Havandeskapsförgiftning

Skriv ut (ca 5 sidor)

Havandeskapsförgiftning är om du får för högt blodtryck när du är gravid. Det beror på att du blir överkänslig mot partiklar från fostret och moderkakan. Barnet kan växa dåligt och dina organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt. För att sänka blodtrycket kan du behöva vila. Om inte det hjälper kan du behöva föda barnet tidigare än beräknat.

Skriv ut

De flesta som får havandeskapsförgiftning får en lindrig form. Men en del kan behöva akut vård på sjukvård. Havandeskapsförgiftning kallas också preeklampsi.

Symtom

Symtom

Ofta märker du inte av havandeskapsförgiftning. Det brukar upptäckas vid en kontroll hos barnmorskan. 

En del får ändå symtom. Du kan få ett eller flera av följande symtom:

• Du kan få plötslig huvudvärk.
• Du kan få synbesvär, såsom flimmer för ögonen, synfältsbortfall, dimsyn och dubbelseende.
• Du kan få ont i övre delen av magen, särskilt under höger revbensbåge.
• Du kan bli illamående och kräkas.
• Du kan svullna upp i ansiktet, i händerna eller i fötterna. Svullnaden kommer hastigt.
• Du kan känna dig allmänt sjuk, frånvarande och skakig.

Fäll ihop

Söka vård

Söka vård

När du besöker barnmorskemottagningen tar de reda på om du har ökad risk för havandeskapsförgiftning. Du får gå på regelbundna kontroller hos barnmorskan om det finns tecken på eller risk för havandeskapsförgiftning. Kontakta en barnmorskemottagning om du får besvär mellan dina besök hos barnmorskan.

Sök vård direkt om du får svåra besvär. I första halvan av graviditeten söker du vård på en akutmottagning eller en gynekologisk mottagning. Efter graviditetsvecka 22+0 söker du vård på en förlossningsmottagning.

Kontakta specialistmödravården i början av graviditeten om du tidigare haft svår havandeskapsförgiftning eller om flera riskfaktorer stämmer in på dig. Läs mer om riskgrupper nedan.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Högre risk för vissa grupper

Högre risk för vissa grupper

Du kan ha en ökad risk att få havandeskapsförgiftning om något av följande stämmer in på dig: 

• Du har en biologisk mor eller syster som haft havandeskapsförgiftning.
• Du väntar tvillingar.
• Du har en njursjukdom, reumatisk sjukdom, diabetes eller en sjukdom som ökar risken för blodproppar.
• Du är överviktig.
• Du har högt blodtryck redan innan graviditeten.
• Du har blivit gravid genom IVF eller äggdonation.
• Du har haft havandeskapsförgiftning i tidigare graviditeter.

Havandeskapsförgiftning är också vanligare hos personer som är gravida för första gången, samt hos personer som är över 35 år. När du besöker barnmorskan ställer hen frågor för att se om du tillhör en riskgrupp.

Du kan då få förebyggande behandling med milt blodförtunnande läkemedel. Oftast kommer besvären senare i graviditeten och utvecklas långsammare.

Fäll ihop

Undersökningar

Undersökningar

Under graviditeten går du regelbundet till barnmorskemottagningen för kontroller. Där mäter barnmorskan blodtrycket. Du får också lämna urinprov. Börjar blodtrycket stiga och det finns protein i urinen kan det vara tecken på att du håller på att få havandeskapsförgiftning. Protein kallas också äggviteämnen.

Du får träffa en läkare om barnmorskan misstänker havandeskapsförgiftning. Oftast beslutar läkaren att du ska genomgå flera undersökningar. Det är vanligt att du blir inlagd på sjukhus. Läkaren gör ultraljud för att följa hur barnet växer. Hen tittar också på hur blodet strömmar i moderkakan och i navelsträngen.

Genom att kontrollera barnets hjärtfrekvens med en CTG-apparat kontrollerar vårdpersonalen att barnet får tillräckligt med syre. Hur du mår i kombination med hur barnet mår bestämmer vilken vård ni behöver.

Fäll ihop

Behandlingar

Behandlingar

Viktigast när du har stigande blodtryck är att gå på regelbundna kontroller. Barnmorskan behöver kunna följa hur du mår och hur blodtrycket utvecklas. Hur ofta du behöver gå på kontroll är olika.

Det är också mycket viktigt att vila. Du blir mer känslig för stress. Stress kan göra att blodtrycket stiger ytterligare. Därför bör du ta det lugnt. De flesta blir sjukskrivna, men det är bra att fortsätta röra på sig.

Om blodtrycket är för högt kan du få medicin som sänker detta.

