Ortoser och skor

Skriv ut (ca 5 sidor)
Skriv ut

Sammanfattning

Sammanfattning

Ortos är ett samlingsnamn för hjälpmedel som används som ett yttre stöd på en kroppsdel.

Syftet kan vara att motverka felställningar eller kompensera för muskelsvaghet. Det finns ortoser som används för att hålla en kroppsdel stilla för att fraktur ska läka. Vissa ortoser ska användas i vila och andra för att ha på sig när man är i rörelse. 

Visa mer

Frakturortos

Frakturortos

Frakturortoser förskrivna i Örebro av ortopedingenjör

En frakturortos får du när skelettet har fått en fraktur, det vill säga en spricka eller helt gått av. Skelettet läker om det bara får ligga still i rätt läge. Syftet med en frakturortos är att hålla skelettet stilla och i rätt läge tills det är läkt. Var noga med att följa läkarens användarinstruktioner, tid per dygn och antal veckor. Om kroppsdelens omfång ändras kan du justera bandens spänning. Se till att ortosen sitter stadigt under hela behandlingstiden. Håll frakturortosen ren. I vissa fall kommer det med extra vaddering/polstring som går att tvätta och skifta.

Om frakturortosen inte sitter bra på kroppen, ger röda märken eller skav på huden, kontakta då Ortopedteknik omgående för justering och åtgärd.

Fäll ihop

Ortos för arm

Ortos för arm

Kompressionsmaterial

Är du behandlad för bröstcancer så finns en risk att utveckla lymfödem. Vid lymfödem uppstår en svullnad i arm och hand, eller så kan du få en annorlunda känsla i armen – den kan kännas tung, stel eller stram. Man kan även få lymfödem på bålen.

Kompression hjälper vid lymfödem

En viktig del i behandlingen är att använda kompression till den svullna kroppsdelen. Det kan vara en ärm, handske, behå eller tröja, beroende på var ditt ödem sitter. Exempelvis, en kompressionsärm förhindrar att armen svullnar mer, ökar lymfflödet när du rör dig och stödjer huden så att den kan återta sin elasticitet när svullnaden försvinner. 

Se även Frakturortos.

Fäll ihop

Ortos för fot och ben

Ortos för fot och ben

Ortopedteknik kan tillhandahålla olika ortoser utifrån vilket ditt behov är. Nedan beskrivs olika oledade ortoser. Skoinlägg, behandlingsskor och ortopedtekniska ändringar på skor hör också till vårt sortiment. Frakturortos beskrivs ovan.

Här kan du läsa om Råd vid problem med dina fötter.

AFO - Ankel-Fot-Ortoser

AFO viloortos/nattskena

För att förebygga förkortningar i muskler och senor kan du få en behandlingsortos för att undvika felställningar. Dessa ortoser är oftast gjorda för att användas i vila och inte för att ha på sig när man går.

AFO vid droppfot

Droppfot innebär en svaghet i de muskler som lyfter foten. För att inte snubbla på foten används en AFO. Droppfotsortosen  används i en stadig sko. Man placerar ortosen i skon och sätter på sig skon och ortosen samtidigt. Ortosen spänns fast runt underbenet.

Övrigt om Ankel-Fot-Ortoser, AFO

Ortoserna skiftar i både utseende och material. De används för att stabilisera fot och fotled eller begränsa rörlighet. Om AFO är gjord för bruk i skor måste skor användas när man går. Ortosen sätts på foten och spänns fast innan skon tas på.

Walker vid fotproblem pga diabetes

Ortosen avlastar foten för bättre läkning av sår eller en fraktur i foten. Vissa modeller har luftceller som ska pumpas upp till ett visst lufttryck så att foten stabiliseras. Din läkare ordinerar vilket lufttryck du ska ha. Ortosen ska alltid sitta på när du belastar foten, dvs. står, går eller är aktiv på annat sätt, men ta gärna av men ta gärna av ortosen vid vila för att lufta foten.

Fäll ihop

Ortos för knä

Ortos för knä

Knäortos är ett yttre stöd som kan användas i syfte att stabilisera eller omfördela belastning i knäleden vid skada eller funktionsnedsättning. Beroende på skada används olika typer av knäortoser som har olika funktion och varierande stabilitet. Knäortos kan även användas efter knäskada eller operation, då kan ortosen vara låst eller delvis låst för att undvika att böja eller sträcka fullt i knäleden.

Fäll ihop

Ortos för rygg och bröstkorg

Ortos för rygg och bröstkorg

Korsetter och gördlar

Det finns olika typer av korsetter:

Skolioskorsett används för att hindra ökning av en eller flera skolioskrökar på ryggen hos växande individer när skoliosen fortfarande går att påverka. Korsetterna är gjorda av hård plast och är tillverkade utifrån en gipsavgjutning eller mått tagna på patienten. Det finns två typer av skolioskorsetter, en som används 23 timmar/dygn och en som enbart används nattetid. En skolioskorsett är en del av en behandling och ska användas utifrån läkares ordination. 

