När någon nära barnet har psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom

Vem som helst kan drabbas av psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Man vet inte allt om hur psykiska sjukdomar uppstår. Men man tror att det oftast är många olika saker tillsammans som gör att någon blir sjuk. På Kuling kan du läsa mer om vad som kan ligga bakom en psykisk sjukdom.

På 1177.se och Kuling kan du läsa mer om olika psykiska sjukdomar och psykisk ohälsa. Om personen även har begått ett brott och vårdas på rättspsykiatrisk klinik hittar du mer information här.

Den som får en psykisk ohälsa eller psykisk sjukdom brukar förändras. Hen kanske kan bli tystare eller pratar mer än tidigare, kan bli irriterad för minsta lilla, pratar för sig själv eller börjar bete sig annorlunda på andra sätt.

Personen kan också få svårt att klara av saker hen brukade göra, som att gå till jobbet, laga mat eller städa. Ibland känner den som är sjuk själv att något är fel, men ibland kan personen ha svårt att förstå det själv.

Det är vanligt att det är olika jobbigt i perioder, och besvären ändrar sig ofta med tiden. En del psykiska sjukdomar kan gå över ganska snabbt, andra kan man ha under lång tid. Ibland kan den som är sjuk behöva vårdas på sjukhus en kortare eller längre period.

Läs mer om psykisk funktionsnedsättning.

Livet påverkas för alla som lever nära en person som har en psykisk sjukdom.

Hur barnet reagerar kan bero på hur länge personen har varit sjuk, hur vardagslivet fungerar och vilket stöd barnet har. Ibland kan det vara jobbigt, sorgligt eller svårt. Då är det viktigt att göra saker barnet mår bra av, och att barnet får stöd från andra. 

När en familjemedlem har psykiska problem blir det inte som vanligt i hemmet.  Det kan t. ex vara svårt att äta mat vid bestämda tider, få hjälp med läxor, eller att lägga sig i tid. 

Om det är väldigt stora problem hemma kan det skapa en oro för hur familjen ska klara sig och hur barnets/ungdomens familj ska kunna ta hand om hen. Det kan också vara svårt att lita på den vuxne. Sådana här saker kan göra att barn och ungdomar kan känna sig rädda eller otrygga.

När någon i familjen mår psykiskt dåligt kan barn och ungdomar oroa sig för hur det ska gå för familjemedlemmen. En del får ont i magen eller huvudvärk. Oron över familjemedlemmen kan också göra att man inte vågar lämna personen ensam, och får svårt att gå till skolan.

Barn och ungdomar tror ibland att det är deras fel när någon i familjen mår psykiskt dåligt. En del barn och ungdomar reagerar genom att göra mycket av sysslorna i hemmet och ta ansvar för familjen. Andra försöker att inte störa, de vill inte ta för stor plats eller vara bråkiga.

Det finns barn och ungdomar som skäms över sin situation och över familjemedlemmen som mår psykiskt dåligt. De kan låta bli att ta hem kompisar och försöker hindra den som mår psykiskt dåligt att komma till skolan eller fritidsaktiviteten. Att skämmas över sin familjemedlem kan även innebära att man skäms över sig själv.

Barn och ungdomar kan ta på sig för stort ansvar genom att ta hand om både sig själv, sina syskon och sin förälder/sina föräldrar. Självklart ska man hjälpa till hemma men det måste vara lagom mycket för ens ålder.

Barnet har rätt att må så bra som möjligt och rätt att få hjälp att må bättre om barnet mår dåligt.

Barnet har rätt att få information och råd. Om en person i barnets familj eller närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få träffa någon och prata med för att få svar på sina frågor. Personalen ska förklara för barnet på ett sätt som hen förstår. Om barnet undrar över något får hen alltid fråga.

Barnet har rätt att få stöd. Om barnet själv mår dåligt för att syskon, förälder eller annan person i barnets närhet har en psykisk ohälsa eller en psykisk sjukdom har barnet rätt att få hjälp och behöver inte klara det på egen hand.

Patientlagen ger barnet rätt att få information, råd och stöd när en familjemedlem eller annan närstående mår psykiskt dåligt.

