SAMLAD INFORMATION OM CORONAVIRUSET I ÖSTERGÖTLAND

Frågor och svar om covid-19 och ryggmärgs- och hjärnskador

Innehållet gäller Östergötland

Här finns frågor och svar om covid-19 och hjärnskador och ryggmärgsskador. Covid-19 är en nyligen upptäckt sjukdom och kunskap om sjukdomen ökar efter hand.

Covid-19 och hjärnskada

Innebär hjärnskadan att jag tillhör en riskgrupp för covid-19?

Folkhälsomyndigheten säger att alla över 70 år samt yngre med underliggande sjukdom tillhör riskgrupp.

  • Om din hjärnskada orsakats av stroke finns ofta andra faktorer som påverkar hjärnans blodcirkulation. Det kan handla om högt blodtryck, diabetes och förmaksflimmer. Det kan även gälla livsstilsfaktorer som rökning, övervikt och alkohol. Var och en av dessa faktorer kan innebära att du tillhör en riskgrupp.
  • Om du drabbats av syrebristskada i hjärnan efter hjärtstillestånd kan i vissa fall din hjärtsjukdom innebära en förhöjd risk.
  • Om din hjärnskada orsakats av blödning från ett pulsåderbråck, behöver det inte innebära en ökad risk, om du är utredd och inte har kvar några kärlförändringar.
  • Om du drabbats av olycksfallsskada av hjärnan medför detta i sig ingen ökad risk. En hjärnskada kan ibland ge kvarstående svårigheter och begränsningar.
  • Om du behandlas för hjärntumör kan behandlingen i vissa fall innebära att immunsystemet försämras. Det kan innebära en ökad risk. Om du inte har någon sådan behandling och det gått minst sex månader efter operation har du troligen ingen ökad risk.
  • Om du har kvarstående symptom efter encefalit och är infektionskänslig och lätt drar på dig luftvägsinfektioner, kan det vara klokt att vara noga med åtgärder för att minska riskerna för att smittas.

Innebär de begränsningar jag fått efter hjärnskadan någon ökad risk?

  • Ett mindre rörelsehinder medför inte någon ökad risk. Ett större rörelsehinder som drabbar både bål och extremiteter kan medföra risker om andningsförmågan och hostförmågan är nedsatt. Ett rörelsehinder kan också innebära att du varit fysiskt inaktiv en längre tid och fått nedsatt allmän kondition, vilket kan försämra kroppens motståndskraft.
  • Störning av munmotorik och svalgfunktion kan öka risken för felsväljning och försämrad näringstillförsel. Det kan öka risken för lunginflammation och nedsatt allmäntillstånd.
  • Störning av språk- och talfunktion kan försämra möjligheten uppfatta viktiga råd och instruktioner. Det kan också försvåra kommunikationen med vården om du behöver läggas in på en avdelning med begränsad kunskap om patienter med afasi.
  • Störning av minnesfunktion och andra kognitiva symptom kan innebära att du får svårare att tolka och komma ihåg råd och instruktioner. Det kan även försvåra kommunikationen med personalen om man behöver läggas in för vård.
  • Hjärntrötthet är framför allt en mental uttröttbarhet och det är osäkert om den kan påverka motståndskraften vid en svår infektion.

Vad kan jag göra i förväg för att minska risken för att smittas eller få allvarlig infektion?

  • Om din hjärnskada är kopplad till underliggande sjukdomar eller de tillstånd som nämns vid första frågan, är det viktigt att du fortsätter din behandling och går på kontroller. Det är extra viktigt om du får behandling som påverkar immunsystemet. Om du är osäker, fråga din läkare som ansvarar för behandlingen.
  • Om du har negativa livsstilsfaktorer är det extra viktigt att försöka minska dessa. Särskilt rökning. Försök sluta röka eller begränsa bruket.
  • Välj en hälsofrämjande livsstil. Se till att sova bra, äta bra och motionera regelbundet. Dessa råd stärker immunförsvaret och motverkar såväl att få en infektion som ger bättre möjlighet att klara av en infektion. Här finns kostråd för ett starkt immunförsvar. 
  • Följ Folkhälsomyndighetens råd: Folkhälsomyndigheten - covid19 undvik smitta svenska

Ska jag isolera mig från omgivningen?

