Att lämna blodprov

Ett blodprov kan lämnas på en planerad tid. Ibland kan ett blodprov behöva lämnas snabbt, till exempel inför en undersökning.

Berätta om du tar läkemedel och om du blöder lätt

En del läkemedel kan påverka ditt provresultat. Det är därför viktigt att du berättar för läkaren vilka läkemedel du använder och också  om du använder exempelvis naturläkemedel och hälsokostpreparat.

Det är också viktigt att du berättar om du blöder lättare och längre. Det kan till exempel vara till följd av en sjukdom eller en behandling med blodförtunnande läkemedel.

Du kan behöva fasta inför provet

För vissa prov behöver du fasta innan du lämnar blod. Det innebär att du inte får äta eller dricka något tio timmar före provtagningen. Oftast gäller det från klockan 22 på kvällen innan provtagningen. Det går bra att dricka ett litet glas vatten.

Reglerna för fasta kan variera mellan olika laboratorier och analyser. För vissa blodprover finns det särskilda föreskrifter för intag av läkemedel, mat och alkohol. Du kan få mer information om vad som gäller för dig av den som ska ta provet.

Du som tycker att det är obehagligt att lämna blod

Det kan göra ont och svida lite att lämna blodprov men det går snabbt över. En del tycker att det är mycket obehagligt att lämna blodprov. Då kan det vara skönt att sitta eller ligga ner när provet tas. Berätta för den som ska ta provet om du känner dig orolig.

Det finns ibland möjlighet att få lokalbedövning i huden så att det gör mindre ont att lämna blodprovet. Då används en bedövningssalva eller ett speciellt bedövningsplåster. Det sätts på stickstället en timme innan. Du känner bara själva beröringen men inte sticket, om huden är bedövad.

Du kan läsa mer om spruträdsla och vad du kan göra för att provtagningen ska gå lättare här.

Hur du ska lämna provet beror på var på kroppen som provet ska tas och varför det ska tas. Du kan lämna blodprov på tre olika sätt:

• Stick i fingret i ett blodkärl som kallas kapillär.
• Stick i ett blodkärl som kallas för ven.
• Stick i ett blodkärl som kallas för artär.

Stick i fingret – kapillärt blodprov

Det kallas för ett kapillärt blodprov om blodprovet tas genom ett stick i fingret. Vårdpersonalen som tar provet samlar då upp blod från mycket små blodkärl som finns i huden. Dessa blodkärl kallas för kapillärer. Du lämnar upp till en milliliter blod vid ett blodprov från fingret.

Blod från kapillärerna kan bara användas till vissa analyser. Det beror på att det är en så liten mängd blod som kan samlas upp vid ett stick i fingret, och för att det kapillära blodet ofta späds ut av vätska från vävnaden.

Så går det till

Vårdpersonalen tar provet med hjälp av en liten nål som sitter i en hållare. Nålen sticker till automatiskt när hen sätter hållaren mot ditt finger. Det kan knäppa till när nålen trycks ut från hållaren. Den som tar provet pressar därefter försiktigt ihop huden på ditt finger. Då kommer det ut en bloddroppe som hen samlar upp i ett litet rör.

Själva sticket gör lite ont. Det sticker till men går snabbt över. Det går inte att använda bedövningsplåster eller bedövningssalva vid ett kapillärt blodprov.

Det går lättare att lämna provet om fingertoppen är varm. Du kan värma fingertoppen genom att hålla handen runt den ett litet tag. Då ökar blodcirkulationen och den som tar provet behöver inte pressa så mycket på fingret för att få fram blodet.

Stick i handen eller armen – venöst blodprov

Du får oftast lämna ett blodprov från en ven när det behövs en större mängd blod. Det kan till exempel vara när det behövs flera eller mer komplicerade undersökningar av provet. Det finns oftast tydliga vener i armbågsvecket eller på ovansidan av handen. Vener kallas de blodkärl som leder syrefattigt blod tillbaka till hjärtat.

Så går det till

Vårdpersonalen som ska ta provet tvättar huden där sticket ska göras. Sedan tar hen provet med en speciell provtagningskanyl som kopplas till ett provrör. Blodet sugs sedan upp i provröret.

Ibland används ett så kallat stasband. Det spänns åt över armen och gör så att venerna syns tydligare för den som ska ta provet.

Efteråt får du en plåsterlapp över stickhålet. Du kan ta bort det efter en timme.

Stick i en artär – arteriellt blodprov

Ett blodprov i en artär är ett ovanligt blodprov. En artär är ett blodkärl som leder syrerikt blod från hjärtat och ut i kroppen. Ett arteriellt blodprov kan visa hur mycket syre och koldioxid blodet innehåller. Det kan också visa blodets surhetsgrad. Surhetsgrad kallas också för pH-värde.

Så går det till

Det är en läkare eller en specialutbildad sjuksköterska som tar provet. Det kan tas från en artär vid handleden eller en artär i ljumsken. När provet ska tas rengör hen först huden och använder sedan en spruta.

