Brutet underben hos barn

Skriv ut (ca 6 sidor)

Barn kan bryta underbenet om de ramlar samtidigt som underbenet vrids eller får ett hårt slag mot underbenet. Barn som har brutit underbenet får gipsförband. Ibland behövs också en operation innan gipsningen för att lägga de skadade benen tillrätta.

Skriv ut

De allra flesta barn blir helt bra igen efter att ha brutit underbenet. Men det tar några månader till dess att hen kan vara med på idrottslektioner och andra fysiska aktiviteter igen.

Symtom

Symtom

  • Om läkaren misstänker att ett ben i underbenet är brutet görs en röntgenundersökning. Då får barnet ligga på ett röntgenbord.

När barnet har brutit skenbenet och vadbenet gör det ont. Hen vägrar oftast att stödja på benet, som kan vara svullet och eventuellt se lite böjt ut. Ibland kan benet vara i rätt läge trots att det är brutet.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om barnet har ramlat eller fått ett hårt slag och har mycket ont eller inte kan stödja på benet ska du kontakta vården. Eftersom huden oftast är hel måste benet röntgas för att läkaren ska kunna bedöma hur allvarlig skadan är.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

För att lindra smärtan är det bra om barnet håller benet stilla och undviker att stödja på det. Se till att det finns stöd för benet.

När barnet bryter underbenet kan hen behöva sövas för behandlingen. Därför är det viktigt att barnet inte äter något efter skadan. Det finns annars en risk att hen kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande kan hen inte sövas på några timmar och väntetiden förlängs då.

Trots att barnet ska vara fastande kan du ge receptfri smärtlindrande medicin, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Svårt att förebygga denna typ av skador

Det är svårt att förebygga de skador på underbenet som inträffar när barnet leker. Lite större barn kan använda skydd när de till exempel åker inlines eller snowboard. Barn som utövar tuffa sporter som ishockey eller amerikansk fotboll, brukar ha skydd som täcker underbenet.

Läs mer: barnsäkerhet

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Läkaren som undersöker barnet känner på benet för att undersöka var det gör ont.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet ligga stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas flera röntgenbilder som visar om och var skelettet är skadat och om det ligger fel. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.

Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren känner på benet. Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen, men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet just när röntgenbilderna tas.

Ibland kan det vara en så liten spricka i skelettet att den inte syns på röntgen. Om läkaren ändå misstänker att benet är brutet behandlas barnet ofta som om det är ett benbrott. Efter drygt en vecka får barnet komma tillbaka för en ny röntgenundersökning. Syns det inget benbrott vid denna undersökning heller och smärtorna har minskat kan behandlingen oftast avslutas.

Fäll ihop

Bilden visar olika frakturer i underbenet.

Bilden visar olika frakturer i Underbenet. 1. Spricka i benet. 2. Enkel fraktur. 3. Komplicerad fraktur. Fotograf/Illustratör: Svenska grafikbyrån

Behandling

Behandling

Behandlingen av ett brutet ben i underbenet varierar beroende på hur skadan ser ut och hur gammalt barnet är.

Om barn under två år får en spricka i benet

För det mesta behandlas sprickor på underbenet som benbrott, men barn under två år som får en spricka i underbenet och inte har speciellt ont behöver vanligtvis ingen särskild behandling. Som förälder bör du i stället vara försiktig när du klär av och på eller tvättar barnet. Har barnet ont, ska benet gipsas. Sprickan brukar vara läkt när det inte längre gör ont och barnet själv börjar stödja på underbenet.

Större barn brukar behandlas med gips

Barn som fått ett benbrott på underbenet brukar vanligtvis behandlas med gips. Är felställningen i brottet liten kan barnet oftast gipsas utan narkos, eventuellt kan hen få lustgas. Mindre felställningar växer bort. Om felställningen är stor och om barnet har mycket ont måste hen sövas och opereras.

Beroende på var brottet sitter och hur det ser ut kan barnet få antingen en hög eller en låg gips. En hög gips går runt benet från övre delen av låret och ner ända fram till tårna. En låg gipsstövel når i stället upp till knäet vilket betyder att hen kan böja på knät.

