Proteser

Skriv ut (ca 5 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

En protes ersätter en förlorad eller skadad del av kroppen. Det kan till exempel vara en arm-, ben- eller bröstprotes.

Visa mer

Armprotes

Armprotes

En armprotes är en ersättning för saknad arm eller del av arm eller hand. Armprotesen görs individuellt efter behov. Den del av protesen som ansluter till kroppen ser olika ut beroende på vad som saknas av arm eller hand.

Proteshanden täcks av en kosmetisk handske med naglar. Det finns många olika hudfärger att välja på.

Proteshanden kan ha ett aktivt eller passivt grepp. Specialredskap som ersätter hand vid specifika aktiviteter kan också göras.

Olika typer av armproteser

Passiv protes

Kosmetisk protes som ersätter armen och handens utseende. Protesen används också som stöd och mothåll.

Till barn som fötts utan hand och del av underarm kan passiv protes göras vid 6-8 månaders ålder. Barnet får då vänja sig vid protes. Protesen används i takt med barnets utveckling som stöd när barnet sitter och kryper och som stöd och mothåll när barnet håller i föremål.

Myoelektrisk protes

Protes med ett aktivt grepp. En batteridriven hand styrs via elektroder som ligger mot huden och känner av muskelspänning. Proteshanden är täckt av en kosmetisk handske.

Vår erfarenhet är att barn kring 3 års ålder börjar ha nytta av och klarar att använda en myoelektrisk protes.

Andra alternativ

I vissa fall finns behov av speciallösningar utan proteshand. Det finns specifika redskap till armproteser för arbete, olika fritidsintressen, sport, musik och annat.

Att prova ut en armprotes

Bedömning görs av dina behov av protes och möjlighet till protesanvändning.

Ortopedingenjör gör en modell av din arm i gips. En gipsavgjutning.

Innan tillverkning av den färdiga protesen görs en provhylsa för att kontrollera protesens passform till armen. Om protesen ska ha myoelektrisk styrning kontrolleras den funktionen också i provhylsan.

I Örebro erbjuder vi provning av provhylsa samma dag som gipsavgjutningen till de flesta myoelektriska och passiva proteser på underarmsnivå.

När protesen är tillverkad och klar behöver du lära dig använda din protes. Dysmeli och armprotesenhetens arbetsterapeuter erbjuder träning. Om du bor utanför Örebro län är din arbetsterapeut från hemorten välkommen för att ta del av träningstips.

Läs mer om dysmeli- och armprotesenheten på Region Örebro läns webbsida. Dysmeli- och armprotesenheten på Universitetssjukhuset Örebro tar emot barn med dysmeli och barn och vuxna med traumatiska amputationer från hela Sverige. 

Fäll ihop

Benprotes

Benprotes

En benprotes är en ersättning för saknat ben eller del av ben. Den görs individuellt till dig efter dina behov. Proteserna varierar:

  • Har du din knäled kvar sitter protesen på ditt underben.
  • Är du amputerad genom knät går proteshylsan upp på låret.
  • Är du lårbensamputerad kommer proteshylsan att gå upp till ljumsken.

Ortopedteknik och dysmelienheten samverkar när det gäller barn som har en medfödd avsaknad av ben eller del av ben. Läs mer om dysmelienheten på Region Örebro läns webbsida.

Liner och Linerbehandling

Första steget är att börja med en linerbehandling för att få ner svullnaden, forma stumpen och vänja den vid att använda protes. Linern är en silikonliknande hylsa som träs på benet. Den provas ut när såret i stort sett är läkt. Du kommer använda den enligt schema under cirka 2 veckor. När behandlingen bedöms klar är det dags för utprovning av protesen.

 Olika slags kopplingar för att fästa protesen

Snörkoppling/linkoppling 

Ett snöre är fäst i linern som sitter fast i proteshylsan.

Pinnkoppling

En pinne av metall sitter i  linern, som sedan sitter fast i protesen. 

Vakuumkoppling/ventilkoppling

För underbensproteser används en manschett (sleeve) som sitter fast i protesen och rullas upp över benet på låret. För lårbensproteser förs lårbenet ner i proteshylsan och luften pressas ut genom en ventil i proteshylsans botten.

Att prova ut en protes

Det finns olika proteser, vilken som blir aktuell för dig bedöms av protesteamet utifrån dina behov. Sedan startar tillverkningen av protesen.

Direktlaminering

Proteshylsan tillverkas direkt på stumpen och protesen anpassas och färdigställs ofta vid samma besök.