Kan behöva föda tidigare

Det är vanligast att havandeskapsförgiftning kommer i slutet av graviditeten, efter graviditetsvecka 34. En förlossning brukar starta av sig själv efter 38 till 42 graviditetsveckor. Vid havandeskapsförgiftning kan du behöva bli igångsatt redan mellan graviditetsvecka 34-36. Det kan till exempel hända om det blir svårt att hålla ner blodtrycket, om organ som njurar och lever påverkas för mycket, eller om barnet inte verkar mår bra. Då måste graviditeten avslutas oavsett hur långt graviditeten har kommit. Efter vecka 37 brukar alla som har havandeskapsförgiftning bli igångsatta.

Exakt när graviditeten ska avbrytas är en avvägning där läkaren ser till det bästa både för dig och för barnet. Antingen sätts förlossningen igång eller så gör läkaren kejsarsnitt. Förlossningssättet beror på hur långt du har kommit i graviditeten och hur du mår.

Fäll ihop

Vad beror havandeskapsförgiftning på?

Vad beror havandeskapsförgiftning på?

Ingen vet riktigt varför en del får havandeskapsförgiftning, men troligen beror det på att moderkakan inte fungerar som den borde. Om moderkakan inte fäster och växer ordentligt kan partiklar och celler från moderkakan och fostret läcka ut i blodet på dig som är gravid. Ditt immunförsvar överreagerar och blodkärlen skadas och drar ihop sig. Reaktionen ger också protein i urinen och högt blodtryck.

Fäll ihop

Allvarligare former av havandeskapsförgiftning

Allvarligare former av havandeskapsförgiftning

Vid svår havandeskapsförgiftning kan sjukdomen utvecklas och bli allvarlig. Svår havandeskapsförgiftning är när du får mycket högt blodtryck. Det kallas HELLP. Vid HELLP-syndromet känner du dig plötsligt sjuk och får ont i övre delen av magen. Då måste barnet födas snabbt för att du inte ska bli allvarligt och livshotande sjuk.

En annan allvarlig komplikation är eklampsi. Vid eklampsi får du kramper. En del får stark huvudvärk och ögonflimmer först, men kramperna kan också komma utan förvarning.

Vid HELLP och eklampsi ökar även risken för att moderkakan kan lossna för tidigt. Både HELLP och eklampsi är allvarliga och du behöver snabbt få vård på sjukhus.

Om havandeskapsförgiftningen börjar innan graviditetsvecka 34 innebär det större risker för fostret. Fostret kan då få syrebrist eller växa för dåligt. Därför övervakas fostret noga. Vid tidig havandeskapsförgiftning är det större sannolikhet att det blir en förlossning med kejsarsnitt.

Du kan behöva vård på sjukhus

Du vårdas på sjukhus om du har svår havandeskapsförgiftning. Vårdpersonalen övervakar dig för att se om och när förlossningen behöver sättas igång. På sjukhuset kontrolleras blodtrycket varje dag och du får lämna blodprov regelbundet. Hur fostret växer övervakas med ultraljud och fostrets hjärtljud undersöks. Målet är att förlänga graviditeten så länge som möjligt, för att skydda barnet från riskerna med att födas alltför tidigt. Har du kommit till graviditetsvecka 37 så sätts förlossningen oftast igång på lämpligaste sätt. Då är barnet så moget att det inte finns någon anledning att vänta.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Du blir frisk från havandeskapsförgiftningen när barnet är fött. Det kan ta ett par dygn upp till en vecka efter förlossningen. Blodtrycket kan fortsätta svänga och en del kan behöva blodtryckssänkande läkemedel i en till två månader efteråt. Ibland behöver blodtrycket följas upp under en längre tid.

Barnet kan behöva extra övervakning om hen är född för tidigt, kanske på en neonatalavdelning. Både du som fött barnet och barnet brukar klara sig utan komplikationer.

Fäll ihop

Uppföljning efter förlossningen

Uppföljning efter förlossningen

Efter en havandeskapsförgiftning har du lättare att senare i livet få högt blodtryck och vissa hjärtsjukdomar och blodkärlsjukdomar. Varför är det ingen som riktigt vet, men troligtvis är dina blodkärl lite skadade efter havandeskapsförgiftningen. Därför kan det vara bra att leva hälsosamt med motion och bra kost och kontrollera blodtrycket ibland, i förebyggande syfte.

Det kan kännas svårt att uppleva en komplicerad graviditet. Efteråt kan du behöva bearbeta och kanske få svar på frågor i ett stödsamtal. Ibland uppkommer funderingarna först efter ett par månader. Genom sjukvården kan du få kontakt med någon att prata med, till exempel en kurator.

Planerar du att bli gravid igen kan det vara skönt att prata om eventuella risker och göra en vårdplanering på specialistmödravården.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-06-12
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Hansson, överläkare, professor, specialist i obstetrik och gynekologi, Kvinnokliniken, Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet