Blodprov: TSH

Skriv ut (ca 3 sidor)

Ibland kan du behöva lämna ett blodprov som visar halten TSH i blodet. Det finns flera olika anledningar till att du får lämna provet. Den vanligaste anledningen är för att kontrollera om du har en sjukdom i sköldkörteln. Provet kan också tas för att kontrollera att din behandling fungerar bra om du har en sjukdom i sköldkörteln.

Skriv ut

När behöver jag lämna ett blodprov för TSH?

När behöver jag lämna ett blodprov för TSH?

Ett TSH-prov är ett prov som tas för att undersöka om sköldkörteln fungerar som den ska.

Blodprovet kan tas i samband med att du undersöks för att du känner dig trött, frusen och nedstämd. Det kan också tas om du känner dig darrig, har hjärtklappning, svettningar och har gått ner i vikt. Sådana symtom kan bero på många olika saker. Genom att ta ett TSH-prov kan läkaren avgöra om symtomen kan bero på en störning av sköldkörtelns funktion.

Du som behandlas för en sjukdom i sköldkörteln eller tar läkemedel med sköldkörtelhormon får ta provet regelbundet för att kontrollera om din behandling fungerar bra.

Vissa andra läkemedel kan påverka sköldkörteln. Om du tar läkemedel som till exempel innehåller litium eller amiodaron, bör du också kontrollera TSH-halten regelbundet.

Fäll ihop

Vad är TSH och var finns det?

Vad är TSH och var finns det?

TSH är en förkortning för tyreoideastimulerande hormon. TSH bildas i hypofysen i hjärnan och når genom blodbanan sköldkörteln på halsen. TSH ökar bildningen av hormoner som påverkar ämnesomsättningen. De hormoner som bildas är främst tyroxin, T4, men också en mindre mängd trijodtyronin, T3.

Sköldkörtelhormonerna T4 och T3

T4 bildas endast i sköldkörteln och utgör kroppens förråd av sköldkörtelhormon. T3 är den aktiva formen av sköldkörtelhormon som direkt påverkar ämnesomsättningen. Större delen av kroppens T3 bildas genom ombildning av T4 i kroppens olika vävnader.

För att få en bra bild av hormonfunktionen begär läkaren ofta analys av både TSH och T4 samtidigt, ibland även T3. Både T4 och T3 är till största delen bundna till proteiner i blodet. Det är den fria obundna formen som är mest intressant att mäta. Analyserna kallas därför ofta FT4 och FT3, där F står för fritt.

Sköldkörteln och hypofysen reglerar varandra

TSH styr sköldkörtelns produktion av T4 och T3. Halten av T4 i blodet har i sin tur en bromsande effekt på produktionen av TSH i hypofysen. På så vis reglerar sköldkörteln och hypofysen varandra och det bildas en lagom mängd hormoner. Sköldkörteln och hypofysen

Fäll ihop

Hur tas provet?

Hur tas provet?

Innan du lämnar provet brukar du få sitta ner en stund. Koncentrationen av vätska i kroppen ändras beroende på om du står, sitter eller ligger ner.

Blodprovet tas oftast i armen med hjälp av en nål som sticks in i ett ytligt blodkärl, en ven. Därför kallas den här typen av blodprov för ett venöst prov.

Provet kan tas när som helst under dygnet. Men om du tar läkemedel med sköldkörtelhormon ska provet tas innan du tar din medicin på provtagningsdagen. 

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Du kan lämna ett blodprov för TSH på en vårdcentral eller på ett sjukhus. Provet skickas sedan till ett laboratorium för undersökning. Svaret brukar komma till läkaren inom ett par dagar. 

Fäll ihop

Hur mäts halten av TSH i blodet?

Hur mäts halten av TSH i blodet?

När blodkropparna har tagits bort från ett blodprov kallas vätskan som är kvar för plasma. Om blodet har fått stelna innan blodkropparna tas bort förändras vätskans sammansättning. Då kallas den för serum. TSH-halten mäts i serum.

Provet brukar ibland skrivas S-TSH. S står för serum. 

Fäll ihop

Hur tolkas provsvaret?

Hur tolkas provsvaret?

Ett enstaka blodprov ger i de flesta fall inte något säkert svar på om du har en sjukdom eller inte. Svaret på provet vägs därför ihop med hur du mår och med andra prover som du kan ha tagit.

TSH-halten i blodet varierar mellan olika människor, även mellan friska personer. Den kan också variera hos samma person vid olika tillfällen. När läkaren ska tolka provsvaret, jämför hen provet med det så kallade referensintervallet. Referensintervallet får man genom att väga samman resultatet från en stor grupp friska personers TSH-prov. Referensintervallet för TSH skiljer sig lite mellan olika laboratorier. Det kan bero på att de använder olika metoder för att mäta TSH-halten.

För TSH ligger referensintervallet för vuxna ungefär mellan 0,3 och 4,0 millienheter/liter. Millienheter/liter kan förkortas på olika sätt, till exempel mE/L, mIE/L eller mU/L.

Vid behandling med sköldkörtelhormon avgör läkaren hur mycket medicin du bör ta genom att följa upp hur du mår. Ofta bedömer hen också effekten av behandlingen genom TSH-prov. Ett vanligt mål är att TSH-värdet ska vara inom referensintervallet. Målvärdet beror på din ålder och orsaken till att du tar läkemedel med sköldkörtelhormon.

Fäll ihop

Höga värden, vad kan det bero på?

Höga värden, vad kan det bero på?

Den vanligaste orsaken till höga värden är hypotyreos. Det innebär att sköldkörteln inte producerar tillräckligt mycket sköldkörtelhormon. Hypotyreos beror oftast på en så kallad autoimmun sjukdom. Det innebär att kroppens immunförsvar påverkar den egna vävnaden, exempelvis sköldkörteln.

Om du har höga TSH-värden kan du få lämna ett blodprov som visar om du har antikroppar mot sköldkörtelvävnad. De kallas TPO-antikroppar. Det provet kan visa om värdet beror på en autoimmunsjukdom.

Lätt förhöjda TSH-värden beror inte alltid på hypotyreos. Det kan vara en vanlig variation eller en naturlig reaktion i samband med att du tillfrisknar från någon annan sjukdom.

Fäll ihop

Låga värden, vad kan det bero på?

Låga värden, vad kan det bero på?

Låga värden av TSH i blodet beror oftast på hypertyreos. Det innebär att sköldkörteln producerar för mycket T4 och T3. Hypertyreos är ett ansträngande tillstånd för kroppen och måste alltid behandlas. TSH-värdet följs ofta under behandlingen, men det kan ta lång tid innan ett lågt TSH-värde blir normalt även om behandlingen har effekt.

Ditt värde kan också vara lågt om du har någon annan sjukdom som påverkar hur du mår eller om du behandlas med vissa läkemedel, till exempel kortison.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 3 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-24
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Britta Landin, läkare, specialist inom klinisk kemi, Karolinska Universitetslaboratoriet.

Illustratör:

Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge.