FÖRBERED DITT VÅRDBESÖK

Hjälp vid rädsla och smärta

Innehållet gäller Östergötland

Hjälp vid rädsla och smärta

I Östergötland kan barn och ungdomar som har ont av olika sjukdomar eller är rädda för sjukvård få hjälp av en särskild barnsmärtenhet.

Enheten arbetar med att förebygga och lindra akut, långvarig och återkommande smärta hos barn och ungdomar. Det kan vara att man har ont efter en operation, känner obehag eller rädsla för att få en spruta, sy eller lägga om ett sår. Eller att man har en sjukdom som gör att man har ständig smärta.

I Östergötland finns särskilda barnsmärtenheter på sjukhusen i Linköping och Norrköping, men även på lasarettet i Motala finns särskilt stöd till barn och ungdomar vid rädsla och smärta. På barnsmärtenheten jobbar anestesi- och smärtsjuksköterskor och narkosläkare. Man samarbetar med barnläkare, sjukgymnaster, lek- och arbetsterapeuter, psykologer och andra yrkesroller som behöver hjälpa till.

Skräddarsydd smärtlindring

Mycket av hjälpen handlar om förebyggande arbete, som att ge en bra grundmedicinering. Man individanpassar medicineringen för att minska smärtgenombrotten och minimera bieffekter som illamående.

– Vi är lyhörda för hur barnen mår och finjusterar så gott det går med de läkemedel vi har, förklarar Karin Berg, narkos- och smärtsjuksköterska på barnsmärtenheten.

Personalen arbetar också med psykologiska metoder såsom information, förberedelse, avledning, avslappning och ”vägledd dagdrömmeri” - en slags självhypnos för att lindra smärtupplevelsen.

– Särskilt barn med långvarig smärta behöver metoder för att lära sig hantera och acceptera smärtan, vilket gör att smärtan minskar.

”Rädda barn-mottagning”

Personalen hjälper också barn som är rädda för sjukvård.

– Ofta är barnet rädd för att det har hänt något tidigare i vården, då slussar vi in dem sakta och metodiskt så de får vänja sig, säger Karin Berg.

Det är en slags KBT-behandling som innebär ett par - eller många - möten där man bygger upp ett förtroende för att kunna göra behandlingen. Första mötet kan vara utanför sjukhuset, det andra i hisshallen och tredje gången äter man glass på barnsmärtenheten. Barnen kan också testa bedövningssalva (EMLA) och få känna själva att det är bedövat.

– Många gånger har vi också vattenkrig med små sprutor för att avdramatisera, säger Karin Berg.

Ökad trygghet och kvalitet

Det finns idag särskilda barnsmärtenheter på en handfull sjukhus i landet. Sedan starten 2008 har behandlingarna visat sig ge goda effekter. Genom att ändra smärtlindringsstrategi för barn med skolios har många av dessa barn halverat sin vistelse på sjukhuset.

Cancersjuka barn blir numera sövda eller får smärtstillande på plats inför smärtsamma procedurer istället för att behöva åka till operationsavdelningen. Barn med särskilda behov får sina muskelavslappnade injektioner på barnsmärtenheten. Personalen tar också bort stift på barn efter läkning av armbrott och hjälper barn på brännskadeavdelningen med smärtlindring/sövning inför omläggningar av brännskadan.

– Att barnen får träffa samma personal ger en oerhörd trygghet för både barn och föräldrar, säger Karin Berg.

Så får man hjälp

För hjälp av barnsmärtenheten kan man vända sig till vårdande personal. Söker man hjälp för långvarig smärta, till exempel ryggsmärta, kan man be om att bli remitterad till enheten.

Barnsmärtenheten är bemannad på vardagar 07.30 – 16.00 och har telefontid klockan 13 -14. Telefonnummer: 010 – 103 86 86. 

Läs mer om att förbereda barn för besök i vården

Till toppen av sidan