Läkemedel utifrån diagnos

Antibiotika

Antibiotika är läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Infektioner kan också bero på virus eller svampar, men då fungerar inte antibiotika. Det finns flera olika typer av antibiotika.

Den här texten beskriver olika typer av antibiotika.

Vad är antibiotika?

I dagligt tal kallas antibiotika ofta för penicillin. Men penicillin är bara en av flera olika grupper av antibiotika, även om det är den mest använda gruppen.

Påverkar olika typer av bakterier

Det finns många olika typer av bakterier. De flesta antibiotika påverkar bara en del av dessa bakterier, medan andra påverkar många. Antibiotika som påverkar många olika bakterier sägs ha ett brett spektrum, medan antibiotika som endast påverkar ett fåtal bakterier har ett smalt spektrum.

Antibiotika med brett spektrum påverkar även de nyttiga bakterier som du normalt har i kroppen, till exempel i tarmen. Det är därför bättre att så ofta som möjligt använda antibiotika med smalt spektrum som enbart dödar de bakterier som orsakar sjukdomen.

Resistenta bakterier överlever antibiotikabehandling

Överdriven användning av antibiotika har gjort att vissa bakterier har blivit motståndskraftiga mot en eller flera sorters antibiotika. Det kallas att bakterierna har blivit resistenta. Resistens är alltså en egenskap hos bakterierna. En människa som behandlas med antibiotika kan inte bli resistent.

Under många år utvecklades nya antibiotika som gjorde att de resistenta bakterierna kunde behandlas. Nu har många länder problem med bakterier som är motståndskraftiga mot nästan all antibiotika. Det utvecklas inte heller så många nya antibiotika.

I Sverige har vi hittills inte haft så stora problem med resistens, men resistenta bakterier finns även här. Ökad antibiotikaresistens kan göra att vissa infektioner kan bli svåra att behandla eller inte kan behandlas alls i framtiden.

Risken för spridning av resistenta bakterier är som störst i miljöer där det används mycket antibiotika och där det finns många sjuka. Det gäller framför allt på sjukhus men också till viss del på förskolor och äldreboenden.

Att smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk person. Men för någon som är allvarligt sjuk eller har opererats kan det vara farligt att få en infektion som är svår att behandla.

På webbplatsen skyddaantibiotikan.se kan du läsa mer om resistens och hur du kan bidra till att bromsa spridningen av resistenta bakterier.

Du behöver inte alltid antibiotika

Kroppen klarar av att bekämpa många infektioner själv, utan antibiotika. Därför är en viktig uppgift för läkaren att bedöma om en infektion behöver behandlas med antibiotika överhuvudtaget.

En del infektioner ska behandlas, till exempel om det är en allvarlig infektion eller om det finns risk för följdsjukdomar. Därför ska du inte tveka att ta antibiotika om läkaren bedömt att du behöver det.

Rätt sorts antibiotika

Det viktigaste när läkaren väljer antibiotika är att det har effekt mot just den bakterie som orsakar din infektion. I första hand väljer läkaren antibiotika med smalt spektrum. Men du kan behöva antibiotika med brett spektrum om du är mycket sjuk eller om det inte är helt klart vilka bakterier som orsakar infektionen. Du kan till och med behöva flera olika antibiotika samtidigt.

Läkaren måste också ta hänsyn till är var infektionen sitter. Till exempel passerar inte alla antibiotika till hjärnan och kan därför inte användas för att behandla hjärnhinneinflammation.

Vilket antibiotika du får beror också på om du har någon sjukdom som gör att du tål vissa antibiotika sämre än andra. Det kan också vara att du får behandling med andra läkemedel som kan påverka effekten av vissa antibiotika. Din ålder och risken för biverkningar kan också påverka valet.

Viktigt att ta hela kuren

När du har börjat ta antibiotika tar det ett tag innan alla bakterier har försvunnit. Men ofta brukar du känna dig bättre efter några dagar. 

Det är viktigt att du tar antibiotika så länge som läkaren har ordinerat, även om du känner dig bra tidigare. Om du slutar för tidigt kan några bakterier överleva och börja föröka sig. Infektionen kan då komma tillbaka.

Varför blir jag inte alltid frisk av antibiotika?

Den vanligaste orsaken till att du inte blir bra trots att du har tagit antibiotika är att infektionen inte beror på bakterier, utan på virus.

