Bruten underarm hos barn

Skriv ut (ca 6 sidor)

Barn kan bryta underarmen när de faller och tar emot sig med handen. Barn som har brutit underarmen får gipsförband. Ibland behövs också en operation innan gipsningen för att lägga de skadade benen tillrätta.

Skriv ut

Det brukar ta ungefär tio till tolv veckor från skadetillfället till dess att barnet kan vara med på idrottslektioner eller annat fysisk aktivitet igen.

Symtom

Symtom

  • Barn med mitella som sitter i förälders knä.

    Om barnet har mycket ont kan man låta handen och armen få vila i en så kallad mitella.

När barnet har brutit underarmen gör det ont att röra armen och ofta är den vinklad. Ibland kan skadan bryta igenom huden så att till exempel benändar sticker ut.

Barnet vill inte använda armen och brukar försöka hålla den stilla med hjälp av sin andra arm.

Fäll ihop

När ska jag söka vård?

När ska jag söka vård?

Om barnet har ramlat och inte vill använda armen eller har mycket ont i underarmen ska du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning.

Du ska ringa 112 om det har gått hål på huden och till exempel benändar sticker ut.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

För att lindra smärtan kan du linda underarmen och handleden med en elastisk binda, eller låta armen tillfälligt få vila i en så kallad mitella. En mitella kan du göra själv genom att vika till exempel en sjal till en trekant och knyta den bakom barnets nacke så att underarmen kan vila i tyget, strax ovanför midjan. Viktigast är att det känns bekvämt för barnet.

När barnet skadar underarmen måste hen ofta sövas under behandlingen. Då är det viktigt att barnet inte äter innan, eftersom det annars finns en risk att hen kräks under narkosen och att innehållet i magsäcken hamnar i lungorna och orsakar andningsbesvär. Om barnet inte är fastande förlängs väntetiden till dess att läkaren kan göra något.

Trots att barnet ska vara fastande kan du ge receptfri smärtlindrande medicin som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Läkemedlen finns i olika former och dosen anpassas efter barnets vikt. Det finns anvisningar på förpackningen. Om du ger barnet tabletter genom munnen ska de sköljas ner enbart med lite vatten.

Svårt att förebygga den här typen av skador

Det är svårt att förebygga arm- och benbrott som inträffar när barnen leker.

Läs mer: barnsäkerhet

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

  • Barn med armen i gips.

    Barnet får ett gipsförband som går från handleden och upp till axeln.

Läkaren som undersöker barnet känner på underarmen för att undersöka var det gör ont och om det är svullet.

Om läkaren misstänker att skelettet är skadat görs en röntgenundersökning. Då får barnet lägga underarmen stilla på ett särskilt röntgenbord. Sedan tas minst två röntgenbilder, dels när barnet har handflatan nedåt och dels när hen har handens lillfingersida mot bordet. På så sätt fås två bilder som visar om skelettet är skadat och om det har någon felställning. Därefter bestämmer läkaren vilken behandling som behövs.

Det gör inte ont att ta röntgenbilder. Däremot kan det göra ont när läkaren känner, böjer eller sträcker ut armen. Som förälder eller närstående kan du vara med under hela undersökningen, men du måste ha ett skyddande förkläde eller gå ut ur rummet just när röntgenbilderna tas.

Ibland kan det vara en så liten spricka i skelettet att den inte syns på röntgen. Om läkaren ändå misstänker att benet är brutet behandlas barnet ofta som om det vore brutet. Efter drygt en vecka får barnet komma tillbaka för en ny röntgenundersökning. Syns det inget benbrott vid denna undersökning heller och smärtorna har minskat kan behandlingen oftast avslutas.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Behandlingen av skador på underarmen beror på var skadan sitter och hur felställt benet är.

Vid skador mitt på underarmen går oftast bägge benen i underarmen sönder. Det inte ovanligt att det ena brutna benets två benpipor ligger omlott och att felställningen är sådan att skadan måste läggas till rätta. Det heter att brottet reponeras. Då brukar barnet oftast få narkos, det vill säga sövas.

