Tobak och alkohol

Rökning och snusning

När du röker eller snusar får du i dig ämnen som är skadliga för kroppen. De gör till exempel att du får sämre kondition och att risken ökar för flera sjukdomar. De påverkar också hjärnan så att du blir beroende.

Den här artikeln handlar om rökning och snusning och beroende. Du kan också läsa texterna Hjälp att sluta röka, Hjälp att sluta snusa och Läkemedel mot rökning.

Därför blir du beroende

När du röker eller snusar använder du tobak. Tobak består av torkade blad från tobaksplantan. I tobak finns ämnet nikotin. Nikotinet är ett gift som påverkar hjärnan så att du blir beroende och känner ett sug efter att snusa eller röka. Nikotin finns i cigaretter, snus, e-cigaretter och i andra liknande produkter.

Så vet du att du är beroende

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är du beroende av nikotin om tre eller fler av dessa påståenden stämmer för dig:

  • Du känner starkt sug eller ett slags tvång efter att röka eller snusa.
  • Du har svårt att hålla konsumtionen på en låg nivå.
  • Du får abstinensbesvär när du slutar att röka eller snusa. Läs mer om det längre ner i texten.
  • Du röker eller snusar mer och mer allt eftersom tiden går.
  • Du låter nikotinet bli viktigare än annat som du egentligen borde prioritera. Till exempel kanske du köper cigaretter och snus istället för saker som egentligen är viktigare.
  • Du fortsätter trots att du vet att det är skadligt för kroppen.

Olika typer av beroenden

Du kan bli beroende på flera olika sätt när du är beroende av nikotin. Här nedan beskrivs fyra olika typer av beroenden. Det är vanligt att personer som röker eller snusar är beroende på fler än ett sätt.

Du har ett starkt sug efter att röka eller snusa

Du känner ett starkt sug när du har brist på nikotin. Det kan göra att du får abstinensbesvär. Abstinensbesvär kan vara att du blir irriterad, sugen, hungrig eller har svårt att koncentrera dig. Det kallas fysiologiskt eller kroppsligt beroende.

Du har en identitet som rökare eller snusare

Du känner att du saknar något när du inte röker eller snusar. Det ingår i din identitet att röka eller snusa. Det kallas psykologiskt beroende.

Att röka eller snusa är en viktig vana i ditt liv

Det är en stark och viktig vana för dig att röka eller snusa. Du kan känna att du behöver röka när du mår på ett visst sätt. Till exempel när du känner dig stressad. Det kan också vara att du behöver röka i vissa situationer eller på vissa platser. Till exempel efter lunch, när du väntar på bussen eller när du dricker alkohol. Vanan att hantera cigaretten, tobaksdoften, själva tändandet, känslan då röken träffar svalget, röken som blåses ut i rummet är sådant som rökare beskriver som njutningsfyllt. Detta kallas för vaneberoende.

Du vill röka när du är tillsammans med andra

Det är viktigt för dig att röka när du är tillsammans med andra, som under fikapauser och fester. Det kallas socialt beroende.

Det är skadligt för kroppen att röka

Det finns mer än 8000 skadliga ämnen i tobaksrök. Omkring 60 av ämnena kan orsaka cancer. Dessa ämnen kommer snabbt in i ditt blod när du drar ner tobaksröken i lungorna vid ett halsbloss.

Rökningen ökar risken för att få många sjukdomar. Bland annat är rökning den främsta riskfaktorn för följande sjukdomar:

Din puls och ditt blodtryck ökar när du röker. Rökning gör också att dina blodkärl drar ihop sig och att du får sämre kondition. Dessutom försämras immunförsvaret. Du som behandlas för någon sjukdom eller något besvär får sämre resultat på behandlingen om du röker. Det gäller vid all slags behandling.

Varannan vanerökare dör i förtid och i genomsnitt förkortar rökning livet med tio år.

Rökning kan även minska möjligheten att få barn.

Rökning och graviditet

Fostret utsätts för skadliga ämnen om du röker när du är gravid. Det innebär risker för fostret och för graviditeten. Så fort du slutar med tobak minskar riskerna. 

Det är större risk för dessa komplikationer om du röker eller snusar när du är gravid:

Läs mer om tobak och graviditet.

Att röka lite innebär också en risk

Det innebär en risk för din hälsa att röka, även om du bara röker några få cigaretter per dag, det vill säga 1–3 cigaretter. Det innebär också en risk för din hälsa att röka sällan, till exempel om du endast röker på helger eller fester. Forskningen visar tydligt att risken ökar för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar om du röker på något av dessa sätt.

Passiv rökning är också skadligt

Du som andas in andras tobaksrök, utsätts för så kallad passiv rökning. Passiv rökning är också skadligt och kan göra dig sjuk. Allergi och astma kan till exempel bli sämre. Passiv rökning ökar också risken för att få hjärtinfarkt, stroke och lungcancer.

Barn är känsliga för passiv rökning. De kan få allvarliga infektioner och astma. Passiv rökning är även en risk för plötslig spädbarnsdöd.

Risker med snusning

Att snusa är inte lika skadligt för kroppen som att röka. Men det finns flera risker med att snusa.

  • Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Personer som snusar har en ökad risk att få vissa former av cancer, till exempel cancer i bukspottkörteln.
  • Snusning ger en ökad risk för diabetes typ 2. Det gäller snusare som använder fem eller fler snusdosor i veckan.
  • Snuset skadar slemhinnan i munnen och det kan öka risken för tandlossning. Det är vanligt att du som snusar får skador på tandköttet. Ofta krymper tandköttet och hamnar närmare tandhalsen. Detta växer inte tillbaka när du slutar snusa.
  • Det finns ett samband mellan snusning och skador på leder och muskler, nedsatt hörsel och minskad möjlighet att bli gravid.
  • Det finns flera risker med att snusa om du är gravid. Bland annat ökar snusning risken för havandeskapsförgiftning, låg födelsevikt, för tidig förlossning, missfall eller att fostret dör i magen.

Snus innehåller nikotin som är beroendeframkallande. Nikotin gör att blodtrycket och hjärtfrekvensen ökar. Även de inre väggarna i blodkärlen förändras. Det kan förklara att snusare dubbelt så ofta återinsjuknar efter hjärtinfarkt, jämfört med personer som inte snusar. 

Troligen är det också nikotinet som gör att det är riskabelt att snusa under en graviditet.

Andra produkter med tobak och nikotin

Kalmar län

Användningen av så kallade tobaksfria nikotinprodukter ökar kraftigt i Sverige, främst bland ungdomar. Exempel på sådana produkter är vitt snus, e-cigaretter (också kallat vejp) och upphettade tobaksprodukter. Dessa innehåller ofta höga doser nikotin. Nikotin framställs av tobak, och nikotinets allvarliga hälsorisker är gemensamma för alla dessa produkter. Många av dessa produkter är smaksatta med olika godis- och fruktsmaker vilket kan göra det lättare att prova och sedan fastna i ett beroende.

Vitt snus

Vitt snus har genomgått olika processer för att få bort tobakens lukt och bruna färg. Det gör att det kan marknadsföras som tobaksfritt. Vitt snus kan ibland innehålla upp till fyra gånger så höga nikotinhalter som brunt snus och smaksätts med olika godis- och fruktsmaker vilket kan göra det lättare att prova, samt fastna i ett beroende.

Vitt snus marknadsförs ofta som att det är mindre skadligt än vanliga cigaretter. Även om du inte får i dig de skadliga ämnena som bildas när tobak bränns så innebär de höga mängderna nikotin i vitt snus andra allvarliga hälsorisker.

Alternativ till cigaretter har blivit allt vanligare. Det finns produkter både med och utan tobak. E-cigaretterna har funnits i Sverige i många år. Det finns även så kallade upphettade tobaksprodukter. E-cigaretter och upphettade tobaksprodukter kan se ut på olika sätt. En del är smala och avlånga, andra har formen av kompakta dosor.

E-cigaretter

E-cigaretter liknar ofta vanliga cigaretter, men innehåller inte tobak. I stället innehåller de en vätska med kemiska ämnen, smakämnen och oftast nikotin. När man tar ett bloss kommer det ånga i stället för rök. Ångan innehåller skadliga ämnen.

Ordet e-cigarett är en förkortning för elektronisk cigarett.

Upphettade tobaksprodukter, HTP

Upphettade tobaksprodukter kallas även HTP som står för heated tobacco products. Vissa tillverkare kallar också produkterna för HNB-produkter. HNB står för heat not burn.

Upphettade tobaksprodukter är elektroniska enheter som drivs med batteri. De innehåller tobak, till skillnad från e-cigaretter. Tobaken upphettas utan att brinna. Då bildas en ånga som man andas in och som innehåller nikotin.

HTP-produkter marknadsförs ofta med att de är mindre skadliga än vanliga cigaretter. Men enligt WHO finns det inga bevis för att upphettade produkter är mindre skadliga.

Kalmar län

Nikotin är skadligt för kroppen

Nikotin är ett giftigt ämne som utvinns ur tobaksplantan. Nikotin har en kraftig påverkan på kroppen och är starkt beroendeframkallande. Barn blir snabbare beroende än vuxna. Nikotinets allvarliga hälsorisker är gemensamma för alla nikotin- och tobaksprodukter.

Så här säger den senaste forskningen:

  • Experimentell forskning av Louise Adermark, docent i neurobiologi vid Göteborgs universitet, visar att nikotin inte enbart är starkt beroendeframkallande, utan kan även orsaka kvarstående förändringar i hjärnans nervceller och påverkar områden i hjärnan som styr beteende och känslor. Nikotin ökar dessutom hjärnans mottaglighet för alkohol och andra droger, vilket kan leda till att personer som använder nikotin blir mer benägna att också använda fler hälsoskadliga substanser.
  • Forskning har även visat att nikotinbruk är förknippat med försämrade kognitiva förmågor såsom minne, uppmärksamhet, koncentration, inlärning och impulskontroll, och kan öka risken för psykisk ohälsa.
  • Se film om hur nikotin bygger om hjärnan av Louise Adermark: Nikotin bygger om hjärnan - Louise Adermark
  • Utöver nikotinets negativa effekter på hjärnan visar forskning av Magnus Lundbäck, hjärtläkare på Danderyds sjukhus och docent i kardiologi vid Karolinska institutet, att nikotin kan ge ökad kärlstyvhet, vilket är förknippat med ökad risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt.
  • Forskningen visar även att personer som använder nikotin löper ökad risk att dö till följd av en hjärtinfarkt, då nikotin verkar försämra effekten av läkemedlet nitroglycerin som vanligtvis används för att vidga kärlen vid en akut hjärtinfarkt.

Hjälp och stöd för dig som vill sluta röka eller snusa

Det finns mycket hjälp att få för dig som vill sluta röka eller snusa. Det viktigaste för att lyckas är att du är motiverad. Det betyder att du verkligen vill sluta röka eller snusa. Råd och stöd förbättrar möjligheterna att bli rökfri och snusfri.

Läs mer om hjälp för att sluta röka eller hjälp för att sluta snusa.

Kalmar län

Tobakshjälpen - digital behandling med personlig återkoppling 

Tobakshjälpen är en digital tobaksavvänjning för dig i Kalmar län som vill sluta röka eller snusa. Läs mer om Tobakshjälpen.

Sluta röka före och efter en operation

Det är viktigt att helt undvika tobak en tid före och efter operationen. Det gör att såren läker snabbare och att blodcirkulationen och konditionen förbättras så att du fortare återhämtar dig.

Det bästa är att sluta röka helt, men om du inte klarar det så är det bra om du avstår från rökning helst åtta, men minst fyra veckor före operationen. Du bör också undvika att röka helst åtta, men minst fyra veckor efter operationen.

Prata med läkaren om du behöver hjälp och stöd att sluta röka.

Läs mer om levnadsvanor i samband med operation.

Det finns nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan du läsa vad som gäller för just din sjukdom.  

Här kan du läsa patientversionen av de nationella riktlinjerna vid ohälsosamma levnadsvanor.

Mer på 1177.se

Rörelse är livsviktigt

All form av rörelse kan påverka din hälsa positivt. Du blir piggare, starkare och minnet kan förbättras. Dessutom sover du bättre. Risken för sjukdomar och benbrott minskar också.

Så äter du hälsosamt

Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få hjärt-kärlsjukdomar, övervikt, typ 2-diabetes och cancer. Du behöver inte förändra dina matvanor helt och hållet i ett enda steg. Kom ihåg att varje liten förändring kan göra stor skillnad.

Att vara orolig

Oro är en reaktion som kan hjälpa dig att förbereda dig för utmaningar eller att undvika risker. Att vara orolig under en längre kan påverka din vardag. Det finns flera saker du kan göra själv för att minska din oro. Ibland kan du behöva hjälp.

Film: Träna hemma - kort version

Den här filmen visar hur du kan komma igång med styrketräning på ett enkelt sätt. Filmen gör det lätt att träna hemma om du inte har tid eller möjlighet att gå till en träningslokal. 

Hjälp att sluta röka

Det är aldrig för sent att sluta röka. Kroppen börjar återhämta sig nästan omedelbart när du gör ett rökstopp. Det viktigaste för dig som planerar att sluta röka, är att du själv verkligen vill.

Avslappning för hela kroppen

Här kan du lyssna på fyra olika avslappningsövningar med olika längd. Övningarna hjälper dig att slappna av i hela kroppen. Du kan sitta eller ligga när du lyssnar på övningarna.

Stress

Att uppleva stress är en del av livet. Alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress.

Levnadsvanor i samband med operation

Undvik tobak och alkohol före och efter din operation. Då minskar risken för komplikationer och chansen ökar att resultatet blir bra. Det är också bra om du är i så god fysisk form som möjligt.

Till toppen av sidan