VÅRDEN I ÖREBRO LÄN

Rehabilitering efter covid-19

Innehållet gäller Örebro län

Det varierar hur lång tid det tar att återhämta sig efter covid-19. Det är vanligt att känna sig mycket trött länge efter sjukdomen, ibland i flera veckor, eller månader om du har varit mycket sjuk. Det är bra om du planerar för att successivt komma tillbaka till ditt vanliga liv. Här får du råd om både fysisk och psykisk rehabilitering.

Fysisk hälsa och träning

Om du har varit sängliggande en period, antingen hemma eller på sjukhus, kan du uppleva muskelsvaghet, nedsatt lungfunktion, trötthet och orkeslöshet lång tid efteråt. Försiktig träning som exempelvis korta promenader kan vara en början för att återfå ork och muskelkraft. Korta pass är bättre än ett långt i början. Här finns tips och allmänna råd om träning och fysisk hälsa. Om du behöver hjälp att komma igång med träningen kan du vända dig till fysioterapeut på din vårdcentral. Fysioterapeuten kan hjälpa dig att komma igång med träning på rätt nivå och även vid behov hjälpa till med lungfunktionsträning.

Psykisk hälsa

Din psykiska hälsa kan påverkas av att ha varit sjuk i covid-19. Sjukdomen innebär påfrestningar för dig och dina närmaste. På den regionala sidan om psykisk hälsa får du tips och egenvårdsråd samt var du kan vända dig för att få hjälp.

Råd om mat och dryck

Oavsett om din sjukdomsperiod av covid-19 har krävt sjukhusvård eller inte, så kan du känna av konsekvenserna av sjukdomen i många veckor. Om du varit sängliggande eller mycket stillasittande samt ätit och druckit mindre än normalt förlorar du på kort tid mycket muskelmassa. Det gäller särskilt om du är över 70 år. Ställ in dig på att det kan ta lång tid att återhämta sig.

Tröttheten och den allmänna svagheten kan göra att du inte orkar laga eller äta mat som tidigare. Men att få i dig tillräckligt mycket mat och dryck är extra viktigt just nu när du ska återhämta dig och för att kroppen ska bli lika stark som tidigare. Det gäller oavsett om du inte har någon aptit eller om du upplever nedsatt smak- eller luktsinne. Planering av när och vad du ska äta kan underlätta.

Ät varierat och lagom mycket

Om du gått ner i vikt behöver du äta lite mer än vanligt. För att viktuppgången inte bara ska bestå av fettmassa behöver du också träna. Därför är det viktigt att träning och bra mat kombineras – men också att du låter viktuppgången ta tid. Om du fortfarande minskar i vikt är det viktigt att bromsa den. Det gäller även om du har övervikt.

Det finns inget enskilt livsmedel eller näringsämne som kommer att göra dig stark snabbare. Det handlar istället om att få i sig en kombination av viktiga näringsämnen i form av en variation av olika livsmedel. Fokusera på helheten av dina matvanor snarare än enskilda livsmedel eller näringsämnen, och försök att variera så mycket som möjligt. Variera olika livsmedel och olika tillagningsmetoder, koka, steka, woka, stuva etc.

Råd för dig som har liten aptit

Om du har liten aptit och/eller har minskat i vikt den senaste tiden påverkas ofta orken att klara av vardagen. Känns det jobbigt att handla själv, be om hjälp. Till huvudmålen kan du köpa färdiglagad mat i butik. Det finns ofta ett stort utbud av färdiglagad mat.

Om du inte orkar äta så stora portioner på en gång, kan du äta flera mindre måltider fördelat över dagen. Ju mindre mängd mat du orkar äta vid varje tillfälle, desto fler små måltider och mellanmål behövs för att du ska få i dig tillräckligt med energi och näring. En bra grund är att äta frukost, lunch, middag och två till tre mellanmål varje dag, med ungefär två till tre timmar mellan varje måltid. När du planerar dina måltider kan du göra det utifrån följande punkter:

  • Ät något proteinrikt livsmedel vid varje måltid; det kan exempelvis vara livsmedel baserat på fisk, ägg, kyckling, kött, mejeriprodukter, bönor, linser eller tofu. Välj gärna fet fisk ett par gånger i veckan, till exempel makrill, sill, sardiner eller lax. De passar bra både till huvudmål och som pålägg på smörgås.
  • Använd gärna extra fett i maten, tex olja, majonnäs, grädde, margarin/smör. Komplettera gärna måltiderna, eller mellanmålen med energirika tillbehör, tex oliver, avokado, jordnötssmör, nötter och frön.
  • Ät någon kolhydratrik komponent till varje måltid; det kan vara bröd, gryn, potatis, pasta eller ris. Välj gärna fullkornsprodukter.
  • Varje måltid bör inkludera någon grönsak, frukt eller bär. Färska, frysta, konserverade eller torkade fungerar bra.
  • Drick eller ät mjölkprodukter 2–3 gånger varje dag; det kan vara ost, mjölk, fil eller yoghurt. Vill du använda vegetabiliska produkter, se till att proteininnehållet är minst 3 gram per 100 gram.
  • Drick till varje måltid, gärna något som innehåller både energi och näring som exempelvis mjölk, måltidsdryck eller juice.

När du äter flera gånger under dagen är det extra viktigt att sköta om tänderna. Skölj gärna munnen med vatten efter varje måltid och skölj med fluor utöver tandborstning morgon och kväll.

Råd till dig som upplever problem att äta och svälja

Som en följd av covid-19 kan du få problem att svälja ner mat och/eller dryck. Det kan innebära att du får hosta i samband med måltid eller känner smärta vid sväljning. Din smakuppfattning kan vara förändrad. Det är även vanligt med klumpkänsla i halsen och att det känns trögt att svälja. Här några råd:

  • Det är viktigt att sitta upprätt när man äter, ha bra stöd för rygg och fötterna i golvet.
  • Böj ner hakan när du sväljer. Det är större risk för felsväljning när huvudet är bakåtlutat. Blir även bättre kraft i sväljningen när du böjer ner hakan.
  • Ta det lugnt under måltiden. Lägg gärna ner besticken mellan varje tugga. Svälj ner innan du tar nästa tugga. Tugga väl innan du sväljer. Använd mycket sås.
  • Svälj först ner tuggan. Därefter skölj ner med dryck. Prova gärna kolsyrat vatten som ofta är lättare att svälja än vanligt vatten.
  • Försök att inte prata när du tuggar. Det minskar risken för att du sätter i halsen.
  • Undvik i början att blanda fast och flytande föda i munnen. Svälj först ner maten och ta sedan en klunk dryck.

Kontakt med vården

Om du har svårt att återgå till dina tidigare matvanor och behöver stöd kring mat och ätande, kontakta din vårdcentral.

Vid behov av kontakt med logoped för dina sväljningsbesvär, se sidan för Logopedi och foniatri på www.regionorebrolan.se.  Här kan du skriva en egen vårdbegäran. Du kan även kontakta din vårdcentral.

Råd vid heshet

Som en följd av coronaviruset kan du uppleva trötthet, orkeslöshet  och nedsatt andningsfunktion. Det kan vara svårare att få luften att räcka till för längre meningar. Det är även vanligt med klumpkänsla i halsen, slembildning och hostattacker. Långvarig hosta kan medföra att stämbanden blir svullna och inflammerade. Din röst kan därför påverkas. Allt från att bli hes och skrovlig, till att inte få fram någon röst alls, bara viskröst. Denna påverkan på rösten liknar de symtom du kan uppleva vid en förkylning eller influensa, men är ofta mer intensiv och långvarig.

Följande råd kan hjälpa dig att återhämta din röst:

  • Vila rösten så mycket som möjligt. Undvik att viska, försök tala i vanlig samtalston.
  • Undvik i möjligaste mån samtal i miljöer med störande bakgrundsljud, t ex i bilen, restaurang/café, i kontorslandskapet på arbetsplatsen.
  • När du måste tala i miljöer med bakgrundsljud – försök att inte överrösta utan gå istället nära den du vill prata med, eller uppsök annan plats.
  • Drick vatten. Det är extra viktigt om du dricker mycket kaffe/te eller vistas i torra eller dammiga lokaler.
  • Sug inte vanemässigt på starka halstabletter, det torkar ut slemhinnorna i halsen.
  • Var uppmärksam på om du ofta harklar dig. Om du känner att du behöver klara halsen – gör en kort, mjuk hoststöt, humma, svälj eller drick vatten.
  • Fundera på hur du sitter och står under dagen. En god hållning påverkar rösten positivt.
  • Om du talar mycket i telefon – använd headset.
  • Spänningar i nacke, käke och axlar påverkar rösten negativt. Försök hitta sätt att slappna av under dagen, regelbundna pauser där du sträcker på dig och andra avspänningsövningar. Om du har mycket spänningar – sök kontakt med sjukgymnast.

Kontakt med vården

Vid behov av kontakt med logoped för din heshet, se sidan för Logopedi och foniatri på www.regionorebrolan.se. Här kan du skriva en egen vårdbegäran. Du kan även kontakta din vårdcentral.

Stöd i hemmet kan du få av din kommun

När du drabbats av covid-19 kan du uppleva att du har fått nedsatt ork och kraft att utföra dina dagliga aktiviteter självständigt. Som till exempel klä på dig, tvätta dig eller laga mat.  

Om du har minnesproblem eller känner dig trött och orkeslös eller behöver tips eller hjälp med att utföra dina dagliga aktiviteter i hemmet – då kan du ta kontakt med en arbetsterapeut för en bedömning. Arbetsterapeuten kan hjälpa och ge råd i att träna dagliga aktiviteter, ge råd och/eller förslag på strategier vid minnesproblematik eller hjärntrötthet. Hen kan även förskriva hjälpmedel som möjliggör att du kan förflytta dig och vara aktiv.

Arbetsterapeut når du via din kommun.

Till toppen av sidan