Rökning och snusning

Skriv ut (ca 4 sidor)
Kronoberg

Rök- och tobaksavvänjare i Kronoberg

När du röker eller snusar får du i dig nikotin. Nikotinet påverkar hjärnan så att du blir beroende. Förutom nikotinberoendet finns det flera andra anledningar till att man röker eller snusar. Många röker eller snusar till exempel för att det känns bra för stunden, för att ha något att göra, för att ta en paus eller för att känna sig lugna.

Skriv ut

Den här artikeln handlar om rökning och snusning och beroende. Du kan också läsa texterna Hjälp att sluta röka, Hjälp att sluta snusa och Läkemedel mot rökning.

Vad är tobaksberoende?

Vad är tobaksberoende?

Nikotin är ett starkt beroendeframkallande gift som finns i tobak. Nikotinet påverkar hjärnan så att du känner ett sug efter att röka eller snusa.

Olika typer av beroenden

Tobaksberoende innebär fyra olika slags beroenden:

  • Fysiologiskt beroende. Nikotinbristen gör att du känner ett så kallat sug. Du får abstinensbesvär.
  • Psykologiskt beroende. Du känner att du saknar något, du har en identitet som rökare.
  • Vaneberoende. Du behöver röka när du mår på ett visst sätt. Till exempel när du känner dig stressad. Det kan också vara att du behöver röka i vissa sammanhang. Till exempel efter lunch eller då du talar i telefon. Vanan att hantera cigaretten, tobaksdoften, själva tändandet, känslan då röken träffar svalget, röken som blåses ut i rummet är sådant som rökare beskriver som njutningsfyllt.
  • Socialt beroende. Du behöver röka i vissa sociala situationer som fikapauser och fester.

Hur vet jag att jag är beroende?

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du tobaksberoende om tre eller fler av dessa kännetecken passar in:

  • Du känner starkt sug eller ett slags tvång efter tobak.
  • Du har svårt att hålla konsumtionen på en låg nivå.
  • Du får abstinensbesvär när du slutar använda tobak. Du blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera dig.
  • Du konsumerar mer och mer allt eftersom tiden går. Det kallas toleransutveckling.
  • Du låter nikotinet bli viktigare än annat som du egentligen borde prioritera. Till exempel kanske du köper cigaretter istället för viktiga saker till familjen.
  • Du fortsätter trots att du vet att det är skadligt för kroppen.
Fäll ihop

Cigarettröken är farlig

Cigarettröken är farlig

Det finns mer än 8000 skadliga ämnen i cigarettrök. Omkring 60 av ämnena kan orsaka cancer. Dessa ämnen kommer snabbt in i ditt blod när du drar ner cigarettröken i lungorna vid ett halsbloss.

Rökningen ökar risken för att få många sjukdomar. Bland annat är rökning den främsta riskfaktorn för följande sjukdomar:

Din puls och ditt blodtryck ökar när du röker. Rökning gör också att dina blodkärl drar ihop sig och att du får sämre kondition. Dessutom försämras immunförsvaret och behandlingsresultaten vid all slags behandling. 

Varannan rökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år.

Rökning kan även minska möjligheten att få barn.

Passiv rökning är också skadligt

Du som andas in andras tobaksrök, utsätts för så kallad passiv rökning. Passiv rökning är också skadligt och kan göra dig sjuk.  Det kan bland annat förvärra allergi och astma. Det ökar också risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer.

Barn är känsliga för passiv rökning. De kan få allvarliga infektioner och astma. Passiv rökning är även en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Fäll ihop

Risker med snusning

Risker med snusning

Det är vanligt att du som snusar får skador på tandköttet. Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Snusning ger en ökad risk för diabetes typ 2. Det finns också ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel och minskad möjlighet att bli gravid.

Fäll ihop

Hjälp och stöd för dig som vill sluta röka eller snusa

Hjälp och stöd för dig som vill sluta röka eller snusa

Det viktigaste för att lyckas sluta röka eller sluta snusa är att du är motiverad. Råd och stöd förbättrar möjligheterna att bli rökfri och snusfri.

Du kan få råd och stöd hos Sluta-röka-linjen. Ring 020-84 00 00 eller gå in på www.slutarokalinjen.se. Där finns erfarna tobaksavvänjare som hjälper dig kostnadsfritt. De finns på plats alla vardagar och vissa kvällar.

Du kan också använda 1177 Vårdguidens interaktiva tjänst Rökfri. Tjänsten är gratis och finns på webben och som app till din smarta telefon. För dig som är ung och vill sluta röka finns tjänsten Fimpaaa som är framtagen av UMO.se. 

Du kan också kontakta en vårdcentral för att få stöd och hjälp. Många distriktssköterskor är särskilt utbildade i tobaksavvänjning och kan hjälpa dig när du behöver extra stöd.

Läkemedel ökar chansen att bli rökfri

Du som använder läkemedel som hjälp för att sluta röka kan fördubbla dina chanser att lyckas. De vanligaste läkemedlen är tuggummin eller plåster som innehåller nikotin. De minskar suget efter cigaretter. Du som fyllt 18 år kan köpa dem själv i en mataffär eller på ett apotek.

Det finns också läkemedel utan nikotin, som du kan få utskrivet på recept av läkare.

Om du är under 18 år behöver även nikotin läkemedlen skrivas ut av en läkare, till exempel på en vårdcentral, ungdomsmottagning eller i skolan. Du får gå till vilken vårdcentral eller ungdomsmottagning du vill i hela Sverige.

Du bör inte använda något av läkemedlen om du är gravid eller ammar. Om du ändå behöver använda nikotinläkemedel när du är gravid eller ammar ska du prata med en läkare.

Läs mer om hjälp för att sluta röka eller hjälp för att sluta snusa.

Fäll ihop

Sluta röka i samband med operation

Sluta röka i samband med operation

Det finns flera goda anledningar att sluta röka inför en operation. När du röker får kroppens vävnader mindre syre. Det gör att operationssåret läker långsammare än normalt. Det ökar också risken för att få en infektion i såret. Risken för komplikationer halveras om du är rökfri 4 – 8 veckor före och 4 – 8 veckor efter operationen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Senast uppdaterad:
2018-02-02
Redaktör:

Johanna Brydolf, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Hans Gilljam, läkare, professor, tobaksexpert, Karolinska institutet, Stockholm


Kronoberg
Tillägg uppdaterade:
2018-02-02
Skribent och redaktör:
May Olsson