Levercancer

Skriv ut (ca 11 sidor)

Levercancer innebär att det finns en eller flera cancertumörer i levern. Det går att bli fri från cancern om den upptäcks tidigt men det är vanligare att den upptäcks sent. Då finns behandlingar som kan bromsa och lindra sjukdomen. En del kan leva ett bra liv länge med sådan behandling.

Skriv ut

Vad är levercancer?

Vad är levercancer?

Det finns olika slags levercancer. Den här texten handlar om levercellscancer, HCC. Den är vanligast av de cancersjukdomar som börjar i levern. Men alla cancersjukdomar som börjar i levern är ovanliga i Sverige.

Det är vanligare att cancer i levern beror på att en cancersjukdom någon annanstans i kroppen har spridit sig till levern och bildat dottertumörer där. Dottertumörer är samma sak som metastaser. Läs mer i kapitlet Metastaser i levern.

Barn kan också få levercancer men då är sjukdomen oftast annorlunda än hos vuxna. De flesta barn som får levercancer blir av med sjukdomen. Här kan du läsa mer om levercancer hos barn.

Fäll ihop

Vilka symtom ger levercancer?

Vilka symtom ger levercancer?

Levern har en stor förmåga att fungera trots att den har en inflammation eller annan sjukdom. Därför tar det oftast lång tid innan levercancer ger symtom. Symtomen kan vara diffusa och beror oftast på något annat än levercancer. Du kan ha ett eller flera besvär:

Trötthet och matthet

Du kan känna dig oförklarligt trött och orkeslös. Det kan bero på att levern inte klarar av sin uppgift att rena blodet.

Obehag och illamående

Du kan känna ett obehag i övre delen av magen och må illa.

Ont i magen och ryggen

Du kan få ont högt upp i högra delen av magen. En del får ont i högra axeln. Det beror på att cancertumören trycker på så att organ och vävnad runt omkring påverkas. Du har ingen känsel i levern.

Viktnedgång och nedsatt aptit

Du kan minska i vikt utan att veta varför. Det kan bero på att cancertumören gör att kroppen inte kan ta upp näring som den ska. Du kan också tappa lusten att äta. Det är inte känt vad det beror på.

Gulsot

Gulsot vid levercancer beror oftast på att levercellerna inte klarar av att rena blodet. Gulsot är ett samlingsnamn för några typiska symtom:

  • Urinen blir mörkare.
  • Ögonvitorna och huden blir gul.
  • Det kan börja klia mycket på huden.

För det mesta har gulsot helt andra orsaker än cancer i levern, till exempel gallsten eller hepatit. Hepatit är en inflammation i levern som orsakas av virus.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har något eller flera av symtomen. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du får gula ögonvitor eller gul hud samtidigt som du får feber och frossa. Om det inte går, sök vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Blodprov och ultraljudsundersökning brukar vara tillräckligt för att läkaren ska kunna veta om du har levercancer. Om du har levercancer behöver du undersökas mera så att du kan få den behandling som blir bäst för dig.

Ämnen i blodet undersöks

Blodprov kan mäta halter av ämnen som bildas i levern. Förändrade halter kan vara tecken på levercancer men kan också bero på något annat.

Ultraljud kan visa om det finns cancer

Undersökning med ultraljud innebär att läkaren för ett instrument över magen. Undersökningen kan visa om det finns cancer i levern.

Cancern undersöks med magnetkamera eller datortomografi

Om du har cancer behöver läkaren ta reda på mer om den och se om den har spridit sig. Först får du en spruta med kontrastmedel som gör att förändringarna som ska undersökas syns tydligare. Sedan blir du undersökt med magnetkamera eller med datortomografi.

Vävnadsprov behövs ibland

Ibland behövs ett vävnadsprov från levern. Läkaren tar provet med en nål. Du får lokalbedövning före provtagningen som tar några sekunder och känns som ett lätt tryck. Vävnadsprovet kallas även leverbiopsi.

Undersökning med titthålsteknik

Ibland behöver läkaren undersöka levern med en titthålsoperation för att kunna se var det finns cancer och för att kunna ta prover. Titthålsoperation kallas också laparoskopi. Du får lokalbedövning eller blir sövd före undersökningen.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp

Du erbjuds en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att du kan ha levercancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar du kan behöva göra.

Läkaren som skriver remissen berättar för dig varför du bör utredas enligt ett standardiserat vårdförlopp och vad det innebär och när du kan få besked om du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om du är tydlig med hur personalen säkrast når dig, så att du inte missar någon tid.

