Barns och vårdnadshavares rättigheter i vården
Som vårdnadshavare ska du vara delaktig och ha inflytande över ditt barns vård. Även barnet har rätt att vara delaktig. Vårdpersonalen ska ta reda på och ta hänsyn till vad som är barnets bästa. Då är barnets åsikt och inställning särskilt viktig.
Här kan du se en film om hur barn och unga till och med 17 år ska få påverka sin vård.
I den här texten kan du läsa om vilka rättigheter ditt barn och du som vårdnadshavare har i vården. Texten riktar sig till vuxna.
Barn är man tills man fyller 18 år.
För dig som är barn eller ung
Du som är barn eller ung kan titta på filmer om dina rättigheter i vården och hur vården fungerar. Det finns filmer bland annat om detta:
- Du ska få vara med och påverka din vård
- Så gör du om du är missnöjd med vården
- Vem som har rätt att få veta något om din vård
- När du får vård på sjukhus.
Filmerna gäller för dig som är till och med 17 år.
Både du och barnet ska få information
Både barnet och du ska få information och ha möjlighet att ta ställning till exempelvis en behandlingsmetod. För att kunna vara delaktiga är det därför viktigt att ni båda förstår informationen. Det kan bland annat betyda att ni behöver en tolk, att ni får text utskriven att läsa hemma eller att ni får någon annan anpassning.
Ni ska få information om exempelvis detta:
- Hur barnet mår och vilka besvär hen har.
- Vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling.
- Vad behandlingen och vården förväntas ge för resultat.
- Vilka metoder det finns för att förebygga sjukdomar eller skador.
- Vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns.
- Vilka hjälpmedel som finns.
Vården ska anpassas efter barnets behov
Alla barn har olika behov och kan reagera olika i mötet med vården. Så långt det är möjligt ska du och vårdpersonalen agera utifrån barnets bästa.
Barn och unga ska alltid få säga vad de tycker. Vården har skyldighet att ta reda på barnets inställning och därefter anpassa besöket, undersökningen och behandlingen så mycket det går.
Så kan vården ta hänsyn till barnets behov
Några exempel på hur hälso- och sjukvården kan ta hänsyn till barns behov är bland annat genom detta:
- Barnet ska kunna avbryta en undersökning eller behandling för en paus eller för att försöka igen vid ett annat tillfälle.
- Barnet ska få vara med och påverka beslut. Det kan till exempel vara hur läkemedel ska tas eller hur en undersökning görs när det finns flera alternativ.
- Ett barn som behöver ligga på sjukhus ska vårdas på en barnavdelning så långt det är möjligt.
- Barnet ska få ha minst en närstående med sig om hen är inlagd på sjukhus.
Vem bestämmer över barnets vård?
Det är i första hand de vuxna som bestämmer om barnets vård och vårdbehov, men barn ska alltid få vara delaktiga och få ge sin inställning.
Ingen åldersgräns för när barnet får vara delaktig
Det finns ingen åldersgräns för när ett barn får vara med och bestämma i en vårdsituation. Barnets rätt till delaktighet i beslut beror på ålder och mognad hos varje enskilt barn.
Ålder är inte det enda som styr barnets mognad. Till exempel kan ett barn som har varit sjuk länge eller som har en funktionsnedsättning vara mer mogen att bestämma om sin vård, jämfört med ett annat barn i samma ålder som inte har sådana erfarenheter.
Att säga ja eller nej i vården
Ju äldre barnet blir, desto oftare behöver både barnet och du som vårdnadshavare säga ja till den vård som erbjuds. Det kallas att ge sitt samtycke, eller att samtycka.
De som är ansvariga för vården bedömer när och hur ett barn kan vara med och bestämma i en vårdsituation. Oftast är du med och gör den bedömningen. Det bästa för barnet är om du och vårdpersonalen tillsammans tar hänsyn till vad barnet berättar att hen behöver. Då kan barnet känna sig trygg och delaktig så mycket som det är möjligt.
Du kan säga nej
Som vårdnadshavare kan du säga nej till viss vård för ditt barn. Även om du har gett ditt samtycke till något kan du ändra dig och ta tillbaka det.
Du kan säga nej till att medverka i situationer som är svåra. Det kan till exempel handla om att vårdpersonal vill att du ska hålla fast barnet vid en obehaglig undersökning eller behandling. Du kan i stället välja att ta hjälp av vårdpersonalen och finnas till hands för att trösta och stötta barnet före och efter.
När barnet blir 18 år är hen myndig, och tar besluten kring sin egen vård.
Ibland bestämmer vården
Om barnet och du inte är överens är det oftast den som ansvarar för vården som får avgöra hur situationen ska lösas. Även när två vårdnadshavare inte är överens kan den som ansvarar för vården ha rätt att avgöra hur situationen ska lösas.
