Framfall

Vilka symtom du får beror på vilken sorts framfall du har. De vanligaste symtomen är att du märker att någonting buktar fram i slidöppningen. Det känns tungt och skaver i underlivet.

Besvären kommer ofta under en längre tid, men ibland kommer de snabbt i samband med att du har lyft något tungt eller varit förstoppad. Då kan du plötsligt märka att något buktar ut genom slidöppningen.

Du kan ha framfall utan att ha några symtom. Har du inga besvär behövs inte någon behandling.

Det kan läcka urin eller du kan känna dig kissnödig.

Många som har framfall får symtom i form av läckage eller urinträngningar.

Urinträngning innebär att du kan känna dig kissnödig även om du precis har kissat, eller att du plötsligt blir väldigt kissnödig. Urinläckage innebär att det läcker urin.

Symtom vid livmoderframfall

Vid livmoderframfall sjunker livmodern ner i slidan. Då kan livmodertappen komma ut genom slidöppningen. Den känns som en fast utbuktning, ungefär som en nästipp. Det kan kännas obehagligt. Det kan också vara svårt att sitta.

Livmodertappen kan skava mot underkläderna om den är utanför slidan. Det kan leda till sår och blodblandade flytningar.

Du kan putta in livmodertappen igen om den kommit fram.

Symtom vid framfall av urinblåsan eller ändtarmen

Urinblåsan och ändtarmen kan också sjunka ner och orsaka framfall. Det blir då som en mjuk utbuktning i slidöppningen.

Du får lättare urinvägsinfektion om du inte kan tömma blåsan ordentligt.

Det samlas ofta avföring i utbuktningen om ändtarmen buktar in i slidan. Du kan då få svårt att tömma tarmen. När du krystar blir det ännu svårare eftersom framfallet trycks ut genom slidan.

Du kan få svårt att torka rent ändtarmens öppning när du har bajsat. Det beror på att det är avföring kvar i ändtarmen. Då kan ändtarmens öppning inte dra ihop sig som den ska.

Avföring som blir kvar i ändtarmen bildar gaser och du kan behöva prutta mycket. Du kan ha svårt att hålla emot gaser och det kan läcka avföring.

Du kan känna obehag av framfallet vid omslutande sex. Det kan då också läcka avföring eller urin.

Det finns saker du kan göra för att minska risken för framfall och för att lindra symtomen om du har framfall:

• Träna musklerna i bäckenbotten med knipövningar. Det kan minska symtomen och förhindra att framfallet blir större. Knipövningar botar inte framfall. Du ska inte göra knipövningar om du har ont i bäckenbotten som beror på spända muskler.
• Undvik att lyfta tungt. Tänk på att knipa med musklerna i bäckenbotten om du måste lyfta tungt.
• Ställ dig upp, luta dig framåt och sätt dig sen och prova igen om du känner att du inte kan tömma blåsan.
• Håll upp främre slidväggen om den buktar ner mycket när du kissar. Det gör det lättare att tömma blåsan.
• Ät fibrer och drick vätska. Det gör att konsistensen på bajset blir mjukare och lättare att bajsa ut.
• Gå på toaletten direkt när du behöver bajsa.
• En pall under fötterna vid toaletten kan göra så det blir lättare att bajsa.
• Håll emot med fingrarna eller tummen mot mellangården eller slidväggen om avföringen stockar sig i ändtarmen och buktar in mot slidan.

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du besväras av att någonting buktar ut i slidmynningen.
• Du är ofta är kissnödig, även om du precis har kissat.
• Du kan inte tömma tarmen eller torka rent runt ändtarmen och får mycket gaser.
• Du får blödningar som du inte känner igen.

Det är ofta inte bråttom. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, eller en jouröppen mottagning om du har ett eller flera av följande symtom:

• Du kan inte alls putta tillbaka framfallet.
• Du är kissnödig men kan inte kissa.

Om det är stängt på vårdcentralen, den gynekologiska mottagningen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

När du kommer till en läkare för undersökning får du först beskriva dina besvär. Du får berätta om hur det känns, om du har symtom från blåsan eller tarmen och om samlivet påverkas.

Sedan genomför läkaren en noggrann gynekologisk undersökning. Då får du hosta och krysta för att läkaren ska se hur framfallet påverkas av ansträngning och om du läcker urin samtidigt.

Läkaren känner i ändtarmen för att undersöka musklerna och vävnaden mellan slidan och ändtarmen.

Läkaren undersöker dig med ultraljud. Då kan hen se livmodern, äggstockarna och om slidans muskler har skador. Ett ultraljud kan också visa om det finns urin kvar i urinblåsan efter att du har kissat.

Du får också lämna ett urinprov för att undersöka om det finns protein, socker eller bakterier i urinen. Läkaren kan ta ett cellprov från livmodertappen.

Ibland behövs fler utredningar

Du kan behöva undersökas med så kallad cystoskopi om du har besvär med urinträngningar, eller inte kan tömma urinblåsan ordentligt. Du kan också behöva undersökas med röntgen, en urografi, eller en ultraljudsundersökning av njurarna.

Läkaren kan vilja undersöka ändtarmens slutmuslker om du har problem med att det ofta läcker avföring. Du kan då undersökas med tryckmätning och ultraljud.

De här undersökningarna utförs inte i samband med det första läkarbesöket, utan planeras senare. Du får då information om du behöver förbereda dig på något sätt. Undersökningarna gör inte ont, men kan kännas obehagliga.

Framfallet kan lyftas upp med hjälp av en framfallsring om det är urinblåsan eller livmodern som har sjunkit ned. Du för då upp en ring i plast eller silikon i slidan.

Ringar finns i olika utseenden och storlekar. Du får hjälp att prova ut rätt sort på en gynekologmottagning. Ringen ska inte kännas alls när den är lagom stor och rätt placerad. Tillsammans med ringen använder du kräm eller slidpiller med östrogen för att stärka slemhinnorna och förhindra skavsår.

Du får komma på återbesök för att se hur det fungerar för dig med ringen.

De flesta känner inte av ringen vid samlag.  Du kan själv lära dig hur du tar ut och sätter in ringen om den känns.

Behandling om du har sköra slemhinnor

Efter klimakteriet och om du ammar blir slemhinnorna i slidan och underlivet tunnare och mindre fuktiga. Det gör att slidväggarna kan skava mot varandra.

Behandling med östrogen kan stärka slemhinnorna och minska besvären. Östrogen finns i form av kräm, en mjuk silikonring eller piller som du för upp i slidan. Det finns också hormonfria slidkrämer på apotek.

Du kan bli opererad om du har mycket besvär av ditt framfall. Det kan göras på flera olika sätt. Vanligtvis utförs operationen genom slidan, med lokalbedövning eller ryggbedövning. Oftast kan du lämna sjukhuset samma dag, men ibland kan du behöva stanna på sjukhuset lite längre.

Syftet med operationen är att återställa det som buktar ut och på så sätt ta bort besvären. Läkaren öppnar huden över framfallet. Hen skjuter tillbaka det som har fallit ned och drar sedan ihop och förstärker vävnader inne i slidan. Sedan sys slidans slemhinna ihop igen. Livmodertappen kan kortas av om livmodern har sjunkit, eller så kan livmodern behöva tas bort via slidan.

Operationen tar ungefär en halvtimme till en timme och en sjuksköterska är med dig hela tiden och ser till att du har det bra. Oftast töms din urinblåsa med hjälp av en kateter under operationen. Ibland får katetern sitta kvar några timmar efter operationen eller över natten.

Här är exempel på de olika metoder som används vid operation av framfall:

Främre operation

Vid främre framfall lyfter läkaren upp slidans främre vägg. Efter en främre operation kan du få mer besvär med urinläckage. Det händer också att personer som har haft urinläckage innan operationen får mindre urinläckage efter operationen.

Bakre operation

Vid bakre framfall opererar läkaren i slidans bakvägg och syr över det som buktar ut.

Uppbyggnad av mellangården

Läkaren opererar i huden mellan slidan och ändtarmsöppningen om området mellan slidan och ändtarmens öppning behöver förstärkas.

Det är vanligt att det gör ont att sitta några dagar efter operationen och att det stramar och spänner. Slidans öppning blir mindre och du kan få bättre känsla vid slidsamlag. Det kan också bli trångt så att det gör ont i början vid slidsamlag.

Förkortning av livmodertappen

Läkaren opererar längst upp i slidan om livmodertappen har blivit för lång. Operationen görs oftast vid samma tillfälle som en annan framfallsoperation.

Att operera bort livmodern – hysterektomi

Läkaren tar bort livmodern genom slidan. Att ta bort livmodern är en större operation. De flesta kan lämna sjukhuset nästa dag, men vissa behöver stanna längre.

Läs mer om att operera bort livmodern.

Inför operationen ska du som har passerat klimakteriet använda östrogen som du för in i slidan. Det är en slidtablett eller kräm som stärker slemhinnorna i underlivet och gör så att de läker bättre. Du kan köpa slidtabletten eller krämen receptfritt på ett apotek. Efter operationen ska du inte använda den här typen av läkemedel på två veckor.

Har du en framfallsring ska du ta ut den cirka två veckor före operationen. Kan du inte ta ut den själv så får du hjälp på en gynekologmottagning.

Det är bra om du har bajsat dagen före operationen. Du kan köpa receptfria läkemedel på apoteket så att du vet att du får tömma tarmen om du har lätt att bli förstoppad. Fråga personalen om du är osäker på vilket läkemedel du ska använda.

Följande saker är bra att köpa hem innan operationen:

• Smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol eller ibuprofen, om du tål det.
• Bulkmedel som gör avföringen mjukare så att det blir lättare att bajsa efter operationen.
• Bindor som du kan använda om du får blödningar eller flytningar efter operationen.

I din kallelse finns mer instruktioner om hur du förbereder dig inför operationen.

Sluta röka och undvik alkohol före och efter operationen

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Undvik också att dricka alkohol fyra veckor före operationen och fyra veckor efter.  Då minskar risken för komplikationer.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Stygnen försvinner av sig själv, det tar oftast mellan två och sex veckor. För en del känns det som att stygnen sticker och kliar. Det kan bero på att såret läker.

Hur du mår efter operationen beror på hur du har opererats. Det är vanligt att ha ont och bli svullen i slidan, bäckenbotten och rumpan en tid efter operationen.

Använd gärna smärtstillande läkemedel. Du kan till exempel kombinera läkemedel som innehåller paracetamol och ibuprofen. Du får starkare medicin på sjukhuset om du behöver det.

Det kan göra mer ont om du spänner musklerna i underlivet.

Du kan få smärtor från ryggen eller rumpan som strålar ut i benen efter operationen. Det är ofarligt och beror oftast på att nerver har blivit sträckta under operationen. Besvären går över, men det kan ta några veckor och ibland månader innan det känns helt bra.

En del som opereras får ta blodförtunnande sprutor efter operationen. Det minskar risken för att få blodpropp. Du tar själv sprutorna i underhudsfettet på låret eller på magen.

Blödningar och flytningar

De flesta får blödningar eller blodiga flytningar från slidan efter operationen. De blodiga flytningarna brukar gå över till vanliga flytningar efter ett tag.

Använd inte tampong och undvik att bada de första fyra veckorna efter operationen medan såret läker. Fortsätter du att blöda efter fyra veckor ska du låta bli att bada tills blödningen har slutat.

Fortsätt att träna bäckenbotten

Att promenera går bra direkt efter operationen. Känn efter vilken sträcka som är lagom för dig. Undvik att lyfta tungt. De första fyra veckorna ska du inte lyfta tyngre än fyra kilo.

Du kan börja med lätt bäckenbottenträning två veckor efter operationen. När du har fått kontroll på knipet så får du börja med lättare styrkeövningar där du använder din egen kroppsvikt. Undvik hopp.

Om du provar en övning och bäckenbotten känns trött efteråt, avstå från den övningen i några veckor och fortsätt att knipträna.

Ät fiberrik mat

Efter en framfallsoperation är det viktigt att undvika att bli förstoppad. Ät så att du får i dig bra med fibrer och gå på toaletten när du behöver.

Sex efter operation

Avstå från slidsamlag eller analsamlag och att föra in något i slidan i fyra veckor efter operationen. Du kan gärna vänta ännu längre. Du kan prova med smeksex eller munsex när det känns bra för dig. Känn efter i slidan att det inte gör ont innan du har slidsamlag.

Det kan kännas annorlunda när du för upp något i slidan efter operationen. Det kan strama och göra ont. Det är viktigt att du inte för upp något i slidan om det gör ont.

De allra flesta får inga komplikationer efter operationen, men ibland kan det vara svårt att kissa efteråt. Det brukar ofta gå att kissa som vanligt igen efter några dagar, ibland tar det längre tid. Du kan få en kateter om du inte kan kissa efter operationen. Katetern får sitta kvar i några dagar.

Det är ganska vanligt att få urinvägsinfektion efter operationen. Det kan också svida i operationssåret när du kissar.

Ibland blir symtomen annorlunda. Till exempel kan du som inte har haft symtom från blåsan tidigare få urininkontinens efter operationen. Då kan du behöva opereras med en metod som kallas TVT. Det är en förkortning av tension free vaginal tape. Det innebär att du får ett stödjande band runt urinröret. Ibland kan operationen göras samtidigt med framfallsoperationen, men det är ovanligt.

Ibland kan du få ont eller svårt att ha slidsamlag efter en framfallsoperation, framför allt om bakväggen i slidan har opererats. Prata med din läkare om detta så kan hen hjälpa dig med behandling.

Ovanliga biverkningar och komplikationer

Du kan få infektioner i såren i slidan. Du kan då känna dig öm, få flytningar och ibland feber efter några dagar. Blir det så ska du kontakta vården för undersökning och behandling. Oftast räcker det med antibiotika.

Du ska också kontakta vården om du har rikliga blödningar som du känner dig påverkad av. Andra ovanliga komplikationer kan vara skador på urinblåsan eller ändtarmen.

Du kan få framfall igen efter en operation. Oftast kommer framfallet tillbaka från en annan del av slidan än den som blev opererad första gången. Då kan  den delen också opereras. Du kan pröva att behandla med en framfallsring innan du opereras igen.

Läkaren kan förstärka vävnaden med ett mjukt nät om framfallet kommer tillbaka från samma del av slidan. Vid en operation läggs nätet in under slidans hud och stabiliserar vävnaderna.

En del får problem med att huden i slidan inte läker över nätet. Det är ofarligt men nätet kan skava och göra ont mot penis vid slidsex. Det kan påverka samlivet.

Framfall hindrar inte en graviditet, och innebär inte heller någon risk för graviditeten.

Det är viktigt att du berättar för din läkare om du planerar att bli gravid om du har framfall. I så fall kan det vara lämpligt att vänta med en operation. Det går bra att behandla med ring.

En del kan uppleva att de får minskad känsel i slidan av framfall. Det är ovanligt att få ont vid samlag.

Att slidväggarna eller livmodern buktar fram är inte något hinder för samlag eftersom de är mjuka. Däremot kan du kanske känna att du inte vill ha sex om du har besvär med att det läcker urin, gaser eller avföring. Du kan prata med din läkare om detta.

Det är inte helt säkert vad som orsakar framfall, men sannolikt beror det på att bindväven i bäckenbotten är försvagad. Det kan vara ärftligt.

Påfrestningar ökar risken

Risken för framfall ökar om bäckenbotten utsätts för påfrestningar. Det kan till exempel bero på något av följande:

• graviditet
• förlossning
• fysiskt tungt arbete
• övervikt
• kronisk hosta
• förstoppning.

Risken för att du ska få framfall ökar också om musklerna i bäckenbotten eller deras nerver skadas av till exempel en sjukdom. Vävnaderna i bäckenbotten blir också svagare när du blir äldre.

Du som har fött barn genom slidan har betydligt större risk för att få framfall än den som inte har fött barn eller har fött med kejsarsnitt. Risken ökar med antalet förlossningar. Risken ökar också om det uppstått skador under förlossningen, som stora bristningar i underlivet. 

Urinblåsan påverkas

Urinröret och urinblåsan ligger nära slidan och påverkas när slidans väggar rör sig. Det ger symtom i form av läckage eller urinträngningar.

När urinblåsan faller ned kläms urinröret ihop så att kisset har svårt att passera och du kan få svårt att tömma blåsan. Många gånger går det bra att kissa på morgonen, eftersom framfallet åker tillbaka under natten. När du sedan har varit uppe och ansträngt dig kan det bli svårare.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Informationen ska gå att förstå

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Ditt samtycke är viktigt

När du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård du har kan du ge ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka ditt samtycke.