Fäll ihop

Behandling som kan ta bort sjukdomen

Behandling som kan ta bort sjukdomen

Hos en del upptäcks cancern i ett tidigt stadium då den fortfarande kan gå att ta bort. Det finns tre sorters behandlingar:

  • operation
  • transplantation
  • behandling med värme så att cancertumörerna förstörs på plats i levern.

Vilken behandling du kan få beror på hur många cancertumörer som finns i levern, var de sitter och hur stora de är. Det är viktigt hur levern fungerar för övrigt. Möjligheten att få behandling kan påverkas, till exempel om du också har levercirros. Behandlingen beror även på hur du mår för övrigt och vad du själv vill.

Operation om levern fungerar tillräckligt bra

Cancern kan opereras bort om den finns på ett begränsat ställe i levern och levern fungerar tillräckligt bra. Cancern tas bort och även en del av levern runt omkring. Det vanligaste är att operationen görs genom ett snitt i magen. Ibland kan man bli opererad med titthålsteknik, som också kallas laparoskopi. Du är sövd under operationen.

Blödningar uppstår ibland efter operationen. De kan ofta stoppas utan att du behöver opereras igen. Det kan också läcka galla. Gallan kan ledas bort och ut genom huden genom en liten slang som kallas dränage. Om det inte hjälper kan ett litet rör behöva sättas in i gallvägarna. Det kan göras på olika sätt, till exempel med hjälp av ett smalt, böjligt instrument som förs ner i magen genom munnen till gallvägarna. Metoden kallas ERCP.

Hur länge du behöver stanna på sjukhuset beror på hur du mår och om det har uppstått några komplikationer. Det är vanligt att behöva stanna tre-sju dagar.

Transplantation om leverns funktion är nedsatt

Transplantation kan ibland vara ett alternativ om cancern bara finns i levern, du mår tillräckligt bra men leverns funktion är nedsatt. Transplantation innebär att din lever ersätts med en lever från en person som har dött. Här kan du läsa mer om organdonation.

Första dygnet efter transplantationen kan du behöva vårdas i respirator. Ibland uppstår komplikationer. Till exempel kan kroppen vilja stöta bort den nya levern. Därför varierar vårdtiden på sjukhuset från person till person. En del kan lämna sjukhuset efter tio dagar. Andra behöver stanna upp till tre veckor.

Värmebehandling – lokal ablation

Cancertumörerna kan ibland behandlas på plats i levern så att de försvinner. Det sker med hjälp av värme som förstör cancertumörerna. Det kallas för lokal ablation. Lokal ablation kan användas om cancertumörerna är små. Behandlingen kan göras samtidigt som du opereras om några av cancertumörerna sitter så att de inte kan tas bort med kirurgi. Du kan också få lokal ablation om du inte orkar med en operation.

Läkaren för in en nål genom huden och in i cancertumören med hjälp av ultraljud eller datortomografi. Genom nålen skickas värme som förstör cancertumören. Flera cancertumörer kan behandlas samtidigt. Du är sövd när du får behandlingen.

Du får åka hem dagen efter behandlingen. Du får recept på smärtstillande medel som du kan ta om du behöver.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Behandlingarna kan vara påfrestande. Du orkar bättre och återhämtar dig snabbare om du tar hand om dig så att du mår så bra som det går. Här är några saker som du kan göra som har stor betydelse:

Undvik alkohol och rökning

Om du röker eller dricker alkohol, försök att avstå. Det finns hjälp att få om du behöver det. Prata med din läkare eller kontaktsjuksköterska. Här kan du läsa mer om hjälp och stöd för att sluta röka inför en operation. Här kan du läsa mer om att ändra alkoholvanor.

Ät så bra du kan

Försök att få i dig tillräckligt med näring. Du kan behöva äta ofta och även innan du lägger dig. Det kan vara svårt om du mår illa eller snabbt får mättnadskänslor. Du kan få kostråd av en dietist. Det finns också läkemedel som kan öka aptiten och minska illamåendet. Här kan du läsa mer om mat vid cancer.

Fysisk aktivitet

Rör på dig så mycket du kan. Det kan hjälpa om du känner dig mycket trött, som är vanligt vid cancer. Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast som kan föreslå övningar som är anpassade efter dig.

