TANDVÅRD

Fluorbehandling

Att tillföra tänderna fluor är ett bra sätt att skydda sig mot att det blir hål i dem. Fluor kan reparera ytliga skador på tänderna och förhindra att det uppstår nya.

Fluorsköljning

Du får i dig fluor genom dricksvattnet och det du äter. Men för att få ett bra skydd mot hål i tänderna, karies, kan du tillföra fluor direkt på tanden och området omkring tanden. Även barn behöver sådan behandling.

Det vanligaste är att du själv behandlar dina eller barnets tänder med fluor.

Om du har stor risk för att få karies kan du få intensivbehandling med fluorlack och fluorgel, som också kan läka ytliga skador på emaljen. Sådanan behandlingar utförs oftast av tandvårdspersonal.

Så behandlar jag själv med fluor

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av ämnet dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan. Den är uppbyggd av bindväv, som innehåller blodkärl och nerver.

Både barn och vuxna kan behandla tänderna med fluor. Tandvårdspersonal kan ge råd om lämpliga mängder och hur ofta du ska använda dem.

Den bästa behandlingen du kan göra själv är att borsta tänderna med fluortandkräm.

Förutom tandkräm finns flera olika medel med fluor att köpa på apotek. Det finns till exempel:

  • Munsköljningsmedel.
  • Sugtabletter
  • Tuggummi

Med dessa medel fastnar fluor direkt på tandytan. Hur ofta du ska använda produkterna beror på hur mycket fluor de innehåller.

Om du följer anvisningarna på förpackningarna finns inga risker för biverkningar eller förgiftning av fluor. Det är mycket ovanligt att du får i dig för stora mängder.

Så går behandlingen till

Fluortandkräm

Att använda fluortandkräm två gånger om dagen är ett enkelt och bra sätt att stärka tänderna mot karies.

Små barn kan också använda fluortandkräm. Du lägger på så mycket tandkräm som ryms på barnets lillfingernagel. Tänderna borstas i en till två minuter och det bra att avsluta tandborstningen med att tandkrämsskum och lite vatten silas mellan tänderna innan det spottas ut.

Fluorsköljning

Ju oftare du behandlar tänderna med fluorsköljning desto bättre. Sköljningen bör pågå i en till två minuter och en vanlig mängd sköljvätska är sju till tio milliliter.

Hur ofta du ska använda fluorsköljning beror på sköljmedlets koncentration. Har du ökad risk att få karies är det är det bra om du sköljer med 0,2-procentig natriumfluoridlösning dagligen. Det blir ett komplement till borstning med fluortandkräm. Tandvårdspersonal kan ge råd om hur ofta du bör skölja.

Munsköljning är mindre effektivt på barn som är yngre än fem, sex år. Då kan de oftast inte en fluorsköljning utan att svälja ner eller spotta ut lösningen med detsamma.

Fluortabletter

Ett alternativ till fluorsköljning är fluorsugtabletter. De finns att köpa receptfritt i styrkorna 0,25 och 0,75 milligram fluor. Fördelen med sugtabletterna är att du låter tabletten långsamt smälta på tungan och lösas upp i munnen. Eftersom fluoren stannar kvar länge i munnen är den effektivare.

Fluorsugtabletter kan både barn och vuxna ta.

Det beror på barnets ålder och på fluorhalten i dricksvattnet hur många fluortabletter per dag ett barn ska ta. Tandvårdspersonalen kan ge råd om lämpligt antal fluortabletter.

Sockerfritt fluortuggummi

Sockerfritt fluortuggummi gör att tänderna får upprepade fluorbehandlingar varje dag samtidigt som tuggningen stimulerar salivproduktionen. Saliven kan också bidra till att tänderna stärks.

Fluorgel och fluorlack

Om du har hög risk att få karies eller om du har många kariesskador kan du behöva intensivbehandling med fluor. En intensivbehandling med fluor kan till och med läka ytliga kariesskador på emaljen.

Tandvårdspersonal penslar fluorlack eller fluorgel på tänderna. Fluorlack innehåller en hög koncentration av fluor. Lacket får stelna och sitter sedan kvar tills det lite i sänder har nötts bort. Mycket fluor kan på så sätt lagras in i tandemaljen. Om du lätt får hål i tänderna kan det vara bra att upprepa behandlingen två till fyra gånger per år.

Fluorgel är en tjockflytande vätska som läggs i en individuellt anpassad munskena som ser ut som ett tandskydd. Skenan sätter du själv över tänderna.

Efter tandborstning får munskenan sitta i fem minuter så att fluorgelen hinner påverka tandytan. Du upprepar behandlingen dagligen, ibland upp till sex månader. När behandlingen avslutas försvinner gelen gradvis från tandytan. Behandlingen har god effekt.

Tandfyllningar med fluor

Många tandfyllningsmaterial, så kallade glasjonomercement, innehåller fluor som avges till tandemalj omkring fyllningen och till saliven. Denna typ av fluorbehandling kan också bidra till att ge starkare tänder.

Varför får jag fluorbehandling?

Oavsett ålder kan du ha nytta av att stärka dina tänder med fluorbehandling. Även barn med mjölktänder behöver fluorbehandling.

Det fluor som är inbyggt i tänderna ger inte ett varaktigt skydd mot karies. Det krävs också att tanden får nytt fluor, även i låg koncentration.

Fluor bromsar nedbrytningen av tandemaljen när tänderna utsatts för den syraattack som uppstår då du äter godis eller andra söta saker. Fluor stimulerar en snabb reparation av emaljytan efter syraattacken.

Fluor finns i vatten och mat

Förutom att du tillsätter fluor när du till exempel borstar tänderna får du i dig fluor genom dricksvatten och mat.

Fluorhalten är låg i de flesta livsmedel som till exempel mjöl, mjölk, ost, ägg, potatis, frukt och kött. De livsmedel som har en hög fluorhalt är fisk, skaldjur och teblad.

Spädbarn får i sig olika mycket fluor beroende på om de ammas, får annan mjölkberedning eller får en ersättning som är beredd på dricksvatten. Generellt får barnet i sig mindre fluor via modersmjölken än med mjölkersättning.

Östergötland

Nästan allt kommunalt dricksvattnet i Östergötland har lågt innehåll av fluor. Det är bara i några få vattentäkter i Kinda, Mjölby, Söderköping, Ydre och Ödeshög som vattnet innehåller mer än 0,8 milligram fluor per liter. Vatten har en idealisk förebyggande effekt mot karies när fluorhalten är 0,8-1,2 milligram per liter.

Om du har små barn och tar vatten från en egen brunn är det viktigt att kontrollera hur mycket fluor som vattnet innehåller. På sidan om tändernas utveckling kan du läsa mer om analys av dricksvatten och vart du kan vända dig för att få hjälp med en analys.

Hur fluor påverkar kroppen

När du har fått i dig mat och dryck med fluor sprids ämnet i kroppen från mage och tarm vidare via blodplasman i blodet. Nästan all fluor i kroppen lagras i vävnader som ben och tänder.

Det kan uppstå en störning i tandemaljen om du får i dig för mycket fluor under den tid tänderna bildas. Denna förändring kallas dental fluoros och ger obetydliga, knappt synliga, vita fläckar eller stråk på tandytan. Sjukdomen är mycket ovanlig i Sverige.

Om du bor i ett område med dricksvatten som har 1,0 – 1,2 milligram fluor per liter utvecklas ingen fluoros. Dricksvattnet i Sverige har i regel lågt innehåll av fluor, mindre än 0,2 milligram fluor per liter. Du kan få reda på fluorhalten i dricksvattnet via kommunens vattenverk.

Ovanligt med förgiftning

Precis som av många andra ämnen kan du få förgiftningssymtom och riskera hälsan om du får i dig för stora mängder fluor. Men det är mycket ovanligt med förgiftningsfall med fluor.

Använd medel med fluor så som tandvårdpersonal har rekommenderat eller som anges på förpackningen.

Misstänker du fluorförgiftning ska du ringa Giftinformationscentralen på telefonnummer 010-456 67 00 eller uppsöka läkare.

Information på flera språk

Det bästa sättet att skydda barns tänder mot karies är regelbunden tandborstning med fluortandkräm. Det är innehållet i ett faktablad riktat till småbarnsföräldrar och översatt till flera olika språk. Faktabladet är framtaget av SBU, statens beredning för medicinsk utvärdering.

SBU är en myndighet som granskar och utvärderar medicinska metoder. Utvärderingarna bygger på systematiska genomgångar av vetenskaplig litteratur.

Till toppen av sidan