AKTUELLT I JÖNKÖPINGS LÄN

Länsborna är nöjda med rehabiliteringen efter stroke

Innehållet gäller Jönköpings län

Rehabilitering är viktig för den som drabbats av stroke. Patienterna i Jönköpings län är mycket nöjda med den rehabilitering de får, visar färsk statistik från kvalitetsregistret Riksstroke.

Sommaren 2018 spelade Krister Holmbom kubb på rehabiliteringsmedicinska kliniken i Jönköping som ett inslag i sin rehabilitering efter stroke. Nu gångtränar han med rullator, men har fortfarande bland annat problem med känselbortfall. Rehabiliteringsinsatserna tycker han är fantastiska.

94 procent av strokepatienterna i Jönköpings län svarar ja på frågan ”har du fått dina rehabiliteringsbehov tillgodosedda”, en fråga som ställs tre månader efter insjuknandet. Detta är en kraftig förbättring av resultatet på senare år och kan till exempel jämföras med början av 2017 då bara 45 procent svarade ja på samma fråga.

Brister i rehabiliteringen har åtgärdats

För några år sedan riktades också kritik från Neuroförbundet mot Region Jönköpings län för brister i rehabiliteringen. I enkätundersökningar var hälften av de tillfrågade missnöjda med sin rehabilitering och det ansågs finnas brister i kommunikationen.

Men ökat samarbete mellan hälso- och sjukvården, kommunerna och patientorganisationer har lett till klara förbättringar.

– Detta är verkligen positivt. I samarbete med vårdcentraler, kommuner och rehabiliteringsmedicinska kliniken har vi arbetat med att få en bra rehabilitering från den akuta fasen på sjukhus, tills patienten är hemma igen och även på längre sikt. Vårt arbete är baserat på nationella riktlinjer för stroke för att säkerställa att utvecklingen har en vetenskaplig grund, säger Charlotte Jansson, områdeschef på rehabiliteringscentrum i Jönköping, och fortsätter:

En rad insatser

– Rehabiliteringsbehoven är individuella, utifrån svårighetsgrad av strokesjukdom, var patienten befinner sig i livet, med mera. Det är viktigt att få vardagen att fungera. Rehabiliteringen kan handla om en rad olika insatser. Det kan till exempel gälla gång- och balansförmåga, kognition, tal eller sväljning. Efter fasen på sjukhus har primärvård och kommunerna hand om den långsiktiga rehabiliteringen och samarbetet har utvecklats mycket de senaste åren med bland annat bättre kommunikationsvägar. Vi har också börjat med ett nytt arbetssätt som innebär att ett rehabteam från sjukhusets strokeenhet stöttar vissa patienter i sin rehabilitering hemma direkt efter utskrivning. Det finns nu även en webbaserad utbildning som medarbetare i olika yrkesgrupper kan ta del av, säger Charlotte Jansson.

Målet är att alla tänkbara aktörer; medicinklinik, rehabiliteringsmedicinsk klinik, rehabiliteringscentrum, vårdcentraler och kommuner tillsammans med patienten ska skapa en gemensam och sammanhållen rehabiliteringskedja med en rehabiliteringsplan.

”Planen ska vara patientens”

– Den planen ska då vara patientens och baserad på individuella behov, betonar Charlotte Jansson.

Med tanke på att patienterna numera vårdas kortare tid på sjukhus blir också en sammanhållen rehabiliteringsplan viktig för att flödet av olika insatser ska fungera bra.

Det pågår också ett ständigt arbete med att utveckla rehabiliteringsinsatserna.

– Vi uppmärksammar till exempel lätta kognitiva svårigheter mer. Vi utvecklar också insatserna kring afasirehabilitering. Det gäller logopedernas insatser till både den strokedrabbade och till närstående,  säger Charlotte Jansson.

Kommunen viktig aktör

Kommunerna är en viktig aktör i rehabiliteringen.

– Vi har flera olika insatser, bland annat hemteam som tar emot den som har behov av insatser efter sjukhusvård. Vi har också utökad hemrehabilitering i delar av kommunen, där sjukgymnaster och arbetsterapeuter ger intensiv träning i hemmet i samverkan med hemtjänsten. För den som drabbats av svår stroke och inte kan återvända hem direkt, finns också rehabenhet och korttidsenheter, säger Marie Kemi, medicinskt ansvarig för rehabilitering i Jönköpings kommun.

Hon konstaterar att det nya lagkravet om vårdplanering, Samordnad individuell plan (SIP), efter sjukhusvistelse, har gett effekt.

– Den har lett till att rehabiliteringen uppmärksammas mer. Vi arbetar också hela tiden för att förbättra rehabiliteringen, säger hon.

Krister fick stroke april 2018

Krister Holmbom i Gislaved är en av de länsbor som har stor erfarenhet av rehabilitering efter stroke. Sedan han föll ihop på golvet på jobbet i Värnamo i april 2018 är vägen tillbaka till ett fungerande vardagsliv lång.

– Jag sitter fortfarande i rullstol och har ingen känsel i höger ben, arm och bål. Men jag gåtränar med rullator. Språkligt och mentalt har jag kommit tillbaka en hel del, säger han.

I dagsläget har han kommunal hemtjänst och får träning på vårdcentralen en gång i veckan. Han får också hjälp av rehabiliteringsmedicinska klinikens dagrehab i Värnamo en tredje omgång. Hans betyg över rehabiliteringen är entydigt:

”Blir väl omhändertagen”

– Alla är så otroligt hjälpsamma och måna om att jag ska bli bra. Det är nästan overkligt att man kan bli så väl omhändertagen, säger han.

Att återvända till yrkeslivet igen tror han blir svårt.

– Jag siktar istället på att försöka komma tillbaka till en någorlunda vettig tillvaro i vardagen, säger Krister Holmbom.       

Det svenska Riksstroke-registret innehåller en lång rad data om strokebehandling med varierande resultat för Region Jönköpings län.

”Positiv utveckling”

– Totalt sett utvecklas resultaten positivt. Under första kvartalet i år nådde vi vårt mål för reperfusionsbehandling, alltså att behandla en blodpropp med propplösande trombolysbehandling, eller att dra ut den mekaniskt, trombektomi. Vi har också bra resultat i våra läkemedelsbehandlingar, säger Jonas Lind, specialistläkare i neurologi på Länssjukhuset Ryhov.

Det finns dock områden som kan förbättras, som ännu högre andel patienter som får propplösande behandling inom 30 minuter och fler patienter i Jönköping som direktinläggs på strokeenheten på Länssjukhuset Ryhov.

Under 2018 vårdades totalt 322 strokedrabbade personer på Länssjukhuset Ryhov. Till det kommer patienter som vårdats i Värnamo och Eksjö.

Antalet personer som drabbas av stroke är dock stadigt minskande, såväl nationellt som i Jönköpings län och handlar nu om cirka 25 000 svenskar årligen.

– Det kan bero på en rad saker, bland annat ändrade kostvanor, mer motion, minskad alkoholkonsumtion och färre som röker, säger Jonas Lind.

Till toppen av sidan