Att få en ryggmärgsskada

Vad händer när du får en skada på ryggmärgen?

Innehållet gäller Jönköpings län

Ryggmärgen kan skadas på olika sätt - traumatiskt eller icke-traumatiskt. Vid ett trauma, som en bilolycka eller ett fall, kan ryggmärgsskadan bland annat bero på en fraktur på kotkroppen eller att en kota glider ur sitt läge och skadar ryggmärgen. En icke-traumatisk ryggmärgsskada kan uppstå på grund av en infektion, cirkulationsrubbning eller tumör.

Ryggraden är ett viktigt stöd för vår kropp och utgörs av 24 kotor, staplade på varandra. De sju översta kallas halskotor, nedanför dem finns tolv bröstkotor och därefter fem ländryggskotor. I mitten av ryggkotorna går ryggmärgen i en kanal. Ryggmärgen är cirka 45 centimeter lång och går från skallbasen och ner till ländryggen. Mellan varje ryggkota går det ut nerver till kroppens olika delar som ger oss känsel och rörelseförmåga.

I ryggmärgens nedersta del finns ett knippe nervtrådar som ibland kallas för ”hästsvansen”. De nerverna leder bland annat till urinblåsan, tarmen och muskler i benen. Ryggmärgen är tillsammans med hjärnan det centrala nervsystemet och de nerver som går ut till kroppens olika delar tillhör det perifera nervsystemet. Ryggmärgen transporterar signaler mellan hjärnan och resten av kroppen. Det gör att vi exempelvis kan känna värme, kyla och beröring från huden. Signaler från blåsan och tarmen får oss att känna när vi behöver gå på toa. Hjärnan, i sin tur, skickar signaler till musklerna, via ryggmärgen, så att vi kan röra på oss.

Det centrala nervsystemet har en icke viljestyrd del som kallas för det autonoma nervsystemet. Detta delas i sin tur upp i det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.

Läs mer:

Vad händer vid en skada på ryggmärgen?

En skada på ryggmärgen kan hindra signaler från hjärnan att passera. Signalerna fungerar som de ska från hjärnan och ner till brottet, men nedanför skadan kan inte signalerna fortsätta dit de ska. Vilken del av kroppen som påverkas, och hur mycket, beror på var på ryggmärgen skadan finns och hur stor del av ryggmärgen som skadats.

En skada i halsryggen påverkar i stort sett hela kroppen, medan en skada i bröstryggen inte påverkar armarna alls. Ibland kan en del signaler fortfarande passera förbi skadeområdet. Det gör att vissa delar på kroppen nedanför skadenivån har känsel och vissa har muskelfunktion även om man inte är lika stark som förut.

Det är inte alltid så att skadan på ryggraden och skadan på ryggmärgen är på samma ställe. 

Ryggmärgsskadan beskrivs oftast efter hur kroppen påverkas. Man brukar prata om neurologisk nivå, det vill säga den nivå längst ner i ryggmärgen som fungerar som den ska.

Påverkas benen kallas skadan parapares/plegi. Påverkas både benen och armarna kallas skadan tetrapares/plegi. 

Patientföreningar vid nedsatt rörlighet

Här kan du hitta patientföreningar vid nedsatt rörlighet i Jönköpings län:

DHR

DHR är en organisation för personer med nedsatt rörelseförmåga. Förbundet arbetar för ett samhälle utan rörelsehinder.

DHR Jönköpings län

Personskadeförbundet

Personskadeförbundet RTP är en medborgarrättsorganisation. Organisationen strävar efter att medlemmarna ska ses som medborgare istället för patienter, och ha samma rättigheter och samma skyldigheter som alla andra i samhället.

Personskadeförbundet Jönköping

Rörelseförhindrade barn och ungdomar, RBU

RBU arbetar för ett rättvist samhälle där varje barn ska kunna uppnå sin fulla potential. RBU arbetar helt enkelt för rätten att varje individ ska kunna maximera sitt liv.

Rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU

Till toppen av sidan