Vårdnadshavare och förälder - att ansvara för ett barn

Ett barn behöver någon som ansvarar för och skyddar hen. Barnet behöver någon som ser till att hen har det bra både fysiskt och psykiskt.

Lagar och bestämmelser kring vem som ansvarar för barn bygger på att du vill barnets bästa. Du bestämmer mycket själv, till exempel om barnets vardag såsom mat och sovtider.

Det finns också sådant som samhället tycker att ditt barn behöver, som du i regel måste godkänna för att det ska bli av. Det kan till exempel vara att tacka ja till stöd i socialtjänsten, eller att ditt barn ska få tandvård eller sjukvård. Det kallas att du ger ditt samtycke. En del saker kan du inte bestämma, till exempel om barnet ska gå i skolan eller inte.

Ibland kan barn själva söka stöd och bestämma om stöd utan ditt samtycke. Läs mer om när barn själva kan bestämma.

Samhället i form av socialtjänst eller domstol måste ta ställning till dina och barnets behov om du ber om hjälp. Samhället ska också göra något om ni som ansvarar för barnet inte kan komma överens eller om ett barn far illa.

Samma person är oftast både förälder och vårdnadshavare.

Ibland kan vårdnadshavaren vara någon annan än föräldern. Det kan till exempel vara om båda föräldrarna har dött eller om föräldrarna inte kan ta det ansvar som de ska göra.

Du är vårdnadshavare fram till den dag barnet fyller 18 år.

Förälder är du hela livet.

Som vårdnadshavare har du både rätt och skyldighet att bestämma om saker som handlar om barnet. Du tar viktiga beslut kring barnet, och har ansvar för barnets vardag. Det kan till exempel handla om var barnet ska bo och vilken förskola eller skola hen ska gå i. Som vårdnadshavare bestämmer du till exempel om barnets mat, kläder och fritidsaktiviteter. Barnet ska få vara delaktig, och påverka besluten utifrån ålder och mognad.

Som vårdnadshavare har du ansvar för att söka den vård och behandling som barnet kan behöva. Du ansvarar också för att barnet går i skolan och att hen inte orsakar skada för någon annan.

Att vara vårdnadshavare innebär även att du har ansvar för att barnet har det tryggt, blir omhändertagen och kan utvecklas som person. Du ansvarar för att barnet får uppfostran, råd och stöd.

Du som vårdnadshavare ska få information om sådant som rör barnet, till exempel i informationsbrev från skolan och förskolan.

Ibland har en vårdnadshavare inte rätt till information. Det gäller till exempel då ett barn som besöker en ungdomsmottagning anses vara tillräckligt mogen att kunna bestämma själv.

Ensam eller gemensam vårdnad

Du kan vara ensam vårdnadshavare eller ha gemensam vårdnad med någon annan. Barnet kan ha högst två vårdnadshavare.

Om barnet har två vårdnadshavare är ansvaret gemensamt och viktiga beslut måste fattas gemensamt av er båda.
Det här är några exempel på sådana beslut:

• var barnet ska bo
• var hen ska gå i skolan
• om ni ska tacka ja till insatser genom socialtjänsten
• om barnet ska få en viss sjukvård.

Besluten måste tas gemensamt även om ni inte bor tillsammans.

Det bästa är om ni kan komma överens i viktiga frågor som rör barnet. Om ni inte kan komma överens kan ni få stöd hos socialtjänsten i samarbetssamtal. Läs mer om samarbetssamtal i artikeln Skilsmässa eller separation när du har barn. 

Ibland tar någon annan beslut

Det är ovanligt, men ibland kan samhället besluta om något mot den ena vårdnadshavarens vilja. Det kan vara att sjukvården eller socialtjänsten anser att vissa åtgärder är viktiga men ni som vårdnadshavare inte är överens.
Det gäller detta:

• psykiatriska utredningar och behandlingar
• behandlingar i öppen form inom socialtjänsten
• att barnet behöver en kontaktperson eller kontaktfamilj
• att barnet behöver stöd enligt LSS, lagen om stöd om service till vissa funktionsnedsatta.

Hur blir jag vårdnadshavare?

Att vara vårdnadshavare innebär att du är registrerad som det hos Skatteverket.
De vanligaste sätten att bli registrerad är dessa:

• du föder barnet
• du är man och gift med den som föder barnet
• du har bekräftat föräldraskap och blir anmäld som barnets vårdnadshavare
• du adopterar barnet.

Om någon annan än en förälder ska vara vårdnadshavare ska det beslutas av domstol efter anmälan av socialnämnden.

Att vara vårdnadshavare kallas också för att "ha vårdnaden om ett barn".

Att vara juridisk förälder innebär att det är registrerat hos Skatteverket att du är barnets förälder.

Det här är några exempel på vem som är juridisk förälder:

• du har fött barnet
• du är gift med den som har fött barnet
• du har bekräftat föräldraskap och är anmäld som barnets förälder
• du har adopterat barnet.

Ett barn kan ha högst två juridiska föräldrar.

Att vara juridisk förälder innebär att du har ansvar för att försörja barnet tills hen är 18 år. Det innebär också att barnet har rätt att ärva dig. Om barnet går i skolan har du som förälder försörjningsplikt tills hen är 21 år.

Oftast är du som förälder också vårdnadshavare.

Du kan få stöd och hjälp på många olika sätt, bland annat hos barnavårdscentralen, BVC. Du kan också få stöd hos socialtjänsten i din hemkommun. Många kommuner har till exempel kurser och gruppträffar för föräldrar. Du hittar kontaktuppgifter på kommunens webbplats.

Flera organisationer ger stöd. Bris har information och en föräldratelefon.
Rädda barnen har information.

Mer om socialtjänsten

Socialtjänsten har i uppgift att hjälpa när du som vårdnadshavare behöver stöd i ditt föräldraskap eller stöd för ditt barn. Ni kommer tillsammans överens om vilket stöd som behövs.

Om barnet far illa kan domstol besluta att ge barnet stöd och skydd, även om du eller ni som vårdnadshavare inte vill det. Om socialnämnden bedömer att barnet far illa kan nämnden ansöka hos domstol om att få ge barnet stöd. Detta sker då enligt lagen om vård av unga, som förkortas LVU.

Läs mer här om när det kan vara svårt, och du kan behöva stöd och hjälp.

Läs också mer om socialtjänsten på Socialstyrelsens webbplats. Informationen finns på flera språk.

Ibland behöver någon annan än föräldern ta ansvar för barnet. Den personen kallas för särskilt förordnad vårdnadshavare och fungerar enligt lag som en vårdnadshavare för barnet.

Här är några exempel när en särskilt förordnad vårdnadshavare kan utses:

• Om barnet har bott länge i ett visst familjehem.
• Om båda föräldrarna har dött.
• Om föräldrarna en längre tid inte kan ta ansvar för barnet.
• Om föräldrarna anses olämpliga som vårdnadshavare.

En eller två särskilt förordnade vårdnadshavare utses av domstol efter förslag från socialnämnden.

Ensamkommande barn

Ett barn som kommer ensam från ett annat land behöver någon som tar ansvar för att hen har det bra.

Har barnet inte uppehållstillstånd får hen en så kallad god man. Läs mer på SKR:s webbplats.

Har barnet uppehållstillstånd får hen en särskilt förordnad vårdnadshavare. Läs mer på SKR:s webbplats.

För att det ska vara så bra som möjligt för barnet ska hen alltid få vara delaktig och påverka. Hänsyn till barnets åsikter ska tas utifrån barnets ålder och mognad.

Barnet ska få vara delaktig i sådant som rör hens vardag, och i större beslut som berör hen. Det kan till exempel vara vilka fritidsaktiviteter barnet ska ha eller vilken vårdbehandling hen ska få. Barnet ska få tycka, tänka och säga hur hen vill ha det.

Oavsett ålder ska barnet få möjlighet att vara delaktig. Även väldigt unga barn kan visa och berätta, bara man har tålamod och försöker förstå vad de menar. När barnet blir äldre ska allt större hänsyn tas till vad hen tycker och vill.

För att kunna vara delaktig är det viktigt att barnet får information om viktiga frågor. När barnet får information av till exempel skolan, hälso- och sjukvården eller socialtjänsten måste information vara utformad så att barnet förstår den.

Här kan du läsa om FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn och socialtjänsten

När det handlar om sådant som hanteras av socialtjänsten finns lagar som säger att barn alltid ska få vara delaktiga. Till exempel ska barn som är 15 år och äldre få vara med och bestämma om den hjälp som erbjuds via socialtjänsten. Från 15 års ålder kan barnet också få stöd och hjälp utan att vårdnadshavaren har godkänt det.

Alla barn kan själva kontakta och söka hjälp från socialtjänsten. Det spelar ingen roll hur ung barnet är.

Barn i sjukvården

Även inom sjukvården ska barn vara delaktiga. Vårdpersonalen ska utgå från barnets bästa och ta reda på vad barnet vill. Barn som anses ha tillräcklig mognad i en viss fråga har också rätt att bestämma själv. Ju äldre barnet är desto viktigare är detta. Barn kan också själva söka vård, till exempel på vårdcentralen. Läs mer om barnets rättigheter i vården.