Ibland kan vårdpersonalen gå emot vad du önskar.
Exempel på det är bland annat dessa:
- Om du vill att barnet ska ha en behandling som strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet inom vården.
- Om du vill neka ditt barn livräddande behandling som behöver ske omedelbart.
- Om du vill spärra uppgifter i barnets journal för andra vårdgivare eller annan vårdnadshavare.
Olika lagar som kan styra
Varken barn eller vårdnadshavare kan tacka nej till vård om barnet vårdas enligt smittskyddslagen eller lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Det går inte heller att tacka nej om barnet vårdas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
Ibland måste den som ansvarar för vården be socialtjänsten om hjälp när två vårdnadshavare inte kommer överens om barnets vård. Det görs för att se till att barnet får vård och bästa möjliga hälsa.
Barnet kan söka vård och få information utan att du är med
Det händer att barn själva tar kontakt med vården utan att du är inblandad. Det kan till exempel vara att hen kontaktar ungdomsmottagningen eller vårdcentralen.
Barnet kan få hälsorådgivning utan att en vårdnadshavare är med. Hälsorådgivningen kan till exempel vara rådgivning kring preventivmedel och råd om bättre levnadsvanor. Barnet kan även få vård utan att någon vuxen är med, till exempel behandling om hen är sjuk och behöver vård som inte kan vänta.
Om det i mötet med barnet kommer fram något allvarligt som rör barnets skydd och hälsa behöver vårdpersonal informera dig. Men om det kan göra det värre för barnet får de inte berätta något.
Vårdpersonal är skyldig att anmäla oro för barnet till kommunens socialtjänst, om barnet riskerar att fara illa på något sätt.
Barn kan prata enskilt med vårdpersonal
Barn bör ha möjlighet att få tala enskilt med vårdpersonal om de vill. Barn tar alltid stor hänsyn till de vuxnas känslor, och forskning visar att det är bra för barnet att få prata enskilt med personalen. När vårdpersonalen vill prata enskilt med barnet är det en del i deras arbetssätt för att hjälpa ditt barn på bästa sätt.
Barn ska också få egen information, råd och stöd från vårdpersonalen. Det gäller när någon närstående har en fysisk eller psykisk sjukdom, ett missbruk, en funktionsnedsättning, är utsatt för våld eller om någon dör. Här kan du läsa om hur du då kan prata med barnet. För barn finns en text om när någon vuxen i barnets familj inte mår bra.
Om du eller barnet inte är nöjd med vården
Både du och barnet kan ha synpunkter på vården. Det kan till exempel vara att någon av er tycker att barnet har fått fel vård eller behandling, eller att bemötandet från personalen har varit dåligt.
Då ska ni i första hand kontakta vårdpersonalen på den mottagning eller avdelning där barnet har fått vård. Ni kan också kontakta patientnämnden, som kan hjälpa er med att komma i kontakt med ansvarig vårdpersonal. Patientnämnden har information om hur ni kan rapportera det som ni inte har varit nöjda med.
Läsa barnets journal och göra vårdärenden på 1177.se
Både du och barnet kan vid alla åldrar begära att få papperskopior på journalen. När barnet blir äldre och mer mogen ska hen samtycka till att journalkopior lämnas ut till dig.
På 1177.se finns e-tjänster för vård. Det går bland annat att boka tider och förnya recept. Du kan logga in och göra ditt barns ärenden på 1177.se tills hen fyller 13 år. Därefter behöver barnet en egen inloggning för att kunna göra ärenden.
Som vårdnadshavare kan du också läsa barnets journal på 1177.se tills hen fyller 13 år. Barnet kan läsa sin journal digitalt från den dag hen fyller 16 år.
Du kan få förlängd åtkomst till journalen
Det finns möjlighet att få förlängd åtkomst till ditt barns journal digitalt även efter barnet har fyllt 13 år. Då får du göra en ansökan tillsammans med barnet och vårdpersonal. Det kan vara om barnet till exempel har en kronisk sjukdom, en funktionsnedsättning eller om det finns andra särskilda skäl.
Flera lagar med rättigheter
Flera olika lagar beskriver hur vården ska informera och ge medbestämmande åt barn, unga och deras vårdnadshavare. Mest stöd finns i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Sverige har också skrivit under FN:s konvention om barnets rättigheter, den så kallade barnkonventionen. I den står bland annat att barn har rätt till bästa möjliga hälsa och sjukvård. Där står också att de har rätt till personlig integritet, rätt att få anpassad information och att få säga sin åsikt.
Sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ska göra barnets rättigheter starkare. Det ökar bland annat kraven på vuxna att alltid ta reda på och ta hänsyn till vad som är barnet bästa, och göra så att barnet kan vara delaktig i vården.