Alla som arbetar i vården arbetar för barnets bästa. Ibland kan föräldrars psykiska ohälsa eller psykiska sjukdom påverka hur de är som föräldrar och hur de klarar av att ta hand om sitt barn. Om vi är oroliga för hur barnet har det hemma har vi ett ansvar att informera socialtjänsten om barnets situation så att barnet och familjen kan få hjälp och stöd.

Det sätt vi i vården informerar socialtjänsten när vi är oroliga för barnets situation kallas en orosanmälan och handlar om att vi vill att socialtjänsten ska se om de kan hjälpa barnet och familjen. Du kan även själv kontakta socialtjänsten och berätta om barnets hemsituation.

Här kan du läsa vad socialtjänsten kan hjälpa barnet och familjen med: Koll på soc.

En väg in är den enhet som barn och unga mellan 6 och 18 år samt närstående kan ringa för stöd och rådgivning kring barn och ungas psykiska hälsa. Telefonnumret är 0470 58 68 00.

Sjukvårdspersonal svarar och tillsammans kommer ni fram till nästa steg. Det kan innebära en remiss till barn- och ungdomshälsan eller barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Det kan också leda till en annan typ av vård eller rådgivning.

Du eller barnet kan hitta mycket information om psykisk ohälsa och olika psykiska sjukdomar här på 1177.se. Det går även bra att ringa till 1177. Det finns dessutom en möjlighet att skriva anonyma frågor om sjukdomar via kontakt 1177.

Om någon i barnets familj eller närhet får hjälp inom psykiatrin eller rättspsykiatrin ska de som arbetar där berätta vad som kommer att hända och svara på barnets frågor om den psykiska sjukdomen. Barnet kan tillsammans med sin familjemedlem fråga efter någon som kan ge hen mer information. Det går även bra att ringa för att beställa tid för ett samtal.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

Kuling - En mötesplats och en informationssida för barn som har en förälder med psykisk ohälsa. Här kan barnet få information om psykiska sjukdomar och chatta med andra.

Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. 

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Anhörigjouren – länkar till olika organisationer som kan ge stöd.

Fredriks pappa har en psykisk sjukdom: En film som förklarar hur det kan vara att som barn ha en pappa med psykisk sjukdom.

 Tinas bror Daniel har en ADHD-diagnos: En film om hur det är att ha ett syskon som har ADHD.

Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.

 Amandas pappa har ångest: En film om hur det är att ha en pappa med ångest.

 Sofias mamma lider av depression: En film om hur det är att ha en pappa som lider av depression.

Alis pappa lider av PTSD: En film om hur det är att ha en förälder som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

När en vuxen i familjen inte mår bra – En webbsida där hälso- och sjukvården har samlat olika sätt som barn och ungdomar kan få hjälp på när en vuxen i familjen inte mår bra.

UMO – Information om en närstående är psykiskt sjuk. UMO är en webbplats för barn och ungdomar mellan 13 och 25 år. På UMO kan man hitta svar på frågor om våld, att må dåligt, hälsa och vart man kan få hjälp.

Grubbel – Information för ungdomar mellan 15-25 år om hur man kanske kan göra vardagen lite enklare om man har en förälder som dricker för mycket eller mår psykiskt dåligt. En mötesplats för unga med liknande erfarenheter.

Kuling - En mötesplats och en informationssida för ungdomar som har en förälder med psykisk ohälsa. Här kan barnet få information om psykiska sjukdomar och chatta med andra.

Maskrosbarn - En barnrättsorganisation som stödjer barn som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. 

BRIS – Barnets rätt i samhället är en organisation som finns till för barn och ungdomar som vill ha någon att prata med om det jobbiga som händer i ens liv. Det går att ringa och mejla till BRIS samt att chatta med BRIS och andra barn och ungdomar i liknande situationer.

Anhörigjouren – länkar till olika organisationer som kan ge stöd.

Fredriks pappa har en psykisk sjukdom: En film som förklarar hur det kan vara att som barn ha en pappa med psykisk sjukdom.

Tinas bror Daniel har en ADHD-diagnos: En film om hur det är att ha ett syskon som har ADHD.

Johans mamma missbrukar alkohol: En film om hur det är att ha en mamma som dricker för mycket alkohol.

Amandas pappa har ångest: En film om hur det är att ha en pappa med ångest.

Sofias mamma lider av depression: En film om hur det är att ha en pappa som lider av depression.

Alis pappa lider av PTSD: En film om hur det är att ha en förälder som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.