Stödjande korsett ger stöd och stadga för bålen i sittande och stående vid tillstånd där det finns muskelsvagheter och obalans i musklerna. Korsetten är gjord av mjuk plast. Stödjande korsetter används främst till barn med neuromuskulära sjukdomar men kan även användas av vuxna. 

Pectus carinatum korsett används för att motverka tillväxten av Pectus Carinatum (s.k. fågelbröst) på växande individer då skelettet fortfarande är formbart. Korsetten består av en platta i plast med skenor och ska användas stora delar av dygnet för att den ska kunna ge effekt.

Gördlar är tillverkade av mjukt elastiskt material och har som syfte att lindra smärta och ge en ökad stabilitet av ländryggen. 

Tygkorsett - om en elastisk gördel inte ger tillräckligt stöd kan en korsett i tyg förskrivas/provas ut. Tyget ger mer stadga än den elastiska gördeln. Det vanligaste är att man får en gördel som stöd, det räcker oftast. 

Fäll ihop

Ortos för hela kroppen

Ortos för hela kroppen

Ståskal

Ett ståskal är ett hjälpmedel för den som inte har möjlighet att stå själv. Det gör så att man kan stå upprätt genom stöd för benen och bålen.

Att stå är bra för balans, huvud- och armkontroll. Det kan därför vara en god hjälp speciellt för barn som utvecklar handmotoriken och ökar sin sociala kontakt med kamrater och omgivning. Att stå är också bra för skelett, cirkulation, andning, synintryck och kommunikation.

Ståskalet består av ett plastskal som kan vara individuellt tillverkat efter gipsavgjutning, mätning eller ha en standardform. 

Fäll ihop

Skor och skoinlägg

Skor och skoinlägg

Skor provas ut till personer som av olika medicinska skäl inte kan använda konfektionstillverkade skor. Skorna kan delas upp i tre grupper:

  • Behandlingsskor, som används vid svårläkta fotsår eller risk för fotsår. Skorna har en stel rullsula som hindrar överdrivna rörelser i foten. Skorna är rymliga för att få plats med såromläggningsmaterial eller svullna fötter och används ofta i kombination med skoinlägg.
  • Ortopediska skor, som används vid t.ex. stora felställningar eller svullnad i fötterna.
  • Ortosskor, som ger extra utrymme vid ortosanvändning.

Skoinlägg är personligt utprovade sulor som ligger i skorna under hela foten. Dess uppgift är att vara ett stöd för foten. Skoinlägg kallas även fotortos eller fotbädd. Läs mer om skoinlägg.

Ortopedtekniska åtgärder på skor

För att bättre anpassa dina skor efter dina behov kan man göra skoändringar. Det kan hjälpa dig som till exempel har problem med benlängdsskillnad, ovanlig fotform eller har problem med att foten tippar utåt eller inåt.

En skoändring kan innebära att sulan förändras, till exempel genom förhöjning, utbyggd klack eller rullsula. Det kan också innebära att det så kallade ovanlädret förändras, till exempel genom att bredda skon eller förlänga kardborreband om skon har det. Att bredda skon kallas också för utlästning. 

Enklare skoändringar och tillbehör (klackhöjning under 1 cm, lästning, hälkilar av kork eller silikon etc.) anses som egenvård. Det utförs respektive köps hos privat skomakare, klackbar eller hos vissa skobutiker. Åtgärder på skor till följd av vardagsslitage åtgärdas inte av Ortopedteknik, detta gäller även skor förskrivna av Ortopedteknik.

Råd inför skoändringar

Skon som ska ändras ska passa så bra som möjligt på foten från början. Om sulan ska ändras är det bra om det finns en förstärkning mellan hälen och tålederna. Sulan ska också vara något tjockare, minst 8 mm. 

Om skon ska breddas är det viktigt att skon är tillverkad av skinn. Det är bra om skon är utan sömmar över framfot och tåleder. Skon kan normalt inte göras längre med hjälp av utlästning. Utlästning kan skada vattenskyddande membran som Goretex och Sympatex.

Fäll ihop

Kontakta Ortopedteknik, Universitetssjukhuset Örebro

Kontakta Ortopedteknik, Universitetssjukhuset Örebro

För att få komma till Ortopedteknik måste du först få en bedömning från din läkare, sjukgymnast eller annan vårdgivare. Undantag gäller dock för skoinlägg där du kan lämna in en Egen vårdbegäran.

Kontaktuppgifter till Ortopedteknik, dit remiss skickas.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 5 sidor)
Publicerad:
2017-12-13
Redaktör:

Ewa Overmeer, Region Örebro Län

Granskare:

Anneli Johansson, verksamhetschef ortopedteknik, Region Örebro Län