Det finns också andra orsaker till att du inte blir bra:

  • Du har fått fel sorts antibiotika.
  • Du har fått för låg dos.
  • Du har behandlats för kort tid. 
  • Tillräckligt mycket antibiotika har inte tagits upp från tarmen.

Några vanliga antibiotikagrupper

Det finns olika grupper av antibiotika som verkar på olika sätt och på olika bakterier:

  • Penicilliner
  • Cefalosporiner
  • Tetracykliner
  • Makrolider
  • Kinoloner
  • Trimetoprim och sulfonamider. 

Penicilliner

Penicilliner är den typ av antibiotika som används mest. I gruppen ingår flera olika verksamma ämnen. Den vanligaste är penicillin V, som också kallas fenoximetylpenicillin. Penicillin V har ett smalt spektrum, vilket innebär att det har effekt på ett fåtal bakteriesorter. Penicillin V används i första hand vid till exempel halsfluss, bihåleinflammation, öroninflammation, lunginflammation och borrelia.

Ett annat penicillin är amoxicillin. Till skillnad från penicillin V verkar amoxicillin på flera olika bakteriesorter. Amoxicillin används vid mer komplicerad öroninflammation eller nedre luftvägsinfektioner. I vissa läkemedel kombineras amoxicillin med klavulansyra, som skyddar amoxicillin från att förstöras av vissa bakterier.

Flukloxacillin är ett annat penicillin som ofta används vid infektioner i huden. Pivmecillinam är ett penicillin som ofta används vid urinvägsinfektion.

Om du är allergisk

Använd inte penicilliner om du vet om att du är allergisk mot dessa läkemedel eller mot antibiotika som kallas cefalosporiner.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring.

Penicilliner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på penicilliner som du tar genom munnen

Läkemedel som innehåller amoxicillin:

  • Amimox
  • Amoxicillin
  • Imacillin
  • Imaxi.

Läkemedel som innehåller fenoximetylpenicillin:

  • Avopenin
  • Fenoximetylpenicillin
  • Kåvepenin och Kåvepenin Frukt
  • Primve
  • Tikacillin.

Läkemedel som innehåller amoxicillin och klavulansyra:

  • Amoxicillin/Clavulanic acid
  • Betaklav
  • Bioclavid
  • Klaximol
  • Spektramox.

Läkemedel som innehåller flukloxacillin:

  • Flucloxacillin
  • Flukloxacillin
  • Heracillin.

Läkemedel som innehåller pivmecillinam:

  • Penomax
  • Selexid.

Cefalosporiner

Cefalosporiner är så kallade bredspektrumantibiotika. Det betyder att de har effekt på många olika bakterier. Cefalosporiner är närbesläktade med penicilliner.

I gruppen cefalosporiner finns många olika verksamma ämnen. Vilka bakterier som påverkas skiljer sig åt något mellan de olika cefalosporinerna. Du kan till exempel få cefalosporiner om du har urinvägsinfektion, återkommande halsfluss och ibland även andra luftvägsinfektioner.

Om du är allergisk

Använd inte cefalosporiner om du vet om att du är allergisk mot dessa läkemedel eller mot penicilliner.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Cefalosporiner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel cefalosporiner som du tar genom munnen

  • Cefadroxil
  • Cefamox löslig.

Tetracykliner

Tetracykliner verkar på ett stort antal olika bakterier. Tetracykliner används bland annat vid vissa typer av lunginflammation, underlivsinfektioner eller bihåleinflammation när vanligt penicillin inte har hjälpt, eller om du är allergisk mot vanligt penicillin. Vissa tetracykliner kan även användas för att behandla akne.

Inte till barn under åtta år

Tetracykliner bör inte ges till barn under åtta år eftersom det verksamma ämnet tas upp av det växande skelettet och kan missfärga tandemaljen.

Undvik att sola

Det finns risk för hudreaktioner om du utsätts för starkt solljus när du tar tetracykliner. Därför bör du oftast undvika sol och solarier under hela kuren och två till fem dagar efter att du har avslutat kuren.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Tetracykliner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på tetracykliner

Läkemedel som innehåller doxycyklin:

  • Doxycyklin
  • Doxyferm
  • Oracea
  • Vibranord.

Läkemedel som innehåller tetracyklin:

  • Tetracyklin.

Läkemedel som innehåller lymecyklin:

  • Lymecycline
  • Lymelysal
  • Tetralysal.

