi. Stomiartiklar är kostnadsfria i vissa landsting.

För en del läkemedel betalar du ingen egenavgift. Du betalar ingenting för insulin om du har insulinbehandlad diabetes. När det gäller sjukdomar som lyder under smittskyddslagen betalar landstinget hela kostnaden för läkemedel som minskar smittsamheten, till exempel virushämmande läkemdel mot hiv.

Vissa landsting betalar hela eller en del av egenavgiften för vissa läkemedel och vissa patientgrupper, till exempel p-piller till unga kvinnor.

Läkemedel i högkostnadsskyddet är kostnadsfria för barn under 18 år.

Du betalar inget för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering. Exempel på sådana förbrukningsartiklar är sprutor och stickor för blodsockermätning.

Egenavgift enligt högkostnadstrappan

När du påbörjar en högkostnadsperiod på ett år betalar du hela kostnaden för läkemedel och stomiartiklar själv tills du sammanlagt har betalat 1 100 kronor. Sedan minskar egenavgiften stegvis enligt den så kallade högkostnadstrappan. Vid varje nytt inköp startar du från den kostnad du hade uppnått vid förra köpet och klättrar vidare uppåt i trappan.

Så här fungerar högkostnadstrappan:

  • Du betalar fullt pris för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet upp till 1 100 kronor. Därefter träder rabattsystemet in.
  • När läkemedelskostnaden är mellan 1 101 kronor och 2 100 kronor betalar du 50 procent, tills du har betalat 1600 kronor.
  • När läkemedelskostnaden är mellan 2 101 kronor och 3 900 kronor betalar du 25 procent, tills du har betalat 2050 kronor.
  • När läkemedelskostnaden är mellan 3 901 kronor och 5 400 kronor betalar du 10 procent, tills du har betalat 2200.

När du har betalat 2 200 kronor behöver du inte betala mer under resten av högkostnadsperioden. En förutsättning för att detta ska gälla är att de läkemedel du hämtar ut ingår i högkostnadsskyddet. När högkostnadsperioden tar slut börjar du om med en ny period vid nästa inköp, oavsett var du befinner dig i högkostnadstrappan.

Särskilda livsmedel till barn

Även livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar, till exempel glutenintolerans, är subventionerade. Livsmedlen skrivs ut på en så kallad livsmedelsanvisning och du får hämta ut för högst 90 dagar åt gången. Du betalar en egenavgift på 120 kronor varje gång, men denna avgift räknas inte med i högkostnadsskyddet.

Hur mycket får jag köpa åt gången?

Du kan inte köpa hur mycket som helst inom högkostnadsskyddet. Den mängd du får köpa ska vara avsedd att räcka i upp till 90 dagar, det vill säga ungefär tre månader. Preventivmedel, till exempel p-piller och p-sprutor, är undantagna från denna tremånadersregel.

Ibland får du hämta ut på receptet flera gånger. Då kan ett nytt uttag göras först när det gått två tredjedelar av den tid som läkemedlet beräknas räcka sedan förra uttaget. Till exempel om du har hämtat ut läkemedel för tre månaders förbrukning måste det alltså ha gått två månader innan du får ta ut på receptet igen.

Du kan få köpa ut en större mängd än ett uttag på en gång, men då måste du betala fullt pris för den mängd som överstiger tre månaders förbrukning. Ibland skriver läkaren på receptet att det måste gå en viss tid mellan uttagen. Då kan du inte ta ut oftare än läkaren angett.

Du kan hämta ut läkemedel inom högkostnadsskyddet för längre tid än tre månader om du har särskilda skäl, till exempel om du ska vara utomlands en längre tid. Men då måste du kunna bevisa det, till exempel med resehandlingar.

När gäller högkostnadsskyddet?

För att högkostnadsskyddet ska gälla måste den som skriver ut läkemedel ha sin arbetsplats angiven i form av en läsbar streckkod på receptet. Om receptet gäller ett läkemedel med begränsad subvention måste förskrivaren också markera på receptet att högkostnadsskyddet ska gälla.

Högkostnadsskyddet gäller för den som är bosatt eller anställd i Sverige eller den som har ett europeiskt sjukförsäkringskort från ett annat EES-land eller Schweiz. Det europeiska sjukförsäkringskortet ska visas upp både vid läkarbesöket och på apoteket. Sverige har även avtal med vissa länder utanför Europa; Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada, vilket innebär att läkemedelsförmånen gäller för medborgare från dessa länder om de får behov av läkemedel när de befinner sig i Sverige.

Högkostnadsdatabasen

Du behöver inte själv hålla reda på hur mycket du har handlat för. I den så kallade högkostnadsdatabasen, som hanteras av eHälsomyndigheten, registreras alla inköp inom högkostnadsskyddet. Systemet håller reda på hur mycket du hat betalat i egenavgift och räknar ut hur mycket rabatt det blir enligt högkostnadstrappan varje gång du handlar.

Alla apotek är anslutna till samma databas så det spelar det ingen roll på vilket apotek du handlar.

Det är frivilligt att ansluta sig till högkostnadsdatabasen. Det som registreras i databasen är namn, personnummer, inköpsdatum, på vilket apotek du har hämtat ut receptet, hur mycket du har betalat, det belopp du har uppnått i högkostnadsskyddet och startdatum för högkostnadsperioden. Informationen som registreras används bara för att du ska få rätt rabatt. Inga uppgifter om vilka läkemedel har fått eller vilken läkare som skrivit ut recept registreras.

Du kan logga in med e-legitimation för att se vilka uppgifter som finns om dig och om de barn som du är vårdnadshavare för. Du kan se följande:

  • Datumen för din högkostnadsperiod.
  • Hur mycket du under högkostnadsperioden har betalat för läkemedel och hjälpmedel som ingår i högkostnadsskyddet.
  • Vilken rabatt du får vid nästa köp.
  • Hur mycket mer du behöver betala innan du får frikort.

Du kan begära ett utdrag ur högkostnadsdatabasen genom att fylla i och skicka in en blankett till eHälsomyndigheten.

Blankett för begäran om registerutdrag ur högkostnadsdatabasen

Välja att vara utanför

Du kan välja att inte vara ansluten till högkostnadsdatabasen. Då får du ett kvitto som kallas högkostnadsbevis på apoteket när du köper läkemedel inom högkostnadsskyddet. På högkostnadsbeviset står vilken sammanlagd egenavgift du har betalat. Det är viktigt att spara det senaste högkostnadsbeviset och att visa upp det tillsammans med receptet när du ska köpa läkemedel. Apoteket behöver veta på vilken nivå i högkostnadstrappan du befinner dig på för att du ska få rätt rabatt.

Fäll ihop

Texten finns översatt - Other languages

Skriv ut (ca 7 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-08-29
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket