Robins faster sover aldrig

Robin är elva år och bor hos sin faster Eva. För ett tag sedan låg Eva mest i sängen hela dagarna och bara tittade. Hon lagade ingen mat och Robin fick äta smörgåsar. En natt vaknar Robin av doften av nybakat bröd. Hon går ut i köket – och där står Eva och bakar bullar. Hög musik dånar ur radion.

Robin frågar Eva varför hon bakar mitt i natten. Eva svarar att hon inte behöver sova och inte hinner med allt på dagarna.

Det ligger bullar över hela köket, det är nog flera hundra. Det är förstås bra att faster Eva verkar glad igen och bullarna är goda. Men Robin tycker inte att Eva är som vanligt. Och det verkar ganska konstigt att baka mitt i natten. Trots att Eva gör saker hela tiden nu kan hon inte hjälpa Robin med läxorna, inte laga riktig mat – eller följa med och köpa nya skor.

Robin känner sig orolig för att Eva är sjuk, och undrar om det är hon som måste hjälpa Eva till en läkare.

Men Robin kan inte ta ansvar för det. Det bästa är om Robin kan berätta för någon vuxen om hur hon har det hemma.

Eva har en sjukdom som kallas för bipolär sjukdom. Hon behöver träffa en läkare för att få hjälp att må bättre och vara på sjukhuset ett tag. Under tiden kan någon annan vuxen behöva ta hand om Robin och se till att hon har det bra. 

Så får Robin hjälp

Robin tänker att hon kan fråga skolsköterskan om faster Eva. Skolsköterskan sa en gång att henne kan man fråga om vad som helst. Robin tar med sig sin klasskompis Ella och går dit. Ella pratar först men efter en stund vågar Robin berätta själv.

Skolsköterskan lyssnar och säger att det är bra att Robin berättar. Faster Eva kan få hjälp att må bättre. Men skolsköterskan behöver prata med någon annan som är bra på att hjälpa vuxna. Skolsköterskan säger att Robin ska få veta precis vad som händer och att hon inte behöver vara rädd.

Faster Eva behöver vara på sjukhuset för att få hjälp. Eva får stanna några veckor tills hon mår bättre och kan komma hem igen. Under tiden får Robin bo hemma hos Ella.

Om du behöver hjälp – klicka här för att få veta hur du kan göra.

Om någon i din familj är sjuk ska personalen också tänka på hur du har det.

Bipolär sjukdom

Den som har bipolär sjukdom kan ibland vara väldigt ledsen och ibland väldigt livlig. Men ofta är han eller hon som vanligt.

När man är ledsen tycker man ingenting är roligt, inte ens sådant man brukar tycka är roligt. Man orkar inte göra nånting. Det kan vara så i många dagar.

När man är livlig vill man göra saker hela tiden och kan inte stoppa sig själv. Då kan man göra saker man ångrar i efterhand. Det kan verka som att man är glad, men det är man egentligen inte.

Att humöret svänger så kan vara svårt och förvirrande, både för den som är sjuk och för dem som är runtomkring.

Bipolär sjukdom kallas också för manodepressiv sjukdom. Första gången man blir sjuk brukar vara i tonåren eller senare.

Hur mår man bättre?

Om man har bipolär sjukdom behöver man få hjälp av en psykolog eller läkare för att må bättre. Det är vanligt att man får medicin.

Du kan behöva prata

Om du har en förälder som har bipolär sjukdom har du rätt att få veta mer om sjukdomen. Det behöver du för att förstå varför din mamma eller pappa inte mår bra. Det är inte ditt fel att din förälder är sjuk.

Om du är orolig för en vuxen som du bor med, berätta det för en vuxen.

Sagan om det snälla trollet - om bipolär sjukdom

Här kan du läsa sagan om det snälla trollet som ibland är väldigt glad och ibland är jätteledsen.

Senast uppdaterad:
2015-04-15
Skribent och redaktör:

Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

Rebecka Persson, 1177 Vårdguiden

Illustratör:

Mattias Söderholm, Stockholm

Jakob Ardmar, Stockholm

Uppläsare:

Louise Engström, 1177 Vårdguiden