Undersökning & behandling

Fler behandlingar

Läs om bland annat dialys, respiratorbehandling och blodtransfusion.

Innehåll - Fler behandlingar

Visa innehåll som:
  • Att bli gipsad

    Du kan bli gipsad när någon del av kroppen behöver hållas helt stilla för att kunna läka efter en skada. Det vanligaste är att du brutit ett ben eller en arm, men det finns också andra skador som kan behöva gipsas.

  • Bloddialys – hemodialys

    Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar. Vid bloddialys renas din kropp genom att blodet passerar ett filter i en speciell maskin. Du får behandlingen på en dialysmottagning eller hemma. Du mår bättre en till två veckor efter att du har börjat med dialys.

  • Blodtransfusion

    Vid en blodtransfusion förs nytt blod in i kroppen. Det kan behövas om du har förlorat mycket blod vid till exempel en olycka eller i samband med en operation. Blodtransfusioner kan också vara en del i en behandling av en sjukdom.

  • Borttagning av födelsemärken

    Ett födelsemärke är oftast helt ofarligt, men kan vara besvärande, fult eller oroande. Vissa födelsemärken kan tas bort genom ett mindre ingrepp på en vårdcentral, medan andra behöver opereras bort på en specialistmottagning. Det beror på hur födelsemärket ser ut, och var det sitter.

  • Bukhinnedialys – peritonealdialys

    Du kan få behandling med dialys när dina njurar inte fungerar som de ska. Vid bukhinnedialys renas blodet med hjälp av kroppens egen bukhinna som filter. Du kan ofta sköta behandlingen hemma eller på jobbet. Du kan också få hjälp av utbildad hemtjänstpersonal.

  • Diatermi

    Diatermi betyder "genom värme" och är en behandling som bränner vävnad med hjälp av elström. Ström leds via ett litet instrument som liknar en penna eller en pincett.

  • Elkonvertering

    Elkonvertering är en behandling som ibland kan användas när hjärtat inte slår som det ska. Du får en elektrisk stöt för att ändra hjärtats rytm så att det slår som vanligt igen. Under elkonverteringen är du sövd med narkos.

  • Kateter i urinblåsan

    Du kan behöva en kateter om du inte kan kissa själv. Det är en tunn och mjuk slang som förs in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns tillfälliga katetrar och sådan som kan ligga kvar en längre tid. En del katetrar används bara när blåsan ska tömmas och tas sedan bort. Andra katetrar behöver finnas kvar en längre tid.

  • Patientinformationsfilmer ortopedi

    Här finns information och tips till dig som skadat dig och fått behandling, till exempel med gips. Filmerna är tänkta som en repetition och ett komplement till den information du fått i samband med ditt vårdbesök.

  • Respiratorbehandling

    Det finns olika typer av respiratorer och andningsstöd för dig som behöver hjälp att andas. Det kan till exempel vara om du ska opereras eller är allvarligt sjuk. Här kan du läsa om olika hjälpmedel och hur de fungerar.

  • Strålbehandling

    Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingarna vid cancer. Behandlingen känns inte men efter ett tag kan man få biverkningar.

  • Kan jag få cancer av strålbehandling?

    Det är mycket ovanligt att strålbehandling orsakar en ny cancer. Risken finns, men den är liten. Det kan vara en större risk att avstå från att få strålbehandling.

  • Undvik stora risker vid skönhetsingrepp och plastikoperation

    Anmälningarna till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om estetiska behandlingar, har ökat kraftigt. Detta trots att en lag 1 juli 2021 skärpte reglerna. Det finns flera oseriösa aktörer men med kunskap kan du undvika att bli drabbad. Ta hjälp av IVO:s checklista.

Mer på 1177.se

Levnadsvanor i samband med en operation

Du som ska opereras kan minska risken för komplikationer om du gör ett uppehåll med att röka och att dricka alkohol. Det har också betydelse att du äter bra och rör på dig.

Vårdgaranti

Vårdgarantin anger hur länge du som längst ska behöva vänta på att få kontakt med vården. Den anger också hur länge du som längst ska behöva vänta på att få den vård som du behöver.

Till toppen av sidan