ATT FÅ ETT HJÄLPMEDEL

Att få synhjälpmedel

Du kan få hjälpmedel om du har en synnedsättning som gör att du har svårt att klara dig i vardagen. Det finns olika hjälpmedel beroende på hur stor din synnedsättning är. Ett hjälpmedel kan till exempel förstora en text du vill läsa eller omvandla texten till tal eller punktskrift. Genom att använda hjälpmedel kan du bli mer aktiv, delaktig och självständig i ditt liv.

En person läser på en skärm med extra stor text.

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett synhjälpmedel?

Du behöver först bli undersökt av en läkare som är specialist på ögonsjukdomar, om du vill ha ett synhjälpmedel. Oftast är det en läkare på vårdcentralen som skriver en remiss till en ögonläkare. Det kan också vara en optiker som skriver en remiss.

Ögonläkaren undersöker bland annat vad din synnedsättning beror på, hur stor den är och om det finns delar av ditt synfält där du inte ser. Du får också berätta för läkaren hur synnedsättningen påverkar ditt dagliga liv.

Remiss till syncentralen

Efter besöket hos ögonläkaren får du en remiss till landstingets eller regionens syncentral, om du uppfyller de krav som gäller i ditt landsting eller region.

På syncentralen finns team som består av optiker, synpedagog och kurator. Det kan också finnas till exempel arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer och IT-handledare. Vem du får träffa vid ditt första besök beror på vad du har för besvär.

Om du behöver hjälpmedel för skola eller arbete

Du vänder dig i första hand till hälso- och sjukvården för att få ett hjälpmedel. Om du behöver särskilda hjälpmedel i skolan för att kunna följa med och delta i undervisningen ska du kontakta din skola.  

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel.

Hur bedöms om jag behöver ett synhjälpmedel?

Vilket eller vilka synhjälpmedel som du får utreds och bestäms på syncentralen, tillsammans med dig. Personen som beslutar vilka hjälpmedel du ska få kallas för förskrivare.

Här kan du läsa mer om vilka olika synhjälpmedel som finns.

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. I vissa landsting och regioner används en så kallad behovstrappa eller hjälpmedelsguide. 

Det som oftast prioriteras högst är att du får hjälpmedel för att klara din vardag och för att du ska kunna ta del av samhällsinformation.

Ditt behov av hjälpmedel undersöks

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov utredas. Det kallas att förskrivaren gör en behovsbedömning. Det görs vid första besöket på syncentralen. Du får berätta vad du har svårt att klara av på grund av din synnedsättning och förskrivaren gör en bedömning av vad du behöver. En närstående kan också vara med och berätta om hur synnedsättningen påverkar ditt liv, om du vill.  

Förskrivaren gör ibland också hembesök för att undersöka vilket eller vilka hjälpmedel som skulle fungera hemma hos dig. Då kan förskrivaren också undersöka vad som kan göras för att anpassa din bostad.

Teamet på syncentralen gör sedan en rehabiliteringsplan för dig. Där beskrivs bland annat vilka hjälpmedel du behöver och vad målet är med att använda dem. Där finns också information om hur ni ska följa upp hur hjälpmedlen fungerar. 

Förbered dig inför mötet

Det kan vara bra att förbereda sig inför första mötet på syncentralen. Tänk efter vilka besvär du har och vilka aktiviteter som är svåra att göra. Kan du till exempel läsa din post? Hur fungerar det för dig att laga mat? Hur är det för dig när du är utomhus?

Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag. 

Hur går utprovningen till?

Efter behovsbedömningen får du prova olika hjälpmedel, för att se vad som passar dig och dina behov bäst.

Ibland finns det vissa hjälpmedel som förskrivaren i första hand ska skriva ut, utifrån vad du behöver. Det kallas för att det finns ett upphandlat utbud.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet

Det hjälpmedel som du får utskrivet ska anpassas för dig om det behövs. Du ska också få tillräcklig kunskap för att klara av att använda det. Det är förskrivarens ansvar.

Du kan behöva träna på att använda hjälpmedlet i den miljö som det ska användas i. Om du till exempel ska börja använda käpp kan du få träna på att använda käppen i olika miljöer utomhus.

Du kan få hembesök för att installera hjälpmedel

Ska hjälpmedlet användas hemma hos dig hjälper förskrivaren till med det. Det kan till exempel vara programvara till en dator som behöver installeras.

I vissa fall kommer personal från syncentralen hem och installerar programvaran. Ibland kan du få ta med dig din dator till syncentralen för att få programvaran installerad där.

När du har fått ett hjälpmedel får du oftast ta med det direkt från syncentralen. Om det måste fraktas hem kostar det inget.

Fritt val av hjälpmedel

I några landsting och regioner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Efter bedömningen av ditt behov får du då en särskild summa pengar, en så kallad rekvisition. För den summan kan du sedan själv köpa ett synhjälpmedel. Sedan ansvarar du för hjälpmedlet på samma sätt som för andra saker som du har köpt och äger.

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, så mycket som det är möjligt.  

Förutom att det kan finnas många typer av synhjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst för dig.

Finns det flera olika hjälpmedel inom landstinget, regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du själv få välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov. Du kan också behöva stöd för att själv kunna uttrycka dig.

Du kan ha rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha också rätt till tolk om du till exempel har en hörselnedsättning eller talsvårigheter.

Kan jag köpa ett synhjälpmedel själv?

Om du skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan du kontakta en butik eller leverantör direkt. Det kan du göra oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör. Ibland kan det vara det enda sättet att få det som du vill ha. Hjälpmedlet kanske inte finns i landstingets eller regionens utbud eller så vill du ha ett hjälpmedel som du inte kan få genom syncentralen. Det kan bero på att du inte har de behov som krävs eller att du vill ha ett extra hjälpmedel. Ibland rekommenderar förskrivaren att du ska köpa ett hjälpmedel själv.

Vad kostar det att få ett synhjälpmedel?

Den avgift som du betalar för att få ett hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Även avgifter för besök hos förskrivare, utprovning och lån av hjälpmedel skiftar beroende på var i landet du bor och vilken typ av hjälpmedel du får förskrivet.

Barn och unga kan få bidrag för glasögon

Barn och unga vuxna får ett bidrag till glasögon för den synnedsättning de har, det kallas glasögonbidrag. Bidraget gäller till och med att barnet fyller 19 år.

Till den dag då barnet fyller åtta år bestämmer varje landsting och region själv bidragets storlek. Därefter är det på minst 800 kronor och gäller även för linser. Om glasögonen eller linserna kostar mindre än 800 kronor är bidraget lika stort som kostnaden. 

Kalmar län

Vad kostar det i Kalmar län?

Besöksavgiften på syncentralen är 200 kronor för alla över 20 år. Barn och ungdomar under 20 år har fri sjukvård.

För uppföljande besök för utprovning av hjälpmedel tas ingen extra avgift. Det finns heller inte någon utprovningsavgift.

Avgifterna ingår i ett högkostnadsskydd.

Att frakta hem ett hjälpmedel kostar inget extra.

Om du tappar bort ditt hjälpmedel och behöver ett nytt, görs en bedömning om du blir ersättningsskyldig eller inte.

Om hjälpmedlet skadas och behöver lagas, tas ingen extra avgift, undantag om du har varit ovarsam.

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

När du har fått ditt hjälpmedel så använder du det så länge som du behöver och som det fungerar som det ska.

I samband med att du får synhjälpmedlet får du också information om vem du ska kontakta om hjälpmedlet behöver underhållas och repareras.

Om du inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Om du inte är nöjd med ditt hjälpmedel

Kontakta den personen som skrev ut ditt hjälpmedel, om du inte är nöjd med det. Hjälpmedlet kan behöva justeras eller så kanske du behöver mer träning för att använda det. Om inte det hjälper kan du ibland få ett annat hjälpmedel utskrivet. Ibland behöver du göra en ny behovsbedömning efter en tid, för att se om dina behov har förändrats.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, ska du kontakta chefen för syncentralen och fråga om det finns möjlighet att få träffa någon annan.

Du kan också kontakta patientnämnden som finns i varje landsting och region, om du anser att du inte har fått rätt hjälpmedel eller inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare.

Läs mer: Om du inte är nöjd med vården

Kalmar län

Om du inte är nöjd i Kalmar län

Du kan byta förskrivare om du inte är nöjd med bemötandet. Om du inte är nöjd kontaktar du Patientnämnden Kalmar län.

Kalmar län

Glasögonbidrag för barn och unga i Kalmar län

Barn och unga vuxna mellan 0-19 år kan få ett bidrag till glasögon och kontaktlinser för den synnedsättning de har, ett så kallat glasögonbidrag.

Bidrag för barn under 8 år

Kan få bidrag till glasögon eller kontaktlinser efter recept från ögonläkare eller ortoptist. Förskrivaren (ögonläkare/ortoptist) bestämmer bidragets storlek, som betalas av Region Kalmar län. Eventuellt överstigande belopp betalas av vårdnadshavaren.

Bidragets storlek beror på glasstyrkan. Handläggningen av detta är reglerat i optikeravtal.

  • Nivå 1 - 725 kronor enstyrkeglas/lagerglas
  • Nivå 2 - 950 kronor enstyrkeglas/lagerglas starkare än 6/2 eller större än 70mm
  • Nivå 3 - 1 250 kronor enstyrkeglas/högbrytande RX och bifokala glas
  • Nivå 4 - 1 800 kronor progressiva glas

För barn och unga mellan 8-19 år

Kan få bidrag på 800 kronor för glasögon eller kontaktlinser. Eventuellt överstigande belopp betalas av vårdnadshavare/kunden själv. Bidraget gäller till och med det år personen fyller 19 år. 

Recept från ögonläkare krävs inte för denna åldersgrupp. För att få bidrag krävs att personen genomför en synundersökning och köper glasögonen eller linserna hos en optiker som är godkänd av Region Kalmar län.

En lista över godkända optiker hittar du på Samarbetsportalen - Förskrivning av hjälpmedel under rubriken Förskrivning glasögon, hårersättning och peruk. 

I bidraget ingår inte:

  • reservglasögon eller reservlinser.
  • borttappade glasögon eller kontaktlinser.
  • kontroll, rengöring och reparation av kontaktlinser eller rengöringsvätskor.

Om glasögonen eller linserna kostar mindre än 800 kronor är bidraget lika stort som kostnaden.

Till toppen av sidan