Om du bedömer att du tillhör en riskgrupp, bör du isolera dig så långt det är möjligt. Ofta blir det en kompromiss. Anhöriga kanske arbetar och träffar många andra. Barnen kanske går i skolan och träffar både vuxna och andra barn. Du kanske har assistenter eller hemtjänstpersonal som rör sig i samhället. Försök hitta en klok lösning som funkar för dig.

Vad händer om mina assistenter blir sjuka?

Här är det klokt att ha tänkt i förväg. Finns det andra personer som kan gå in? Finns mat, hushållsartiklar, hjälpmedel och medicin hemma för minst ett par veckor? Tänk igenom en plan i flera steg upp till ett värsta scenario. På det sättet slipper du bli överrumplad.

Ska jag vaccinera mig?

Det är frivilligt att vaccinera sig. Läs med om vaccination mot covid-19 på denna sida. 

Patienter som tillhör en riskgrupp rekommenderas ta nedanstående vaccineringar. De skyddar inte mot covid-19, men mot andra infektioner som kan vara allvarliga.

  • Influensavaccinering rekommenderas för alla med ökad risk för komplikationer vid lunginfektioner.
  • Vaccinering mot pneumokocker rekommenderas för alla över 65 år samt för yngre i riskgrupper. Detta för att minska risken för bakteriell lunginflammation, som ibland kan bli en komplikation.

När kan det bli aktuellt att söka vård?

Har du symtom och känner dig allmänpåverkad ska du ringa 1177 för rådgivning. Om du är akut sjuk med andningspåverkan ska du ringa 112 omgående. 

Några tecken på att det kan vara dags att söka vård är:

  • Det är svårare/tyngre att andas
  • Symptomen är annorlunda/allvarligare än du normalt känner igen från tidigare luftvägsinfektioner
  • Du blir andfådd vid normala samtal
  • Om du redan har behov av ventilator för din andning, på mask eller via en kanyl i halsen, ska du kontakta sjukvården vid alla nya symptom på luftvägsinfektion

Om jag behöver läggas in på sjukhus med covid-19, hur informera jag personalen om min hjärnskada?

Vi har tagit fram ett särskilt dokument om covid-19 och hjärnskada, för att underlätta detta. Fyll i det och ta med till sjukhuset.

Dokumentet Patient med hjärnskada

Du kan även få blanketten från Rehabiliteringsmedicinska klinikens mottagning

Om du använder bildstöd i din kommunikation så har Symbolbruket tagit fram material kring covid-19.

Vem ska jag kontakta om jag tror jag behöver sjukhusvård?

Kontakta i första hand rådgivningen 1177 via telefon. Om du är akut sjuk med andningspåverkan ska du ringa 112.

Informera  Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Linköping så vi vet att du är sjuk och söker vård. Använd 1177 vårdguidens e-tjänster via nätet eller ring oss på telefon 010-103 15 98. Vi har utökade telefontider (vardagar 07:30 – 16:00) i samband med coronautbrottet.

Söka akut om du har svåra symtom.

Hur tar jag mig till sjukhuset?

Egen bil om det är möjligt, eller kalla på ambulans. Färdtjänst är inte ett bra alternativ när du är akut sjuk. Ta gärna med en medföljare. Tänk på att Region Östergötland har under coronautbrottet bestämt att endast en person får följa med.

Vilket sjukhus ska jag åka till?

Ditt närmaste sjukhus som har intensivvårdsresurser. I Region Östergötland är det Akutmottagningen Universitetssjukhuset i Linköping och Akutmottagningen Vrinnevisjukhuset i Norrköping

Vad ska jag ta med mig till sjukhuset?