Innan barnet sövs är det viktigt att magsäcken är så tom som möjligt så att hen inte riskerar att kräkas under narkosen. Det är därför du inte ska ge barnet något att äta eller dricka innan du åker till sjukhuset, utom möjligtvis smärtlindrande medicin. 

När barnet är sövt kan läkaren, som vanligen är en kirurg eller ortoped, rätta till felställningen på det skadade stället.

Ibland behövs metallpinnar 

När skadan har lagts till rätta bedömer läkaren om läget på brottet känns stabilt eller om skadan också behöver stabiliseras med metallpinnar.

Om skadan måste stabiliseras med hjälp av metallstift, så kallade TEN-spikar, gör läkaren ett litet hål i huden vid handleden och vid armbågen. Hen för in metallstiften och slår sedan in dem så att de går inuti benet förbi det skadade stället och på så sätt stabiliserar brottet. Ibland kan det vara omöjligt att få spikarna att passera brottet och läkaren måste då öppna skinnet över benbrottet. Ändarna lämnas under huden.

Operationen avslutas med att armen gipsas

När läget är stabilt får barnet ett gipsförband från handen och upp till axeln. Armbågsleden ska vara böjd.

Först mäter läkaren barnets arm för att se hur långt gipsbandage som behövs. Sedan läggs flera lager blöt gipsbinda på ett lager av vadd. Denna gipsskena läggs sedan på armen och hålls på plats av elastiska bindor. Ibland läggs en cirkulär gips, som omsluter hela armen.

När operationen och gipsningen är klar körs barnet i sin säng till en så kallad uppvakningsavdelning. Där får barnet ligga tills hen vaknar ordentligt, vilket kan ta upp till ett par timmar. Som förälder eller närstående kan du sitta bredvid sängen under tiden. En del barn kan må illa efter uppvaknandet.

Oftast kan barnet åka hem samma dag

Oftast kan barnet åka hem från sjukhuset samma dag, men om det gör mycket ont eller om hen har blivit sövd kan det vara nödvändigt att stanna på sjukhuset en natt. Benet måste röntgas efter gipsningen för att se att det ligger rätt.

Det är viktigt att armen hålls högt under de första dagarna, så att den och handen inte svullnar. Var uppmärksam på om barnet får svullna eller blåa fingrar. Det är ett tecken på att armen svullnat och att gipset sitter för hårt. Prova i första hand ordentligt högläge men hjälper inte det ska du ta kontakt med akutmottagningen eller vårdcentralen där barnet behandlats.

Första dagarna efter operationen kan barnet känna obehag och ha ont. Då kan det vara bra att ge någon form av smärtlindrande medel med paracetamol, till exempel Alvedon eller Panodil. Det är också bra om barnet försöker sova med armen på en kudde de första nätterna.

Barnet kan behöva vara hemma några dagar efter en operation.

Barnet har förband i några veckor

Barnet brukar få ha gipsbandage i ungefär sex veckor. Under den tiden brukar ni få åka tillbaka till sjukhuset och göra en röntgenkontroll för att se att skadan läker rätt. Ofta går det att byta den långa gipsen till en underarmsgips efter tre veckor.

Ibland får barnet ha en skena under dagtid i ytterligare någon vecka efter att gipset tagits av. Denna skena görs ibland kortare, och går från handleden upp till armbågen. Det beror på hur skadan har läkt.

Metallstiften ska sitta kvar i i minst ett halvår, men om de inte irriterar måste de inte tas bort.

Bra att röra på fingrarna

Om barnet får ett gips kan hen tycka att det är spännande under några dagar, men sedan kan det bli jobbigt. Efter ett tag kan det till exempel börja klia under gipset. Gipset hindrar också rörligheten.

Det är bra om barnet rör på fingrarna då och då under tiden som armen är gipsad, så att inte fingrarna svullnar och blir stela. Det kan annars försvåra tillfrisknandet när gipset tas av.

Förbandet måste skyddas mot vatten

Barn som har gips ska inte bada. Duscha går, men förbandet måste skyddas mot vatten eftersom gips luckras upp av vatten. Ett förband med plastgips blir inte förstört av vatten, men vätan stannar kvar innanför förbandet och det gör att huden inte mår bra. Då finns risk för svampinfektion.

På apoteket finns speciella plastskydd som kan användas när barnet duschar. Du kan också använda en tät plastpåse.

Barnet kan behöva hjälp när hen duschar eller för att komma åt alla ställen på överkroppen med till exempel en tvättlapp.

Om gipset går sönder

Om gipset går sönder kan det lagas eller bytas. Du bör då kontakta det ställe där barnet behandlats.

Vissa kan tycka att det är otäckt att ta bort gipset

En del barn kan uppleva det som otäckt att ta bort gipset. Om det handlar om ett gips som omsluter hela armen måste gipset sågas upp med en speciell såg. Det gör inte ont, men kan ge en vibrerande känsla och upplevas som lite skrämmande. När det tunga bandaget har tagits bort kan det kännas som om armen svävar upp i luften av sig själv.

Rörelseträning kan behövas när gipset tas av

När barnet får gipset borttaget undersöker läkaren om underarmen verkar ha läkt, om det behövs en ny röntgenundersökning, om det behövs fler återbesök och hur länge barnet måste avstå från att idrotta.

Barnet bör avstå från aktiviteter där hen riskerar att falla och ta emot sig med armen under ytterligare minst sex veckor. Annars finns en risk att skadan går upp igen.

Barnet kan inte alltid använda armen på en gång när gipset tas av. Det tar tid att vänja sig att vara utan gips och att böja och sträcka på lederna igen. Armbågen kan vara stel och det kan underlätta för barnet att komma igång med lek och idrott om armbågen rörelsetränas. Då får barnet göra samma rörelser med armen som vid bröstsim. Träningen kan oftast göras utan hjälp av sjukgymnast.

Det brukar ta ungefär tio till tolv veckor från skadetillfället till dess att barnet kan vara med på idrottslektionerna i skolan igen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

I underarmen finns två ben. Det är strålbenet, som går från armbågen ner till handleden på samma sida som tummen, och armbågsbenet, som går från armbågen ner till handleden på lillfingersidan. Vid skador mitt på underarmen skadas oftast bägge benen, medan det är något vanligare att bara strålbenet skadas när skadan är nere vid handleden.

Barn får andra skador än vuxna

Både barn och vuxna kan bryta ben i underarmen vid olycksfall. Men det växande barnskelettet och det vuxna, färdiga skelettet får olika typer av skador.

Några skillnader mellan barn och vuxna:

  • •Musklerna fäster på skelettet med senor. Hos barn är skelettet mjukare och mer poröst än senan och senfästet. När barn råkar ut för olycksfall går därför inte senan eller muskeln sönder, utan de får oftare en skelettskada än vuxna.
  • •På grund av att skelettet är mjukare får barn ibland skador där skelettet inte bryts av som hos vuxna, utan bara böjs. Dessa skador behandlas som vanliga frakturer.
  • •Eftersom barn växer är delar i skelettet mjukare och porösare än det övriga skelettet. Här kan barnet få förskjutningar, så kallade fysiolyser. Även dessa skador behandlas som vanliga benbrott.
  • •Barnets skelett bygger om sig när det växer. Därför behöver felställningar efter arm- och benbrott inte alltid opereras eller läggas tillrätta. Hos barn rättas felställningarna till av sig själva, medan vuxna som har samma felställningar oftast måste behandlas.
  • •Läkningen går mycket fortare hos barn än hos vuxna och därför är behandlingstiden kortare.
Fäll ihop

Mer information

Mer information

I barnavdelningen på 1177.se kan du och barnet se en tecknad film om hur en röntgenundersökning går till. I filmen får ni följa Gabriella Gnu när hon åker till sjukhuset och blir undersökt med röntgen.

Du kan även förbereda barnet innan hen får bedövning med narkos och opereras. Se filmen om Oliver, som åker till sjukhuset efter att ha skadat armen.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 6 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-04-11
Redaktör:

Peter Tuominen, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Björn Tjernström, läkare, Barnortopediska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Illustratör:

Lotta Persson, illustratör, Göteborg