Hur länge barnet måste ha ett gipsförband beror på hur gammal hen är, men det rör sig vanligtvis om mellan fyra till åtta veckor.

Om benbrottet måste opereras

Om felställningen i barnets underben behöver rättas till, reponeras, görs det under narkos. Barnet sövs när hen har varit fastande tillräckligt länge så att det inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan ni åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin.

När barnet är sövt kan läkaren, som vanligen är en kirurg eller ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället. Barnet får antingen en låg eller en hög gips.

När operationen och gipsningen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Oftast kan barnet åka hem samma dag

Oftast kan barnet åka hem från sjukhuset samma dag, men om det gör mycket ont eller om barnet blivit sövt kan hen behöva stanna på sjukhuset en natt. Benet måste röntgas efter gissningen för att se att benet ligger rätt.

Första dagarna kan barnet ha ont och behöva någon form av smärtstillande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil.

Under den tid som barnet måste gå med gips görs regelbundna kontroller med röntgen för att se att benet läker som det ska. Gipsen kan behöva bytas, och har barnet en hög gips, kan denna ofta bytas till en kort gips efter tre till fyra veckor.

Benbrottet läker

Läkningen av det brutna benet sker genom att det bildas brosk runt benbrottet. I början kan det kännas som en hård knöl på underbenet, men brosket ombildas så småningom till vanlig benvävnad.

Kryckor kan fås på vårdcentralen

Du får vanligtvis kryckor på akutmottagning eller på vårdcentralen. När barnet inte längre behöver gå med kryckorna ska du lämna dem på närmaste vårdcentral.

Barn under sex års ålder har ofta svårt att gå med kryckor, och kan behöva använda en rullator i stället. En sådan finns att hämta på hjälpmedelscentralen efter remiss från en läkare.

Det kan vara jobbigt att ha gips

Barn kan tycka att det är spännande att ha gips under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Gipset hindrar också rörligheten och det kan även klia under gipset.

Numera används ofta plastgips, som är starkare och lättare än vanlig gips.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Det går bra att duscha, men gipset måste skyddas mot vatten eftersom det luckras upp av vatten. Förband i form av ett plastgips blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför gipset och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apotek finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Du kan också använda en tät plastpåse.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder behöver det lagas eller bytas. Ta då kontakt det ställe där barnet behandlats.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan tycka det är obehagligt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela benet måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande.

Många barn tycker att det känns ostadigt när de inte längre har gipset, men de brukar vänja sig efter några timmar eller någon dag. Har knät varit gipsat känns det stelt och kan gör ont. Under de första veckorna upp till en månad är det lätt att foten vrids utåt och att barnet haltar en aning.

Läkaren bedömer om barnet får stödja på benet

Om barnet får stödja på underbenet beror på läkarens bedömning av hur benbrottet har läkt. Om läkaren låter barnet stödja på det skadade underbenet tar det ändå flera veckor innan hen kan gå som vanligt. Barnet kan halta lite grann under flera månader utan att något är fel.

Ingen speciell träning behövs efteråt

Det är sällan en skada på underbenet kräver speciell träning efter att gipset har tagits bort. Den dagliga leken med kompisar gör att de flesta barn inte behöver någon sjukgymnastik. Vardagliga rörelser brukar räcka för att styrkan och rörligheten ska komma tillbaka. Barnet kan vara med på idrottslektionerna igen efter fyra till sex veckor, men aktiviteterna kan behöva anpassas efter skadan.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

I underbenet finns både skenbenet och vadbenet. Skenbenet är det kraftigaste benet i underbenet och ingår i knälederna. Vadbenet är inte lika kraftigt som skenbenet. Både vadbenet och skenbenet ingår i fotleden.

Barnets underben bryts oftast i form av en spiral antingen i mitten eller nedre delen av skenbenet. Benbrott som barnet fått när hen har hoppat på studsmatta sitter oftast strax nedanför knäleden.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan skada underbenet vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • •Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • •På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • •Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade epifysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter benbrott i underbenet inte alltid läggas tillrätta eller opereras. Hos barn rättas felställningar till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • •Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

I barnavdelningen på 1177.se kan du och barnet se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får ni följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Du kan även förbereda barnet innan hen får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-11
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Tjernström, läkare, Barnortopediska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg