TANDVÅRD

Material för att laga och ersätta tänder

Det finns flera olika material som kan användas om du behöver laga en tand. Det finns också flera olika material som kan användas om du behöver nya konstgjorda tänder som ersätter dem du har förlorat.

Alla material som används till lagning och konstgjorda tänder brukar kallas dentala material. Det finns tre typer av material för att laga tänder med mindre skador:

  • kompositmaterial
  • glasjonomermaterial
  • plastförstärkt glasjonomermaterial.

Olika material kan också kombineras.

Kompositmaterial

Komposit är ett plastmaterial som kan användas för större och mindre lagningar i alla tänder.

Komposit finns i olika färger för att likna dina andra tänder. I plasten finns olika ämnen som gör att materialet stelnar. Till exempel kan provisoriska, tillfälliga kronor bestå av komposit. En krona är en konstgjord del av en tand som täcker större delen av tanden.

Nästan alla kompositmaterial härdas med ljus. Det innebär att materialet stelnar när tandläkaren lyser på det med blått ljus. Du får sitta kvar i tandläkarstolen med en bomullsrulle som hindrar kontakt mellan tanden och kinden tills fyllningen har stelnat.

Glasjonomermaterial

Glasjonomer används framför allt till lagning på tandhalsar. Det kan också användas som fyllning på ytor som inte behöver tåla så mycket tuggning, eller vid lagning av mjölktänder.

Glasjonomer innehåller fluor och materialet fäster dessutom bra på tanden och är mindre fuktkänsligt än kompositerna.

Plastförstärkt glasjonomermaterial

Det finns glasjonomer som är förstärkt av plast. När materialet har blandats och satts på plats i hålet härdas det med blått ljus.

Materialet stelnar snabbt, fäster bra på tanden och är starkare än vanlig glasjonomer. Det innehåller fluor på samma sätt som vanlig glasjonomer.

Glasjonomer som är förstärkt med plast tål nötning bättre än vanlig glasjonomer. Men komposit tål nötning ännu mer.

Plastförstärkt glasjonomer tål inte att du tuggar för intensivt. Därför används det ofta till lagningar på tandhalsar och till barns kindtänder.

Amalgam får inte användas

Amalgam var länge det vanligaste materialet för tandlagningar. Men eftersom amalgam innehåller kvicksilver är det förbjudet att använda i Sverige.

Gamla amalgamfyllningar måste ibland göras om eller lagas med annat material. Prata med tandläkaren om hur det kan göras och vilket material som kan användas i stället för amalgam.

Provisoriska lagningar

Ibland görs först en provisorisk lagning, till exempel vid akuta behandlingar. Den provisoriska lagningen ska skydda tanden så att den inte irriteras av till exempel temperaturändringar när du dricker en varm dryck. En provisorisk lagning skyddar också tanden mot bakterier och matrester tills den får en permanent lagning.

Som tillfällig fyllning används ofta en blandning av ett pulver och en vätska. I vissa tillfälliga fyllningsmaterial tillsätts en förstärkning för att göra materialet mer tåligt för tuggning. Eftersom en tillfällig fyllning lätt ska gå att ta bort finns det alltid en risk att den lossnar innan det är dags att få den permanenta lagningen. Då behöver den provisoriska lagningen sättas tillbaka av tandläkaren.

Du kan även få en provisorisk krona under den tid som det tar att göra färdig en krona hos en tandtekniker. Sådana kronor görs ofta av plast och sätts fast med ett mindre starkt cement. Då kan den tas bort utan att skada tanden när den färdiga kronan ska sättas på.

Material till kronor och broar

Det är vanligt att konstgjorda tänder som kronor och broar består av metall. De metaller som används är titan och blandningar av kobolt och krom. Det är också möjligt att använda guld uppblandat med andra metaller, men då blir det dyrare. Blandningar av material kallas också legeringar.

Metallkeram består av en metallkärna och ett skal av tandfärgad keram. Materialet kan sättas fast med zinkfosfatcement, glasjonomercement eller kompositcement.

Keramer

Kronor i keram har samma material rakt igenom. De kan också ha en inre stomme av extra starkt keramiskt material med en polerad yta i en annan keram som liknar tänderna omkring.

Kronor och broar i keramiska material brukar hålla mycket bra och kan se mycket naturliga ut.

Hur bra en konstruktion med enbart keramiska material kommer att hålla beror på många saker. Om din krona eller bro i porslin går sönder, kan det till exempel bero på hur den kvarvarande tanden ser ut. Innehållet i materialet och hur hårt du tuggar påverkar också hållbarheten.

Tandcement för att sätta fast kronor och broar

Tandcement används för att fästa kronor och broar på tänderna. Det kallas också dentalt cement.

Det finns flera olika sorters cement. Vilket cement tandläkaren väljer beror på vilket material som ska fästas.

Många helkeramiska konstruktioner måste däremot sättas fast med kompositcement för att hålla tillräckligt bra.

Rotfyllningsmaterial

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fäst i käkbenet. Kronan är klädd med emalj på ytan, men huvuddelen av tanden består av dentin, det så kallade tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven. Den är uppbyggd av bindväv, blodkärl och nerver.

En rotfyllning innebär att tandläkaren öppnar tanden och rengör rotkanalen från pulparester och ibland bakterier för att sedan fylla den.

Vanligen fylls kanalen med en blandning av ett gummimaterial och ett tätningsmedel. Tanden förses sedan med en tät fyllning eller krona.

Avtagbara proteser

Hela proteser och delproteser kan du själv ta ut och sätta in. Hela proteser ersätter alla tänder i en käke och görs av härdad plast. Den hela protesen kan också knäppas fast på avkortade tänder eller implantat och kallas då täckprotes.

En delprotes kan användas när det finns några tänder kvar i käken. Tandteknikern gör då en stomme av metall som sitter under tänderna och tandköttet som är gjorda i plast. Delprotesen har klamrar som fäster den vid de tänder som är kvar.

Biverkningar av dentala material

Material som används inom tandvården kan ge dig en allergisk reaktion även om risken är liten. Därför är det viktigt att tandläkaren får veta om du är allergisk mot något.

Kontaktallergi är den vanligaste formen av reaktion mot ämnen som ingår i dentala material. Ofta märks en kontaktallergi som eksem.

Det som oftast orsakar kontaktallergi i munnen är material av metaller. Plast och en del andra ämnen som ingår i dentala material kan också ge kontaktallergi, men det är mycket ovanligt.

Tandläkaren och du kan välja ett annat material för protesen om du är allergisk mot de kemikalier som ingår i ett protesmaterial.

Symtom på kontaktallergi

Kontaktallergi kan göra att du blir röd, svullen och sårig i munnen. Slemhinnan i munnen kan också bli vitaktig och svullen. Ibland kan du få rodnande områden som täcks av vita linjer.

Du kan få en remiss till en hudläkare om du tror att du har en kontaktallergisk reaktion. Remissen får du av en tandläkare eller din läkare på vårdcentralen.

Metaller

Det är ovanligt, men de här metallerna som används i munnen kan ibland ge kontaktallergi:

  • kobolt
  • krom
  • titan
  • guld
  • palladium
  • kvicksilver.

Oftast dröjer det en tid innan du får en allergisk reaktion av metaller. En reaktion kan komma flera år efter en behandling.

Har du flera sorters metaller i munnen kan de reagera med varandra. Är du orolig för att du reagerar mot någon metall kan en läkare utreda om du har fått en allergisk reaktion.

Plast

Kompositmaterial och andra plastmaterial kan framkalla allergiska reaktioner. När fyllningen sätts in är risken för allergiska reaktioner störst. Därefter är risken för allergiska reaktioner mycket mindre.

Innan materialet har stelnat avger det större mängder ämnen än vad den härdade fyllningen gör.

Eugenol

Eugenol kan finnas i provisoriska fyllningar. Eugenol kallas också nejlikolja. Den kan ge kontaktallergi, men det är mycket ovanligt.

Fluorlack

Tandläkaren brukar lägga fluorlack på tänderna när det finns risk för karies. Fluorlack används särskilt inom barntandvården.

Fluorlack innehåller ett ämne som gör att lacket sitter kvar på tanden. Det ämnet kan ibland framkalla allergiska reaktioner, men det är ovanligt.

Amalgam

Undersökningar har hittills inte kunnat visa på något säkert samband mellan amalgamfyllningar och allmän ohälsa. Men det kan ändå finnas personer som får allergiska besvär av amalgam. Din tandläkare kan ge råd om du misstänker att dina amalgamfyllningar ger dig besvär.

Allmänna sjukdomssymtom och dentala material

Det är oklart om vanliga kroppsliga sjukdomssymtom kan orsakas av tandlagningsmaterial, till exempel amalgam.

Forskningsstudier visar att patienter som själva tror att de har symtom av sina amalgamfyllningar har symtom som är vanliga hos många människor. Eftersom symtomen är så allmänna har tandläkare och läkare svårt att kunna avgöra om de hör ihop med de dentala materialen.

Byta ut dentala material

Du kan behöva byta ut dina fyllningar, kronor eller broar om du får problem som beror på en allergisk reaktion. Då kan du få tandvård till samma kostnad som vanlig sjukvård. Det förutsätter att du först har gått igenom medicinska utredningar.

Du ansöker hos din tandläkare om att få tandvård till samma kostnad som vanlig sjukvård. Tandläkaren skickar din ansökan tillsammans med ett läkarintyg och en behandlingsplan till tandvårdsenheten i regionen där du bor. Ansökan bedöms och ett beslut tas sedan i regionen.

Får du avslag och ändå vill byta ut fyllningar bör du först ta reda på vad behandlingen kostar.

Säker borttagning av amalgam

När amalgamfyllningar tas bort kan det innebära att det frisätts kvicksilver. Tandläkaren tar bort dina fyllningar på ett säkert sätt och ger dig information om hur det går till.

Du kan bli avrådd från att byta ut fyllningar som är hela och som du inte har besvär av.

Att ta bort en fyllning kan innebära en risk för att tanden skadas så att det blir nödvändigt att rotfylla den. Då kan det hända att tanden måste tas bort.

Om du är gravid eller ammar

Berätta för tandläkaren att du är gravid. Det finns behandlingar då det är viktigt att tandläkaren vet om du är gravid, till exempel om du vill ta bort amalgamfyllningar eller bleka dina tänder.

Du kan få vanliga fyllningar eller annan vanlig tandvård under din graviditet eller när du ammar.

Till toppen av sidan