Gipsavgjutning

En modell av din stump görs i gips av ortopedingenjören på Ortopedteknik och tillverkning av din protes startas. 

Protesprovning

Första protesprovningen sker på Ortopedteknik. Du får prova din protes när du sitter, står och går i barr. En del inställningar och justeringar av protesen behöver göras för att du ska kunna börja träna med den. Kom ihåg att ta med en sko till protesen och eventuellt benstöd till rullstolen. Träningen kan se olika ut och är individanpassad.

När du tränar med din protes är den inte ”klädd”, utan röret syns, för att det ska vara lätt att justera protesen. När inställningarna är klara kläs protesen in, så att den till formen liknar det andra benet. Du kan sätta på egna strumpor. Du kan byta skor, men klackhöjden bör vara densamma, annars stämmer inte inställningarna på protesen.

Protesträningen  

Nu startar den intensiva protesträningen som utgår från de mål vi har satt upp. Träningen består bland annat av att du successivt vänja dig vid att

  • ha protesen på
  • hantera och sköta stump och protes
  • klara av att ta och på och av protesen
  • förflytta dig med protesen på
  • stå och gå med olika gånghjälpmedel
  • träna balans.

Träning och tillvänjning av protesen tar olika lång tid. En lårbensprotes eller ledad protes är mer träningskrävande och tar mera tid. På dessa proteser ska du också lära dig hur knäleden fungerar. Protesen upplevs ofta som tung i början innan du vant dig vid den. När vi bedömer att du på ett säkert sätt kan träna med protesen hemma får du ta med den hem. Vi träffar även anhöriga och eventuell vårdpersonal för att informera om protesen.

Fortsatt träning och uppföljning

Vi erbjuder träning i protesgrupp. Fortsatt träning kan ske via vårdcentral eller hemrehabilitering. Uppföljning kan även ske på vår protesmottagning.

Protesteamet – stöd för benamputerade

Protesteamet arbetar med rehabilitering, råd och stöd för alla benamputerade. Vi arbetar både med dig som är benamputerad och med dig som vårdar någon som genomgått amputation. Vi gör bedömningar och provar ut proteser när det blir aktuellt. I teamet kan det ingå ortopedingenjör, sjukgymnast, rehabassistent, arbetsterapeut, läkare, sjuksköterska och kurator. 

Fäll ihop

Bröstprotes

Bröstprotes

På Ortopedteknik kan du som är opererad för bröstcancer få hjälp med att välja ut en bröstprotes. I lugn och ro får du prova dig fram till vilken sort som passar dig bäst.

Bröstproteser finns i olika former och storlekar:

  • Helproteser ersätter hela bröstet.
  • Delproteser ersätter en del av ett bröst.

Det finns bröstproteser med kontaktfunktion som klistras fast på huden. För att du ska kunna bära en kontaktprotes krävs att huden är helt läkt efter operation och strålning. Det finns också bröstproteser utan kontaktfunktion som läggs löst i din behå. Vi hjälper dig att välja vilken sort som passar dig bäst. 

En bröstprotes tål allt som din hud tål. Det går till exempel bra att bada med protesen på, både i klorerat vatten och i saltvatten.

Oavsett vilken protes du väljer så behövs en bra behå för att du tryggt ska kunna bära din protes. Väljer du en protes som inte klistras fast så är en behå med ficka det bästa alternativet. På Ortopedteknik finns ett par behåmodeller till försäljning.

Fäll ihop

Kontakta oss

Kontakta oss

För att få komma till Ortopedteknik måste du först få en bedömning från din läkare, sjukgymnast eller annan vårdgivare. Här hittar du kontaktuppgifter till Ortopedteknik, Universitetssjukhuset Örebro, dit remiss ska skickas.

Dysmeli- och armprotesenheten är ett nationellt kunskapscenter för barn och vuxna med reduktionsmissbildningar (dysmeli) eller armamputation. Här finns kontaktuppgifter till Dysmeli och armprotesenhet, Barn- och ungdomskliniken på Universitetssjukhuset i Örebro. 

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2017-09-25
Skribent och redaktör:

Ewa Overmeer, Region Örebro Län

Josefine Gran, Region Örebro Län

Granskare:

Anneli Johansson, verksamhetschef ortopedteknik, Region Örebro Län

Anouk Huisman, ortopedingenjör, ortopedteknik, Region Örebro Län

Maria Gradin, verksamhetschef barn och ungdomskliniken, Region Örebro län