  • Dokumentet Patient med hjärnskada som du har fyllt i, och som beskriver konsekvenserna av din skada 
  • Kontaktuppgifter till din hjärnskadeenhet
  • En aktuell läkemedelslista
  • Viktiga hjälpmedel, om det inte fördröjer din resa att packa dem: Förflyttningshjälpmedel, eventuella andningstekniska hjälpmedel, kontinenshjälpmedel och läkemedel för några dagar

Covid-19 och ryggmärgsskada

Tillhör alla personer som har en ryggmärgsskada riskgruppen för covid-19?

Folkhälsomyndigheten säger att alla över 70 år samt yngre med underliggande sjukdom som innebär en ökad risk för lungkomplikationer tillhör riskgruppen.

För ryggmärgsskadade finns det flera faktorer att som bör vägas in:

  • Vid en ryggmärgsskada finns en försämring av immunsystemet och något ökad infektionsrisk
  • Kateteriseringar av urinvägarna innebär en potentiell ingång för virus
  • Nedsatt andningsfunktion vid tetraplegi och högre paraplegi skapar minskade marginaler för andningsvägarna och en ökad risk för uttröttbarhet av andningsmuskulaturen
  • Nedsatt hostfunktion gör det svårare att få upp slem vid en luftvägsinfektion

De två första faktorerna innebär möjligen en ökad risk att få en infektion.

De två sista ökar risken att drabbas av en allvarligare sjukdom. Covid-19 kan ge en snabb försämring och en snabb uttröttning av andningsmuskulaturen även hos friska personer. Vi ser att denna risk är ökad vid tetraplegi och hög paraplegi. Svårigheter att hosta upp slem kan också innebära en ökad risk för bakteriell lunginflammation.

Förutom själva ryggmärgsskadan har många personer även andra riskfaktorer. Som övervikt, diabetes mellitus, högt blodtryck, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), samt är över 70 år.

Vad kan jag göra i förväg för att minska risken för att smittas eller få allvarlig infektion?

  • Om din hjärnskada är kopplad till underliggande sjukdomar eller de tillstånd som nämns vid första frågan, är det viktigt att du fortsätter din behandling och går på kontroller. Det är extra viktigt om du får behandling som påverkar immunsystemet. Om du är osäker, fråga din läkare som ansvarar för behandlingen.
  • Om du har negativa livsstilsfaktorer är det extra viktigt att försöka minska dessa. Särskilt rökning. Försök sluta röka eller begränsa bruket.
  • Välj en hälsofrämjande livsstil. Se till att sova bra, äta bra och motionera regelbundet. Dessa råd stärker immunförsvaret och motverkar såväl att få en infektion som ger bättre möjlighet att klara av en infektion. Här finns kostråd för ett starkt immunförsvar. 
  • Följ Folkhälsomyndighetens råd: Folkhälsomyndigheten - covid19 undvik smitta svenska

Ska jag isolera mig från omgivningen?

Om du bedömer att du tillhör en riskgrupp, bör du isolera dig så långt det är möjligt. Ofta blir det en kompromiss. Anhöriga kanske arbetar och träffar många andra. Barnen kanske går i skolan och träffar både vuxna och andra barn. Du kanske har assistenter eller hemtjänstpersonal som rör sig i samhället. Försök hitta en klok lösning som funkar för dig. Du kan alltid vända dig till din ryggmärgsskadeklinik för råd.

Vad händer om mina assistenter blir sjuka?

Här är det klokt att ha tänkt i förväg. Finns det andra personer som kan gå in? Finns mat, hushållsartiklar, hjälpmedel och medicin hemma för minst ett par veckor? Tänk igenom en plan i flera steg upp till ett värsta scenario. På det sättet slipper du bli överrumplad.

Ska jag vaccinera mig?

Det är frivilligt att vaccinera sig. Läs mer om vaccination mot covid-19 på denna sida. 

Patienter som tillhör en riskgrupp rekommenderas ta nedanstående vaccineringar. De skyddar inte mot covid-19, men mot andra infektioner som kan vara allvarliga.