Den här typen av prov kallas ofta för blodgas. 

Efteråt får du en större plåsterlapp som trycker lite över stickhålet och gör att det inte blöder.

Vanligtvis märks inte provtagningen mer än att det blir en liten prick från stickstället som försvinner efter en eller två dagar. Ibland kan det bli ett litet blåmärke och det kan kännas ömt på stickstället. Det är normalt och försvinner efter några dagar.

Det är olika hur lång tid det tar att få svar på ett blodprov. En del prov analyseras direkt. Andra prov skickas iväg till ett laboratorium för att undersökas där. Det beror på var du lämnar blodprovet och vad det är för analys som ska göras och vilken metod som används. Du får svaret av den läkare som har beställt blodprovet.

Du kan få lämna ett blodprov vid flera olika tillfällen. Det kan till exempel vara inför olika behandlingar eller för att utreda om du har en sjukdom. Det kan också vara för att följa upp en behandling.

Blodprov för att utreda sjukdomar

Ibland kan ett blodprov visa om du har en sjukdom. Ibland behöver du bli undersökt på andra sätt också för att ta reda på om du har en sjukdom. Ofta använder läkaren provsvaren tillsammans med andra undersökningar för att ställa en diagnos.

Ett blodprov kan också användas för att utesluta att du har en viss sjukdom.

Blodprov i början av en behandling

Ibland kan du få lämna ett blodprov inför att du ska få en behandling. Det kan vara för att läkaren vill ta reda på om behandlingen är lämplig för dig.

Det kan till exempel vara ett blodprov som mäter hur njurarna fungerar inför behandling med vissa läkemedel. Det beror på att vissa läkemedel är olämpliga om du har nedsatt njurfunktion.

Läkaren kan också behöva ha ett värde vid behandlingens början för att senare kunna mäta hur effektiv behandlingen är. Till exempel kan vissa vätskedrivande läkemedel göra så att halten av kalium i kroppen minskar. Genom att mäta kaliumhalten i blodet innan behandlingen startar kan hen se hur behandlingen påverkar dina kaliumnivåer.  

Blodprov för att följa upp en behandling

Blodprov kan användas för att läkaren ska kunna mäta effekterna av en behandling, till exempel om doseringen av ett läkemedel är rätt.

Ett blodprov kan visa om behandlingen är tillräckligt effektiv. Det kan till exempel gälla behandling vid diabetes, då blodsockervärdet eller långtidssockervärdet HbA1c mäts. Det gäller också om du har blodbrist och får läkemedel med järn. Då kan ett blodprov sa när du har fått ett bra blodvärde igen.

Ett blodprov kan också visa om du har rätt dos av ett visst läkemedel. Det gäller till exempel vissa hjärtmediciner och vissa läkemedel mot kramper.

Blodprov för att undersöka infektioner och inflammationer

Blodprov kan också användas för att undersöka om du har en infektion eller en inflammation i kroppen. Då mäts halten av ett protein i blodet som heter C-reaktiv protein. Det förkortas till CRP. Koncentrationen av CRP i blodet ökar snabbt om du får en infektion som beror på en bakterie. När du blir frisk går värdet ner igen.

CRP kan också användas för att mäta om du har en sjukdom som orsakar en mer kronisk inflammation i kroppen. Det kan till exempel vara vissa sjukdomar i tarmarna och i lederna. CRP-värdet ökar då när sjukdomen är i en aktiv fas. 

Blodprov inför en operation

Du får lämna blodprov om du ska göra en operation där du ska sövas eller få ryggbedövning. Det görs för att narkosläkaren ska bedöma om det är lämpligt att använda den planerade behandlingen.

Det finns flera metoder som laboratorierna kan använda för att mäta halterna av de olika ämnena i blodet. Halterna kan mätas i helblod, plasma eller serum.

Helblod

Helblod används till exempel för att mäta hemoglobin i blodet, långtidssocker och vid DNA-analys. Analyser som mäts i helblod får ofta beteckning B i provsvaret då står det till exempel B-Hb.

Plasma

Plasma är den vätska som finns kvar efter att blodkropparna har tagits bort. Den kan till exempel användas för att mäta kalium, natrium och kreatinin. Analyser som mäts i plasma får ofta beteckningen P i provsvaret. Då står det till exempel P- Kalium, P- Natrium eller P- Kreatinin i provsvaret.

Serum

Blodet får en annan sammansättning om blodet har fått stelna innan blodkropparna tas bort. Den vätskan kallas för serum. Det kan till exempel användas för att mäta halten av TSH eller testosteron i blodet. Analyser som mäts i serum får ofta beteckningen S i provsvaret. Då står det till exempel S-TSH eller S-Testosteron i provsvaret.

När du lämnar prov i vården sparas en del prov i en biobank. Prover sparas för att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Läs om prov i vården som sparas.