Smärtbehandlingar och rehabilitering

Rehabilitering i varmt klimat

Du kan få rehabilitering i varmt klimat om du har en inflammatorisk reumatisk sjukdom, en neurologisk sjukdom eller skada, eller om du har psoriasis. Men det är inte så vanligt med sådan behandling.

Att få rehabilitering innebär att du får hjälp att få tillbaka hälsan efter att ha varit med om en olycka eller fått en sjukdom i vuxen ålder. Du som har en reumatisk sjukdom, neurologisk sjukdom eller psoriasis kan få rehabilitering i varmt klimat. Det kallas också klimatvård.

Vem kan få rehabilitering utomlands?

Regionerna har olika bestämmelser om vid vilka sjukdomar man kan få rehabilitering i varmt klimat. Tag kontakt med din region för att få veta vad som gäller.

Din läkare bedömer dina behov av rehabilitering

En läkare ska först bedöma om du behöver rehabilitering utomlands. Hur bedömningen går till skiljer sig åt mellan olika regioner.

Läkaren skickar en remiss till en särskild läkare eller uttagningsenhet. Den är utsedd av regionen för att bedöma ansökningarna om rehabilitering i varmt klimat. Enheten beslutar om du får åka.

Det här är exempel på orsaker till att du inte får rehabilitering:

  • Du har andra sjukdomar som gör det olämpligt att träna i varmt klimat.
  • Du har en sjukdom som blir sämre om du är i solen.
  • Du är mycket sjuk just när du söker, som gör att annan behandling bör gå före.
Jönköpings län

Rehabilitering i varmt klimat

Läs om vad som gäller vid rehabilitering i varmt klimat för dig som bor i Jönköpings län:

Vad kostar rehabiliteringen?

Du betalar lika mycket för rehabilitering utomlands som du skulle ha betalat för sjukhusvård i Sverige. Summan kan vara olika beroende på var du bor, men det kostar oftast mellan 80 och 100 kronor per dag. Då ingår oftast resa till flygplats inom Sverige, flygresor och annan transport utomlands, mat, bostad och behandlingar.

Förberedelser inför rehabilitering

Det kan vara bra att förbereda sig inför resan genom att till exempel börja träna hemma. Det är för att du ska få ut som mycket som möjligt av rehabiliteringen i varmt klimat. Fråga din läkare efter bra övningar att börja med.

Hur går rehabiliteringen till?

Rehabiliteringen sker oftast på Teneriffa, Gran Canaria, på spanska fastlandet och i Igalo, som ligger i Montenegro. Några ställen används året om, andra under våren och hösten. Resmålen kan skifta mellan regionerna.

Den vanligaste tiden för rehabilitering utomlands är tre till fyra veckor. I början tar du det lite lugnare för att allt eftersom bli mer aktiv i rehabiliteringen.

Ett behandlingsteam finns på plats

När du kommer fram träffar du det så kallade rehabiliteringsteamet som består av personer med olika roller. Det finns oftast med en läkare. Du får också prata med en sjuksköterska. Hen hjälper dig att sätta rimliga mål för rehabiliteringen utifrån dina egna behov och förmågor. Sjuksköterskan hjälper dig även med frågor om dina läkemedel och annan medicinsk behandling.

En arbetsterapeut och en fysioterapeut bedömer hur du klarar att göra viktiga och nödvändiga vardagliga saker, som till exempel arbeta, studera, ägna dig åt fritidsaktiviteter och ta hand om dig själv och andra.

Du kan få prata med en kurator som ger dig stöd och råd om hur du lever med din sjukdom. Du kan också få träffa en dietist och lära dig om hur maten påverkar din hälsa.

Du sätter mål för rehabiliteringen

Tillsammans med personalen gör du upp en behandlingsplan. Det är viktigt att du själv formulerar målet för rehabiliteringen. Sätt så konkreta mål som möjligt. Det kan till exempel vara att du ska kunna klä på dig själv, gå i en trappa eller att våga vara ute bland människor trots dina hudutslag.

Solning om du har psoriasis eller eksem

Att sola i lagom mängd är viktigt om du har psoriasis. Rehabiliteringen ska hjälpa dig att minska förändringarna i huden. Du får också träffa en läkare som berättar mer om sjukdomen, till exempel hur den påverkas av dina levnadsvanor och hur den kan behandlas. Du får även lära dig hur du själv kan påverka din situation.

I några regioner kan du få rehabilitering i varmt klimat om du har ett svårt kroniskt eksem. Besvären kanske inte försvinner men de kan bli lindrigare av sol i lagom mängd.

En läkare eller sjuksköterska bedömer hur stora och svåra dina besvär är innan du åker. Det gör de för att kunna jämföra med hur du mår efteråt. Du får också göra en egen bedömning av hur du tycker att behandlingen har påverkat dig och hur arbetet med dina levnadsvanor har påverkat din livskvalitet.

Arbetsterapi om du har reumatisk eller neurologisk sjukdom

För dig som har en reumatisk eller neurologisk sjukdom är målet med rehabilitering i varmt klimat att behålla eller öka muskelstyrkan och rörligheten i lederna.