  • Influensavaccinering rekommenderas för alla med ökad risk för komplikationer vid lunginfektioner
  • Vaccinering mot pneumokocker rekommenderas för alla över 65 år samt för yngre i riskgrupper. Detta för att minska risken för bakteriell lunginflammation, som ibland kan bli en komplikation. Ryggmärgsskadade personer över 65 år oavsett skadeomfattning, samt yngre ryggmärgsskadade personer med nedsatt andningsfunktion eller annan riskfaktor, erbjuds därför nu pneumokockvaccination. Kontakta Rehabiliteringsmedicinska klinikens mottagning för vaccinationsplanering 

Hur kan jag upprätthålla en så bra andningsfunktion som möjligt före infektion eller vid lindrigare covid-19 där jag inte behöver åka till sjukhus?

Du som har ett andningsträningsprogram, följ det och hålla dina lungor i bästa möjliga skick. Det finns andra andningsövningar du kan göra, liksom annan fysisk träning för att förbättra andningsfunktionen. Dessa finns i dokumentet Andning vid luftvägsinfektion 

När ska jag söka vård för covid-19?

Har du symtom och känner dig allmänpåverkad ska du ringa 1177 för rådgivning. Om du är akut sjuk med andningspåverkan ska du ringa 112 för ambulanstransport till sjukhus.

Några tecken på att det kan vara dags att söka vård är:

  • Det är svårare/tyngre att klara av motståndsandning/andningsträning än tidigare
  • Symptomen är annorlunda/allvarligare än du normalt känner igen från tidigare luftvägsinfektioner
  • Du blir andfådd vid normala samtal
  • Om du redan har behov av ventilator för din andning, på mask eller via en kanyl i halsen, ska du kontakta sjukvården vid alla nya symptom på luftvägsinfektion

Är feber ett symtom på misstänkt covid-19 även hos ryggmärgsskadade?

De vanligaste symptomen för covid-19 är snuva, halsont, huvudvärk, värk i muskler och leder, torrhosta, andningsbesvär och feber.

För personer med ryggmärgsskada kan feber och avsaknad av feber vara ett svårtolkat symtom, eftersom många har påverkad temperaturreglering på grund av sin ryggmärgsskada. Detta gäller huvudsakligen personer med tetraplegi eller högre paraplegi. För ryggmärgsskadade är det allmäntillståndet och påverkad andning som gör om man behöver kontakta sjukvården. 

Vem ska jag kontakta om jag tror jag behöver sjukhusvård?

Kontakta i första hand rådgivningen 1177 via telefon. Om du är akut sjuk med andningspåverkan ska du ringa 112 för ambulanstransport till sjukhus.

Informera Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Linköping så vi vet att du är sjuk och söker vård. Använd 1177 vårdguidens e-tjänster via nätet eller ring oss på telefon 010-103 15 98. Vi har utökade telefontider (vardagar 07:30 – 16:00) i samband med coronautbrottet.

Söka akut om du har svåra symtom.

Hur tar jag mig till sjukhuset?

Egen bil om det är möjligt, eller kalla på ambulans. Färdtjänst är inte ett bra alternativ när du är akut sjuk. Ta gärna med en medföljare. Tänk på att Region Östergötland har under coronautbrottet bestämt att endast en person får följa med.

Vilket sjukhus ska jag åka till?

Ditt närmaste sjukhus som har intensivvårdsresurser. I Region Östergötland är det Akutmottagningen Universitetssjukhuset i Linköping och Akutmottagningen Vrinnevisjukhuset i Norrköping

Vad ska jag ta med mig till sjukhuset?

  • Vi har tagit fram ett särskilt dokument om covid-19 och ryggmärgsskada. Fyll i det och ta med till sjukhuset: Patient med ryggmärgsskada
  • Kontaktuppgifter till din ryggmärgsskadeenhet
  • En aktuell läkemedelslista
  • Viktiga hjälpmedel, om det inte fördröjer din resa att packa dem: Förflyttningshjälpmedel, eventuella andningstekniska hjälpmedel, kontinenshjälpmedel och läkemedel för några dagar
Till toppen av sidan