Råd om läkemedel

Läkemedelsberoende

Innehållet gäller Örebro län

Vem som helst kan bli läkemedelsberoende. Därmed inte sagt att alla blir det. Ett läkemedelsberoende blir tydligt först efter att du har använt ett beroendeframkallande läkemedel en tid.

Listan nedan visar exempel på vanliga beroendeframkallande läkemedel.

  • Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande:
    Stesolid (diazepam), Sobril (oxazepam),
    Xanor (alprazolam), Temesta (lorazepam),
    Iktoviril (klonazepam)
    Imovande (zopiklon), Stilnoct (zolpidem)
  • Morfin och morfinliknande:
    Tradolan (tramadol), Citodon (kodein/paracetamol), Treo comp (kodein/acetylsalicylsyra/koffein) OxyNorm/OxyContin (oxikodon)
    Fentanyl, Norspan (buprenorfin)
    Cocillana-Etyfin (etylmorfin, cocillanaextrakt, senegaextrakt)
  • Övriga:
    Lyrica (pregabalin)

Vad är toleransutveckling?

När du tar vissa läkemedel kan det hända att din kropp vänjer sig vid läkemedlet. Du kan behöva allt större doser för att läkemedlet ska ge effekt (toleransutveckling). Då behöver du ta kontakt med din mottagning för att diskutera medicineringen. 

Vad är abstinens?

Om du slutar med ett läkemedel som gett dig beroende kan du få abstinens. Det är kroppens sätt att reagera på att den inte längre får det läkemedel som den vant sig vid.

Abstinens kan visa sig på flera olika sätt, till exempel ökad ångest, sömnbesvär, yrsel, muskelryckningar, förkylningskänsla, hjärtklappning och myrkryp i benen.

Vem blir läkemedelsberoende?

Vem som helst kan bli läkemedelsberoende. Regelbunden användning av beroendeframkallande läkemedel ökar risken för att utveckla beroende. Ofta är det först när du försöker sluta som du upptäcker beroendet.

Det varierar från person till person hur lätt man blir beroende. Om du sedan tidigare har ett beroendeproblem som till exempel av alkohol är risken större att du får ett läkemedelsberoende.

Hur kan jag minska risken för att bli läkemedelsberoende?

Oavsett om du tar läkemedlet kort eller lång tid är det viktigt att du inte tar mer än vad du är ordinerad.

Om du är rädd för att ha blivit beroende – prata med din läkare. Du kan få råd om annan behandling, hjälp att trappa ner och sluta med läkemedlet.

Hur gör jag för att sluta med beroendeframkallande läkemedel?

Om du vill sluta med Stesolid (diazepam), Sobril (oxazepam), Xanor (alprazolam), Temesta (lorazepam) eller Iktoviril (klonazepam), så rekommenderas det att göra det med en nedtrappningsplan. Vad gäller övriga läkemedel kan du sluta själv, men du kan också få hjälp och råd.

Diskutera med din läkare hur just du ska göra.

Varför ska jag sluta?

På kort sikt kan det kännas svårt att sluta använda ett beroendeframkallande läkemedel. Men på lång sikt lönar det sig alltid.

Många som slutar upptäcker att de till exempel:

  • Inte har mer ont än när de tog starka värktabletter.
  • Är mycket piggare på dagen än när de tog sömntabletter.
  • Är gladare och har mindre ångest än när de tog lugnande läkemedel.

Biverkningar

Alla läkemedel kan ge biverkningar. Det som är speciellt med beroendeframkallande läkemedel är att det är vanligt med biverkningar som inte är så tydliga men som kommer sakta och kan vara svåra att märka själv. Biverkningarna kommer vanligtvis när man använt läkemedlet i flera veckor.

Exempel på biverkningar är trötthet, initiativlöshet, förändrad personlighet, sämre balans och minnespåverkan. Dessutom kan man få mer värk av värktabletterna och sämre sömn av sömnmedlet.

Du kan läsa mer om biverkningar på bipacksedeln för ditt läkemedel eller på Fass.

Regionens arbete för att minska användningen

Sjukvården har ansvar att utifrån din sjukdomshistoria och all information i din journal göra en värdering om du löper ökad risk att utveckla ett beroende eller ta skada av läkemedlet.

Region Örebro län arbetar på olika sätt för att minska användningen av beroendeframkallande läkemedel.

Vårt mål är att du som patient på lång sikt ska ha god livskvalitet utan onödiga beroendeframkallande läkemedel. Du som använder denna typ av läkemedel bör vara beredd på att du i de flesta fall får medicinen utskriven för en kort period. Du kan också själv ta upp en diskussion om medicinen och eventuell nedtrappning.

Sök vård och stöd i Region Örebro län

Har du frågor om ditt läkemedel eller misstänker du att du är beroende av ditt läkemedel och behöver hjälp med det? Då ska du kontakta den mottagning där du fått medicinen utskriven. Adress och telefonnummer hittar du under Hitta vård.

Till toppen av sidan