Mirena

Skriv ut (ca 3 sidor)
Skriv ut

Läkemedelsinformation

Läkemedelsinformation

Mirena är ett långtidsverkande preventivmedel i form av ett livmoderinlägg som sätts in i livmodern, en så kallad hormonspiral.

Mirena innehåller hormonet levonorgestrel. Det är ett så kallat gestagen, det vill säga ett konstgjort hormon, som verkar på ungefär samma sätt som ett av kroppens egna könshormoner, gulkroppshormon.

Hormonspiralen kan även användas för behandling av rikliga mensblödningar och tillsammans med östrogen vid behandling av klimakteriebesvär.

Så här fungerar hormonspiralen

Mirena består av en hormonkapsel som är fastsatt på ett T-format plastskelett. Hormonet frigörs under den tid hormonspiralen sitter i livmodern. Hormonet har effekt lokalt i livmodern.

Mirena skyddar mot graviditet genom att göra sekretet i livmoderhalsen tjockare, så att spermierna får svårt att ta sig upp genom livmoderhalsen till livmodern. Skyddet förstärks också av att slemhinnan i livmodern påverkas så att ett befruktat ägg får svårare att fästa och utvecklas där. Dessutom påverkar spiralen spermiernas rörlighet.

Hormonspiralen ger skydd mot graviditet i fem år.

Eftersom spiralen är T-formad passar den livmoderns form. Längst ned på spiralen sitter två trådar som du ska kunna känna om du för in ett finger i slidan.

Läkare eller barnmorska sätter in och tar ut spiralen

Mirena är receptbelagd och kan sättas in när som helst under menscykeln av en läkare eller en barnmorska. Om insättning inte sker i samband med en menstruation måste du försäkra dig om att du inte är gravid.

Mirena kan tas ut av en läkare eller en barnmorska när som helst under menscykeln. När den har tagits ut är det möjligt att bli gravid redan under den första månaden.

Alla kvinnor, oavsett ålder, kan ha hormonspiral med undantag av tillstånden nedan.

Viktigt

Använda inte Mirena om något av följande stämmer in på dig:

  • Du har en infektion i underlivet.
  • Du är gravid.
  • Du har cancer i livmoderhalsen, livmodern eller brösten.
  • Du har en leversjukdom eller levertumör.
  • Du har blödningar från underlivet som du inte vet orsaken till.
  • Du har missbildningar av livmodern och myom.

Kontakta en läkare eller en barnmorska om något av följande inträffar:

  • Du får plötsliga förändringar av hur du blöder.
  • Du kan inte känna spiralens trådar.
  • Du kan känna spiralens nedre del.
  • Du känner smärta eller obehag vid samlag.
  • Du blir gravid.
  • Du har ont i nedre delen av magen och det håller i sig länge.
  • Du får feber.
  • Du får flytningar som du inte känner igen.

Om du tar andra läkemedel samtidigt

Eftersom Mirena har effekt lokalt i livmodern, påverkas inte effekten av andra läkemedel som du till exempel sväljer. Du bör ändå tala om för din läkare eller barnmorska vilka andra läkemedel du använder.

Biverkningar

De flesta som använder Mirena får förändrade mensblödningar. Det vanligaste är att blödningarna blir mindre. De flesta får små så kallade stänkblödningar mellan mensblödningarna under de första tre månaderna. Hos var femte upphör mensen helt en tid efter att hormonspiralen satts in.

En del kan få till exempel minskad sexlust, akne, huvudvärk, ryggvärk, flytningar, spända bröst och förändrad vikt. Vissa kan må illa, få ont i magen eller underlivet eller känna sig nedstämda. Besvären brukar minska efter ett tag.

Det kan hända att hormonspiralen stöts ut från livmodern. Kontakta din läkare eller barnmorska om du misstänker det. 

Graviditet och amning

Om du blir gravid ska spiralen tas ut så snart som möjligt eftersom en spiral som sitter kvar ökar risken för missfall. Men i de få fall där hormonspiralen har suttit kvar under hela graviditeten finns inget som tyder på att det påverkat barnen.

Du kan använda hormonspiral när duammar trots att det verksamma ämnet passerar över i modersmjölken. Det är ytterst osannolikt att barnet påverkas.

Andra hormonspiraler som innehåller samma verksamma ämne

Det finns ett andra hormonspiraler som innehåller levonorgestrel. De olika hormonspiralerna ger skydd olika lång tid.

  • Jaydess, ger skydd i 3 år
  • Kyleena, ger skydd i 5 år
  • Levosert, ger skydd i 3 år.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

1177 Vårdguiden och läkemedelstexter

En läkemedelstext på 1177 Vårdguiden är en kortfattad beskrivning av läkemedlet. Här kan du läsa mer om texternas innehåll och hur de tas fram.

Utbyte av läkemedel på apotek

Apoteket erbjuder ofta ett annat likvärdigt läkemedel som har ett lägre pris när du köper läkemedel på recept. Detta kallas generiskt utbyte. 
Här kan du läsa mer om generiskt utbyte.

Om du har frågor om läkemedel

Du kan ringa till Läkemedelsupplysningen och ställa frågor om dina läkemedel.
Läkemedelsupplysningen har öppet helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 18.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar av ett läkemedel till Läkemedelsverket. Det räcker att du tror att biverkningen beror på läkemedlet, du behöver inte vara säker. Du kan rapportera via Läkemedelsverkets webbplats

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-10-02
Skribent och redaktör:

Åsa Schelin, farmaceut, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Marie Bixo, professor, gynekolog och förlossningsläkare, Södersjukhuset, Stockholm