Du ska också kunna förbättra balansen, konditionen och hur din kropp fungerar i olika situationer i vardagen.

Du träffar en arbetsterapeut innan behandlingen börjar. Hen gör mätningar av hur du kan röra dina händer, styrkan i händerna och graden av smärta. Samma mätningar görs innan du åker hem för att jämföra resultaten med de du hade när du kom.

Du kan träffa arbetsterapeuten både ensam och i grupp.

Du kan träna ensam

När du träffar arbetsterapeuten själv kan du få hjälp med följande:

  • Du tränar muskelstyrka och rörlighet i lederna, i axlar, armar och händer.
  • Du tränar koordination. Det betyder att du lär dig samordna olika rörelser i förhållande till varandra.
  • Du får till exempel handmassage, varma paraffinbad eller kylbehandlingar med ispåsar för händerna för att lindra smärta.
  • Du får råd och hjälp med att prova ut tekniska hjälpmedel.
  • Du tränar grovmotorik och finmotorik.

Du använder grovmotorik när du gör större rörelser med armar, ben, fötter eller hela kroppen. Det kan till exempel vara att krypa, springa och hoppa. Du använder finmotorik när du till exempel plockar upp saker mellan tummen och pekfingret eller vickar på tårna i sanden.

Du kan träna i grupp

När du tränar i en grupp kan du och de andra deltagarna träna händerna, handlederna, lederna i nacken, axlarna och armarna.

Fysioterapi om du har reumatisk eller neurologisk sjukdom

Fysioterapeuten testar och mäter din rörlighet och muskelstyrka innan du får fysioterapi, som också kallas sjukgymnastik. Tillsammans gör ni en behandlingsplan utifrån dina mål och vad fysioterapeuten bedömer att du behöver träna.

Du kan få fysioterapi både ensam och i grupp.

Du kan träna ensam

När du träffar fysioterapeuten själv tränar du på att öka rörligheten och muskelstyrkan så att lederna fungerar bättre. Du tränar också på att få bättre kondition för att minska risken för hjärtsjukdomar och kärlsjukdomar.

Du kan få smärtlindrande behandlingar som värme, kyla, akupunktur och massage.

Gruppträning till musik

Gruppträning görs ofta till musik. Det här är exempel på gruppträning:

  • Du sitter ner och gör gymnastik.
  • Du gör gymnastik på en matta.
  • Du tränar i en bassäng eller pool.
  • Du gör gymnastik med fötterna.
  • Du gör avslappningsövningar.

Egenträning som känns meningsfull

I början av rehabiliteringen får du ett träningsprogram med övningar som du gör själv varje dag. En fysioterapeut följer upp hur du klarar övningarna, tar bort de övningar som inte känns bra och ger förslag på nya.

Du ska välja den träning som du tycker känns meningsfull och rolig. En del vill cykla på motionscykel medan andra vill promenera barfota i den varma sanden. Egenträningen anpassas efter det du känner att du behöver och klarar av.

Träningen fortsätter hemma

För att rehabiliteringen ska ge bästa resultat bör du fortsätta att träna efter att du har kommit hem. Innan du åker tillbaka till Sverige får du ett träningsprogram som du kan göra hemma.

Det går ofta lättare att fortsätta träna när du kommer hem. Du har fått in vanan under de veckorna du har varit på rehabiliteringen.

Undervisning i patientskola

På flera av ställena ordnas olika utbildningar. Då samlas du och andra med en liknande diagnos i en grupp. Träffarna leds av en fysioterapeut, arbetsterapeut eller sjuksköterska. I undervisningen ingår oftast diskussioner i grupp där du kan lära dig av andra deltagares erfarenheter.

Vanliga områden som tas upp är:

  • Hur det är att leva med en funktionsnedsättning eller en sjukdom som du har hela livet.
  • Hur livsstilen påverkar dig, till exempel om du tränar eller röker.
  • Vilka behandlingar med läkemedel det finns.
  • Hur du skyddar kroppen från att slitas ut med hjälp av tekniska hjälpmedel, till exempel öppnare för burkar, knivar med bra grepp och kastrullhållare för att kunna hålla kastrullen med två händer.
  • Vilka rättigheter du har som patient.

Hur mår du efteråt?

För de flesta är det mycket positivt att få träna koncentrerat för att förbättra olika kroppsliga förmågor och för att minska smärta. Många uppskattar också att träffa andra personer i samma livssituation och dela erfarenheter.

Det ger också positiva effekter att kunna ägna sig åt sin hälsa på heltid och inte behöva göra vardagssysslor.

Undersökningar har visat att behandling i varmt klimat ger effekt. Effekten varar lite olika länge beroende på vad du har för sjukdom eller funktionsnedsättning. Patientskola med undervisning om sjukdomen, dess behandling och livsstilsfaktorernas betydelse, kan ge livslång effekt.

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du ska förstå informationen

Du ska få vara delaktig i din vård. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Till toppen av sidan