Makrolider

Makrolider påverkar i stort sett samma bakterier som penicilliner men har också effekt mot infektioner orsakade av bakterien mykoplasma, till exempel lunginflammation. Ibland används makrolider istället för penicillin vid penicillinallergi.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring.

Makrolider kan göra att du mår illa, kräks och får ont i magen.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på makrolider som du tar genom munnen

Läkemedel som innehåller azitromycin:

  • Azithromycin
  • Azitromax.

Läkemedel som innehåller erytromycin:

  • Abboticin
  • Ery-Max.

Läkemedel som innehåller klaritromycin:

  • Clarithromycin
  • Klacid.

Läkemedel som innehåller roxitromycin:

  • Roximstad
  • Surlid.

Kinoloner

Kinoloner är så kallade bredspektrumantibiotika, vilket betyder att de verkar på många olika typer av bakterier.

Kinoloner används vid svårare urinvägsinfektion, gonorré, prostatainfektion och tarminfektion. De kan även användas vid vissa luftvägsinfektioner, förebyggande mot hjärnhinneinflammation och vid blodförgiftning, så kallad sepsis.

Ej till barn och ungdomar

Barn och ungdomar brukar inte få kinoloner annat än i undantagsfall. Det beror på att läkemedlen kan orsaka ledbesvär.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Kinoloner kan göra att du mår illa och kräks.

Det kan hända att du får hudutslag när du behandlas för en infektion. Denna typ av utslag är ofta lindriga och kan bero på infektionen eller vara en biverkning av läkemedlet. Men om du får nässelutslag, stark klåda, feber eller ansiktssvullnad ska du avbryta behandlingen och ta kontakt med läkare. Samma sak gäller om du får långvarig eller kraftig diarré.

Exempel på kinoloner

Läkemedel som innehåller ciprofloxacin:

  • Ciprofloxacin
  • Ciproxin.

Läkemedel som innehåller levofloxacin:

  • Levofloxacin
  • Tavanic.

Läkemedel som innehåller moxifloxacin:

  • Avelox
  • Moxifloxacin.

Trimetoprim och sulfonamider

Du kan få enbart trimetoprim eller trimetoprim i kombination med sulfonamider. Sulfonamider kallas ibland för sulfa.

Trimetoprim används vid okomplicerad urinvägsinfektion.

Trimetorim och sulfonamider i kombination används framför allt vid svårare urinvägsinfektioner, men kan också i vissa fall användas vid luftvägsinfektioner.

Biverkningar

Antibiotika minskar antalet bakterier i kroppen, både de som orsakar sjukdom och andra som är nyttiga. Minskad mängd nyttiga bakterier i tarmen kan ge magbesvär med lös avföring. Minskad mängd nyttiga bakterier i underlivet kan orsaka svampinfektion.

Läkemedlen kan göra att du mår illa och kräks.

Du kan få lindriga hudreaktioner. Om du får hudutslag, klåda eller hög feber ska du omedelbart avbryta behandlingen och kontakta sjukvården eftersom du kan få svåra andningsbesvär. Även vid långvarig eller kraftig diarré bör du kontakta sjukvården.

Exempel på läkemedel

Läkemedel som enbart innehåller trimetoprim:

  • Idotrim
  • Trimetoprim.

Läkemedel som innehåller trimetoprim och sulfonamid:

  • Bactrim och Bactrim forte
  • Eusaprim och Eusaprim forte.

Andra antibiotika

Det finns ytterligare antibiotika som används ibland. Det här är några exempel:

  • Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet klindamycin, till exempel Dalacin. Läkemedlet kan användas vid till exempel halsfluss, infektioner i huden och slidan och vid akne.
  • Läkemedel som innehåller nitrofurantoin, till exempel Furadantin. Läkemedlet används vid urinvägsinfektion.
  • Läkemedel som innehåller metronidazol, till exempel Flagyl. Läkemedlet kan användas vid till exempel infektioner i tarmen och underlivet.

Läs mer om ditt läkemedel

Du kan läsa om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Mer på andra webbplatser

Har du frågor om läkemedel?

Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10.

Glömd dos eller överdosering

För de flesta läkemedel är en enstaka bortglömd dos inget större problem. Här kan du läsa mer om glömd dos och överdosering.

Rapportera biverkningar

Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl här via en e-tjänst.

Till toppen av sidan