Fäll ihop

Fertilitet och amning

Fertilitet och amning

Sjukdomen och behandlingen kan påverka fertiliteten. Prata med din läkare före behandlingen om du vill frysa in spermier eller träffa en gynekolog för att diskutera vilka andra möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet efter behandlingen mot cancer. Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Även om fertiliteten är nedsatt, är det bra om du skyddar dig mot graviditet medan du får behandling mot cancer. Det är också bra om det går en tid efter behandlingen innan du försöker att bli gravid eller att använda dina spermier i en graviditet. Prata med din läkare. Prata också med din läkare om du har levercancer och vill amma.

Fäll ihop

Efterkontroller och risk för återfall

Efterkontroller och risk för återfall

Du behöver gå på efterkontroller ungefär var sjätte månad. Det är olika hur länge man behöver gå på efterkontroller. Det kan variera mellan tre och fem år. En del behöver gå längre. Efterkontrollerna görs för att se hur du mår och om cancern har kommit tillbaka. Det kallas återfall om cancern kommer tillbaka.

Det är ganska vanligt med återfall om du har blivit opererad eller fått behandling med lokal ablation. Det beror på att skadan som orsakat cancern fortfarande finns kvar i levern. Ofta går det att få behandling igen.

Fäll ihop

Livet efter levercancer

Livet efter levercancer

De flesta kan fortsätta med livet ungefär som det var före cancern ungefär en månad efter behandlingen. Men livet kan kännas annorlunda. Erfarenheterna av vad du har varit med om har du alltid med dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre – även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Ibland kan kontakt med andra i samma situation kännas stärkande. Ideella föreningen Palema är till för dig som har eller har haft levercancer eller som är närstående. Här kan du läsa mer om olika sorters hjälp och stöd vid cancer.

Fäll ihop

Behandling som kan bromsa levercancer

Behandling som kan bromsa levercancer

Det går att få behandling som saktar ner sjukdomsförloppet, även om sjukdomen inte går att ta bort. Strålning eller cytostatika kan ges direkt i en eller flera cancertumörer om de finns i levern. Om cancern har spridit sig utanför levern finns ett läkemedel som du tar som tabletter.

Blockering med cytostatika – kemoembolisering

Kemoembolisering innebär att du får behandling genom en smal, böjlig slang som kallas kateter. Katetern förs in i ljumsken och genom blodådrorna till levern. Läkaren sprutar in ett medel genom katetern. Medlet innehåller små kulor med cytostatika som hindrar cancertumören från att fortsätta växa. Medlet isolerar samtidigt cancertumören så att den friska vävnaden runt omkring skonas. Därför går det att ge ganska höga doser cytostatika.

Du kan få lokalbedövning eller bli sövd under behandlingen. De flesta kan lämna sjukhuset dagen efter behandlingen.

Läkemedel vid spridd cancer

Läkemedel med det verksamma ämnet sorafenib kan bromsa cancern om den har spridit sig. Det är ett läkemedel som gör det svårare för cancercellerna att växa och spridas. Läkemedlet tar du som tabletter.

Fäll ihop

Behandling som kan lindra besvär

Behandling som kan lindra besvär

Levercancer kan orsaka olika besvär som behöver behandlas. På sidan Hjälp och stöd kan du läsa mer om vilken hjälp som går att få om du behöver psykiskt, existentiellt eller socialt stöd.

I det här kapitlet kan du läsa om kroppsliga besvär som man kan få och vilken behandling som finns. Du kan ha något eller flera av besvären om sjukdomen inte går att ta bort. Även om du har fått behandling som tagit bort sjukdomen kan du uppleva ett eller flera av besvären en tid.

Om du har ont

Det finns många typer av effektiv hjälp om du har ont. Det finns smärtlindrande läkemedel i form av tabletter eller plåster där medicinen tas upp genom huden. Smärtlindring finns också som dropp direkt i blodet.
Strålbehandling kan också hjälpa.

Om det kliar

Gulsot kan bland annat göra att det börjar klia mycket på kroppen. Det kan lindra om du duschar svalt. Alsolsprit som du baddar på huden kan också hjälpa. Smörj med fuktighetsbevarande kräm om du har torr hud. Det finns olika läkemedel som kan göra att det kliar mindre om varken kräm eller andra medel hjälper. Till exempel kan läkemedel med antihistaminer hjälpa.

Vätska i magen

Vätska kan samlas i magen så att den blir svullen. Ibland hjälper vätskedrivande läkemedel. Vätskan kan också tappas ut genom en nål som förs in i magen. Då får du lokalbedövning först.

