LIV OCH HÄLSA

Levnadsvanor vid ryggmärgsskada - mat, vikt, alkohol och tobak

Innehållet gäller Jönköpings län

När du fått en ryggmärgsskada är det viktigt att tänka på dina levnadsvanor. Direkt efter din skada/sjukdom kan det vara svårt att tillgodogöra sig tillräckligt med näring och kroppen gör kanske inte åt med lika mycket energi som tidigare.

Mat

Första tiden efter ryggmärgsskadan

Den första tiden efter skadan/sjukdomen kan det vara svårt att tillgodogöra sig tillräcklig med näring. Kroppen har fullt upp med att ta hand om kroppsskadorna och den fysiska och psykiska stress som den utsätts för. Vid undervikt ökar risken för trycksår till exempel.

Under den här perioden är det lämpligt att äta lite mindre portioner och ofta, istället för få och stora måltider.

Förslag på hur du kan göra maten energi- och näringstät

Undvik lättprodukter och tillsätt gärna extra fett av bra kvalitet i maten, exempelvis olja och flytande margarin.

  • Använd rikligt med pålägg på smörgåsen.
  • Använd energirika tillbehör till den lagade maten, som majonnäs, aromsmör, nötter, oliver, lingon, riven ost.
  • Ät desserter som gräddglass, puddingar, fruktsallad eller konserverad frukt med vispgrädde.
  • Mellanmålen är viktiga, exempel på energirika mellanmål är ostkaka, drickyoghurt, gröt, kex och ost, äggröra, avokado och keso, varm choklad.

När du börjar återhämta dig

När du börjar närma dig din nya målvikt kan du hålla koll på din vikt med hjälp av exempelvis BMI  och viktklassindelning för ryggmärgsskadade (nedan).  Då är det viktigt att minska ditt energiintag så att du behåller din nya målvikt och inte riskerar övervikt. Forskning visar att personer med ryggmärgsskador bör minska energin i maten med 25-50 procent.

Matråd för att hålla vikten

Kaloriintaget för en lågenergiförbrukare bör ligga på 1500-2000 kcal per dag. En tallriksmodell för lågenergiförbrukare består av en fjärdedel proteiner (exempelvis kött, fisk eller bönor), en fjärdedel kolhydrater (exempelvis potatis, pasta, ris) och halva tallriken med grönsaker.

  • Ät regelbundet så att inte hungerkänslorna styr.
  • Drick vatten till måltiderna, gärna något glas extra för att minska risken för urininfektion och förstoppning i tarmen.
  • Protein är det näringsämne som mättar bäst och håller du dig mätt längre.
  • Ät mer grönsaker/sallad, fiberrikt bröd och frukt.
  • Ät mindre av socker (särskilt i drycker), salt (salta inte extra), mättat fett (grädde, smör) och transfetter (kakor, chips).

Vikt och fysisk aktivitet

Efter en ryggmärgsskada kanske du inte gör av med lika mycket energi som tidigare. Det beror ofta på att alla muskler i kroppen inte fungerar som vanligt. Som lågenergiförbrukare är det bra om du försöker hålla en hälsosam vikt. Om du undviker övervikt får du ett lättare och rörligare liv och klarar dessutom av att hantera eventuella livsstilssjukdomar bättre.

Din ”normalvikt” kan bli lägre än tidigare och bero på en minskning av muskelmassan till följd av din skada. Minskad fysisk aktivitet gör energiförbrukningen lägre. Du kan behöva minska energiintaget med 25 procent, i vissa fall upp till 50 procent. Håll ögonen på vågen eller måttbandet och anpassa kaloriintaget till vad din kropp förbrukar.

Håll dig aktiv med vardagsmotion. Försök att ha någon form av fysisk aktivitet under 30 minuter varje dag. Välj en aktivitet som inte sliter för mycket på din kropp.

Risker med övervikt vid ryggmärgsskada

Övervikt kan, förutom ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, ge extra belastningar för dig med ryggmärgsskada, till exempel:

  • ökad risk för trycksår
  • förflyttningar blir tyngre
  • svårare att sköta den personliga vården
  • mer slitage på axlar och armar
  • risk för urinläckage på grund av ökat tryck mot bukhålan.

Hur du väger dig med våg och måttband

Väg dig sittande i rullstolen med kläder och skor. Dra sedan av vikten för rullstolen, dynan och dina kläder. Om du bär jeans och lite grövre skor kan du dra av cirka 2 kilo. Lite tunnare kläder och lättare skor brukar väga cirka 1-1,5 kilo.

Du kan också ha kontroll över din vikt med hjälp av ditt midjemått. Mycket fett inuti buken medför särskilt ökade risker för bland annat hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. 

BMI – Body Mass index

Om du vill kan du räkna ut ditt BMI och bedöma din vikt med hjälp av viktklassindelningar. Viktklassindelningarna nedan är anpassade för personer med omfattande bortfall av muskelmassa.

Ta först din vikt i kilo. Multiplicera sedan din längd i meter med din längd i meter. Dividera vikten med det talet. Exempel: 70 kg / (1,70 m X 1,70 m) = BMI 24,2.

Viktklassindelning

BMI för personer med full muskelmassa (normalt fysiskt aktiva)

Undervikt  < 18,5
Normalvikt 18,5 – 24,9
Övervikt 25,0 – 29,9
Fetma 30,0 – 34,9
Svår fetma  35,0 – 39,9
Mycket svår fetma  ≥ 40,0

BMI för personer med paraplegi (avdrag för muskelmassa 7,5%)

Undervikt < 17,1
Normalvikt 17,1 – 23,0
Övervikt 23,1 – 27,7
Fetma 27,8 – 32,3
Svår fetma 32,4 – 36,9
Mycket svår fetma ≥ 37,0

BMI för personer med tetraplegi (avdrag för muskelmassa 12,5%)

Undervikt < 16,2
Normalvikt 16,2 – 21,8
Övervikt 21,9 – 26,2
Fetma 26,3 – 30,5
Svår fetma 30,6 – 34,9
Mycket svår fetma ≥ 35,0 

Källor: A-C Lagerström, Stiftelsen Spinalis 2004 och WHO.

Alkohol och tobak

Försök att sluta röka. Det minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

Drick alkohol med förstånd. För mycket alkohol kan ge högt blodtryck, skrumplever, hjärt- och kärlsjukdomar. Alkohol fungerar dåligt ihop med vissa mediciner. Läs igenom bipacksedeln till dina läkemedel eller prata med din läkare.

Till toppen av sidan