LAGAR I VÅRDEN

Frågor och svar om psykiatrisk tvångsvård

Att vårdas mot sin vilja är ett stort ingrepp i integriteten, men kan ibland vara nödvändigt. Även om man tvångsvårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har man vissa rättigheter som patient.

Ibland kan det bli nödvändigt att vårdas mot sin vilja, så kallad tvångsvård. Det kan till exempel vara om man själv inte inser att man behöver vård och om det finns risk för att man själv eller någon annan kommer till skada. 

Här följer några vanliga frågor med svar om vad som gäller när man vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Hur kan jag överklaga ett beslut om psykiatrisk tvångsvård?

Beslutet att du ska vårdas mot din vilja går att överklaga till förvaltningsrätten.

För att överklaga kontaktar du chefsöverläkaren på den psykiatriska klinik där du vårdas, antingen direkt eller med hjälp av annan vårdpersonal.

Du har också rätt att be om en stödperson som kan ge hjälp och stöd. Det är Patientnämnden i regionen som utser stödpersoner.

Får dörrarna vara låsta på en psykiatrisk avdelning?

Ja, du får hindras att lämna vårdinrättningens område eller den avdelning där du vårdas om du vårdas enligt LPT. Detta kan exempelvis ske genom att dörren till avdelningen är låst.

Det räcker med att det finns en person på avdelningen som vårdas enligt LPT för att dörren ska få hållas låst. 

På samma avdelning kan det också finnas andra personer som vårdas helt frivilligt. Dessa personer har när som helst rätt att lämna avdelningen.

Kan läkaren bestämma att jag inte får använda min mobiltelefon eller internet?

Grundregeln är att du har rätt att använda mobiltelefon och internet när du vårdas enligt LPT.

Men det finns tillfällen då det är nödvändigt att du inte har kontakt med omvärlden med hänsyn till den vård eller rehabilitering du får. Ibland kan det vara för att undvika att någon annan eller du själv skadas.

Det är chefsöverläkaren som tar beslutet och det får gälla i högst två månader. Beslutet kan bara gälla en person. Det innebär att andra patienter på avdelningen oftast får använda mobiltelefon och internet.

Du kan överklaga beslutet till förvaltningsrätten. Du kontaktar då chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken där du vårdas, antingen direkt eller med hjälp annan vårdpersonal.

Du har också rätt att be om en stödperson som kan biträda och ge stöd i olika frågor. Det är Patientnämnden i regionen som utser stödpersoner.

Kan personalen bestämma att jag inte får ta emot besök?

Det är vården som tar beslut om att du inte får ta emot besök om det är olämpligt med tanke på den vård du får. Ett besöksförbud kan till exempel handla om att du själv behöver skyddas av någon anledning.

Personalen på avdelningen kan bara hindra dig från att ta emot besök om det finns ett beslut om besöksförbud från regionen.

Beslutet tas enligt lagen om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård. Beslutet kan överklagas till förvaltningsrätten.

En klinik för psykiatrisk tvångsvård har rätt att ha särskilda besökstider. Besökstiderna ska ge bra möjligheter till besök utan att vården påverkas. Det kan till exempel handla om att du inte ska bli störd mitt i en behandling, eller att det inte är för tidigt eller för sent på dygnet. Beslut om besökstider kan inte överklagas.

Kan någon tvinga mig att ta medicin mot min vilja?

Enligt lagen ska behandlingen ske i samråd med patienten i så stor utsträckning som möjligt.

I lagen står också att personalen ska samråda med patientens närstående. Men ibland kan det vara olämpligt. Det kan till exempel vara om du själv har sagt ifrån att du inte vill att de närstående ska få information eller vara delaktiga i vården.

Det är chefsöverläkaren som slutligen har rätt att bestämma om vilken behandling du ska få när du vårdas enligt LPT.

Det innebär att du kan bli tvingad att ta medicin mot din vilja, om du är så sjuk att du själv inte förstår vad det innebär att avstå från behandling.

Beslutet kan inte överklagas.

Jag får i perioder inte träffa andra patienter utan måste vara på mitt rum. Får det gå till så?

Enligt lagen får en patient hållas avskild från andra patienter. Det får bara ske om det är nödvändigt för att du som patient är aggressiv eller störande på ett sådant sätt att det påverkar vården av de andra patienterna.

Personalen ska hela tiden ha uppsikt över en patient som är avskild och beslutet ska omprövas så att man inte behöver stanna på rummet längre än nödvändigt. Beslutet får gälla högst åtta timmar, men om det finns speciella skäl kan du få stanna på rummet fler timmar än så.

Det är chefsöverläkaren som beslutar om du ska avskiljas från andra patienter. Du kan inte överklaga beslutet. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska underrättas om du ska avskiljas under en längre tid.

Vad gäller vid bältesläggning?

En patient får spännas fast i bälte mot sin vilja om det finns en omedelbar risk för att en patient skadar sig själv eller någon annan.

Det är chefsöverläkaren som beslutar om fastspänning i bälte. Vårdpersonal ska vara närvarande hela tiden när en patient ligger i bälte.

Så fort risken för skada är över ska bältet tas bort. Lagen säger att bältesspänning ska vara kortvarig.

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska underrättas om patienten ska spännas fast under en längre tid.

Vad gäller vid kroppsvisitation?

Regionen kan besluta att ha inpasseringskontroll vid vissa enheter för psykiatrisk tvångsvård om det är nödvändigt för säkerheten. Då kan alla som kommer in på enheten kroppsvisiteras.

Kroppsvisitation innebär att personal undersöker kläderna man bär och det man har med sig, till exempel väskor. Personal får känna utanpå kläderna, i fickor och liknande, och öppna väskor, plånböcker och annat som man bär med sig.

Kroppsvisitation innebär inte att personal får känna direkt på kroppen eller tvinga någon att ta av sig sina kläder.

Chefsöverläkaren kan besluta att en patient i psykiatrisk tvångsvård ska kroppsvisiteras för att kontrollera till exempel att hen inte har med sig alkohol, narkotika eller farliga föremål.

Chefsöverläkaren kan även besluta om att en patient ska gå igenom ytlig kroppsbesiktning. Det innebär att patienten får ta av sig kläderna så att personal kan granska kroppen utan att röra patienten. Om det är möjligt ska ett vittne närvara när vid kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning.

Hur ska man veta vad man har rätt till när man vårdas mot sin vilja?

Som patient ska du få veta vad du har rätt till, så snart tillståndet medger det.

Det betyder att du i vissa lägen kanske inte är mottaglig för information. Det kan till exempel vara om du har fått lugnande läkemedel, är väldigt upprörd eller ligger fastspänd i bälte.

Du har rätt att få information om att du när som helst kan begära att vården ska upphöra och om rätten att överklaga vissa beslut.

Du har också rätt att be om en stödperson som kan biträda och ge stöd. Det är Patientnämnden i regionen som utser stödpersoner.

Som patient måste du överklaga själv, men du kan be en närstående om hjälp. Däremot kan inte någon annan bestämma att du ska överklaga ett beslut. Det är ett beslut som du bara kan fatta själv.

För att överklaga kontaktar du chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken, antingen direkt eller med hjälp av annan vårdpersonal. 

Du behöver inte ha några särskilda motiv eller formuleringar för att överklaga.

Lagen om psykiatrisk tvångsvård ska finnas att läsa på vårdavdelningen, väl synlig för patienterna.

Vad innebär öppen psykiatrisk tvångsvård?

Öppen psykiatrisk tvångsvård innebär att du fortfarande får behandling från psykiatrin utan att vara inlagd på sjukhuset.

Syftet är att du ska få stöd för att bygga upp en bra struktur i ditt liv. Det kan behövas om du tvångsvårdats i slutenvården under en längre period. Kanske behöver du komma på regelbundna besök till en mottagning för samtal och för att ta din medicin.

Det ska finnas en vårdplan där det står vilken behandling du som patient ska få från hälso- och sjukvården, vilka insatser kommunen ska stå för och eventuella åtgärder som vidtas av andra än regionen och kommunen.

En fast vårdkontakt ska bara utses om vården tycker att det behövs. Du kan begära att få en viss person som din vårdkontakt. Men du har ingen rätt att få det.

Du måste följa de villkor som har satts upp för vården, men kan inte tvingas att göra något utanför kliniken.

Om du bryter mot de villkor som är bestämda kan de ändras och du får nya regler att förhålla dig till. Kanske behöver du få mer stöd och därför är det viktigt att du får berätta om varför du inte vill eller kan följa de villkor som har satts upp.

Ibland kan du behöva få vård på sjukhus ett tag igen, så kallad slutenvård.

Det är chefsöverläkaren som kan ansöka om öppen psykiatrisk tvångsvård hos förvaltningsrätten. I ansökan ska de villkor som ska gälla för vården och vårdplanen finnas med.

Vem är ansvarig för vården enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård?

Det är hälso- och sjukvården som ytterst är ansvarig för den vård som ges enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. Vård enligt LPT får bara ges av regionen, inte av privata vårdgivare.

Det är chefsöverläkaren på den psykiatriska kliniken som har ansvaret för den direkta vård som ges enligt LPT.

Det är vanligt att chefsöverläkaren delegerar rätten att fatta vissa beslut till överläkaren på aktuell avdelning. Läkaren måste vara specialist i psykiatri för att få ta dessa beslut.

Lästips

Socialstyrelsen har tagit fram boken Min guide till säker vård, för att stärka patientens delaktighet i vården.  Man kan ladda ner den som pdf, som e-bok eller lyssna på den som talbok. Den finns även i en lättläst version och på tio olika språk.

Till toppen av sidan