Förändrad personlighet

Skadliga ämnen kan bildas i kroppen om leverns förmåga att rena blodet är nedsatt. Det kan påverka hjärnan. Du kan till exempel få svårt att koncentrera dig, bli förvirrad, få minnesförlust eller på något annat sätt bete dig annorlunda. Tillståndet kallas leverencefalopati. Det kan både förebyggas och behandlas med vissa antibiotika och andra läkemedel.

Var får jag lindrande vård?

Lindrande vård kan du få hemma eller på till exempel ett sjukhus om dina besvär beror på att sjukdomen inte går att ta bort. Det beror på vilken vård du behöver och vad du själv vill. Du kan läsa mer i texten om palliativ vård. Den palliativa vården kan vara olika utformad beroende på var du bor i Sverige.

Fäll ihop

Vad beror levercancer på?

Vad beror levercancer på?

Illustration av levern och magsäcken och tarmarna

Levern sitter högt upp till höger i magen och har många uppgifter. Den ska till exempel rena blodet och ta hand om gifter som kommer in i kroppen. Levern tillverkar även gallvätska som behövs för matsmältningen.

Levercancer som börjar i levern beror ofta på att levern har skadats, till exempel genom långvarig inflammation. Här är några orsaker till inflammation i levern:

  • virus, till exempel hepatit B eller hepatit C
  • långvarig och hög alkoholkonsumtion
  • övervikt och diabetes.

Levercancer kan också orsakas av ett mögelgift som heter aflatoxin. Det kan finnas i en del importerade livsmedel, till exempel nötter, majs, ris och fikon. I Sverige får de flesta i sig så lite aflatoxin att det sällan orsakar levercancer. Läs mer om aflatoxin på Livsmedelsverkets webbplats.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

Fäll ihop

Metastaser i levern

Metastaser i levern

Det vanligaste är att cancer i levern är metastaser, dottertumörer. Det betyder att cancern har börjat någon annanstans i kroppen och sedan spridit sig till levern. Ett vävnadsprov kan visa var metastaserna kommer ifrån.

Behandlingen och prognosen är olika beroende på var en metastas kommer ifrån. Metastaser som beror på tjocktarmscancer kan ibland tas bort helt med till exempel operation eller lokalablation. Levermetastaser som beror på bröstcancer kan inte opereras. I stället kan cytostatika eller hormonell behandling användas för att bromsa sjukdomen.

Det är vanligast att metastaser i levern beror på tjocktarmscancer eller bröstcancer. Här kan du läsa om andra cancersjukdomar som också kan ge metastaser i levern:

Fäll ihop

Var med och påverka din vård

Var med och påverka din vård

Du har rätt att vara delaktig i din vård så långt det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var du kan få behandling. På så sätt kan du vara med och besluta om din behandling.

Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.

Du har rätt att få information på ditt eget språk, om du inte talar svenska.

Du har rätt att få tolkhjälp om du har en hörselnedsättning.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska innehålla information som är viktig för dig, till exempel kontaktuppgifter och hur du får den rehabilitering som du behöver. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa dig om du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för dig. 

Fäll ihop

Att få ett cancerbesked

Att få ett cancerbesked

Du kan reagera på många olika sätt på ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som ska vara särskilt tillgängliga för den som är sjuk och för närstående. Kontaktsjuksköterskan kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker. Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskor.

Du kan få hjälp på flera håll

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om du känner dig orolig eller har frågor. Du kan också kontakta till exempel Cancerrådgivningen eller Cancerfonden. Palema är en patientförening för personer med cancer i bukspottkörteln, levern eller matstrupen. Där kan du få kontakt med en eller flera personer som har egna erfarenheter av levercancer. Här hittar du kontaktuppgifter till Palema och andra patientföreningar.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och du vet vad som ska hända. Här kan du läsa mer om den första tiden efter beskedet.

Barn behöver få veta

Ett barn under 18 år har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en nära vuxen blir sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill du berätta själv för barnet om sjukdomen, kan du få hjälp med vad du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att du måste berätta allt.

Fäll ihop

Att vara närstående

Att vara närstående

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som du själv har en stark oro och mår dåligt.

Om du har människor i din närhet kan de vara ett stöd. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa dig om du berättar hur det känns. Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du kan få avlastning om du hjälper till med att ta hand om eller att stötta den som är sjuk. Du kan också få stöd till exempel i form av samtal eller hjälp med praktiska saker.

Här kan du läsa mer om stöd för närstående.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-01-25
Skribent och redaktör:

Susanna Olzon Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Magnus Rizell, leverkirurg, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Illustratör:

Kari C Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge