Modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Skriv ut (ca 16 sidor)
Foto på en vuxen som matar ett litet barn med flaska med modersmjölksersättning.
Skriv ut

Av olika skäl kan eller vill inte alla kvinnor amma sina barn. Det finns fullvärdiga modersmjölksersättningar att ge barnet som komplement till bröstmjölk eller i stället för bröstmjölk under det första halvåret.

Före fyra till sex månaders ålder ska barn inte äta annat än bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Bröstmjölk och ersättning ger barnet vad det behöver näringsmässigt och är anpassade till vad barnets kropp kan ta hand om och omsätta.

Det kan finnas olika anledningar till att man ger modersmjölksersättning. Man har rätt att få hjälp och instruktioner om hur man gör, antingen på BB eller på BVC. Om man inte kan eller vill amma är det bra om personalen på förlossningsavdelningen och BB känner till det så att man kan få råd och hjälp redan där. Om man är tveksam till amning redan under graviditeten kan det vara bra att prata med barnmorskan på MVC för att få saklig information, svar på frågor och stöd för det beslut som man fattar.

Barn har stort behov av närhet, trygghet och beröring. När man matar ett barn med ersättning är det därför bra att vara så nära som möjligt och gärna ha hud- eller ögonkontakt under måltiden.

När man ger ett spädbarn ersättning är det viktigt att vara noga med hygienen och göra rent flaskor, nappar eller koppar som används för att mata barnet. Det är också viktigt att följa instruktionerna på förpackningarna om hur man blandar eftersom feldosering kan vara skadligt för barnet.

Innehåll i modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Innehåll i modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Olika sorters ersättning och tillskottsnäring

Modersmjölksersättning ersätter bröstmjölk och är gjord för att vara den enda näringen under barnets första fyra till sex månader. Vad de får innehålla och i vilken mängd är mycket strikt bestämt. Det finns flera olika sorters modersmjölksersättning och tillskottsnäring. De som är godkände i Sverige kan köpas i livsmedelsbutiker eller på apotek. Barn ska äta det som är avsett och anpassat för deras ålder.

Senast från när barnet är sex månader rekommenderas att det gradvis även börjar äta vanlig mat, för att få i sig tillräcklig näring och för att vänja sig vid olika smaker och konsistenser. Man kan då välja att ge tillskottsnäring i stället för modersmjölksersättning, men vill man kan man i stället fortsätta ge modersmjölksersättning som flytande kost. Ersättning eller tillskottsnäring och annan mat kompletterar då varandra.

Tillskottsnäring är anpassad till barnets ålder och hur barnet växer för att räcka som flytande kost från att barnet är sex månader. Tillskottsnäring kan ges till barnet är ett år eller längre om man vill. Vill man hellre fortsätta med modersmjölksersättning går det också bra.

Modersmjölksersättning kallas också ofta bröstmjölksersättning eller tillägg.

Vad innehåller modersmjölksersättning och tillskottsnäring?

Modersmjölksersättning och tillskottsnäring görs av kontrollerad och godkänd mjölk, oftast komjölk. Den bearbetas så att proteinhalten sänks och sedan tillsätts fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer i mängder som liknar bröstmjölken så mycket som möjligt. Eftersom kroppen inte lika lätt kan ta upp protein och andra näringsämnen från ersättning som från bröstmjölk, är halten av dessa ofta litet högre i ersättning än i bröstmjölk. I tillskottsnäring är flera halter ännu litet högre än i ersättningar för att möta det växande barnets ökande behov. Innan de förpackas görs de vanligtvis till pulver och steriliseras. De innehåller fullgod näring för barnet men är alltså inte avsedda att vara barnets enda näring efter en viss ålder.

Det finns också vakuumförpackad ersättning och tillskottsnäring som är färdigblandad och steriliserad, vilket ger en längre hållbarhet, minskar risken för att blanda fel och risken för att barnet får i sig bakterier. De färdigblandade sorterna kan vara särskilt lämpliga vid resor och om barnet är känsligt för infektioner.

Barn ska inte äta modersmjölksersättning eller tillskottsnäring som inte är godkänd i Sverige. Hemmagjord ersättning eller tillskottsnäring, eller sådana som inte följer de regler som bestämts av EU och därmed också gäller i Sverige, kan vara farlig för barnet.

Rådgör innan barnet får annan ersättning eller tillskottsnäring

BB eller barnavårdscentralen, BVC, kan ge råd om vilken sort som är bäst att använda för varje enskilt barn. Det finns flera alternativ och om barnet inte verkar tycka om eller tåla det man ger kan man behöva prova sig fram. Det är bra att rådgöra med BVC innan man byter.

Om man misstänker att barnet har någon typ av överkänslighet eller allergi bör man kontakta BVC eller en barnläkarmottagning för att ta reda på om det stämmer. Visar det sig att barnet har allergi mot komjölksprotein kan man få en viss komjölksproteinfri ersättning utskriven på recept av barnläkare. Proteinet i den komjölksproteinfria ersättningen är oftast komjölksprotein som är sönderdelat, även kallat hydrolyserat, så att det inte ger någon allergi.

Fotografi på ett barn som sitter på en bänk med en nappflaska bredvid sig. En vuxen håller barnet om ryggen.

Små barn behöver extra D-vitamin

När barnet är en vecka gammalt är rekommendationen att det ska få D-droppar. Under barnets första två år behöver det extra D-vitamin i form av fem D-droppar varje dag, året runt.

Mörkhyade barn bildar mindre mängd D-vitamin i huden än ljushyade och behöver få D-droppar även efter två års ålder. Detsamma gäller för barn som har kläder som täcker kroppen även på sommaren.

Fäll ihop

Att ge modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Att ge modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Ge barnet ersättning eller tillskottsnäring när det är hungrigt

Barnet ska få äta när det verkar hungrigt. Det kan vara bra att tänka på att man behöver göra i ordning ersättningen eller tillskottsnäringen innan barnet matas och att det kan ta en stund.

Man kan ofta märka på barnet när det vill äta. Det kan till exempel, efter att ha sovit, börja röra på sig och böka lite. Sedan börjar det röra huvudet och munnen, för att slutligen börja suga på något, ofta sina fingrar.

Låt barnet äta så mycket det vill och när det vill. Precis som ammade barn kan en del barn behöva mer mat än andra, till exempel barn som väger mer eller rör sig mycket och därför behöver mer energi. Ökar barnet i vikt och följer sin tillväxtkurva får barnet tillräckligt mycket mat.

Barn ändrar sina matvanor

Alla barn är olika och kan ha varierande aptit från tillfälle till tillfälle, eller från dag till dag. Det är vanligt att barn ändrar sina mat- och sovvanor och det behöver inte innebära att man ska byta ersättning eller börja ge vanlig mat.

Det är helt naturligt att barnet får gaser under de första två månaderna. Man kan hjälpa barnet genom att hålla det lite upprätt efter matningen. Man kan också ta upp barnet och låta det ta en paus under matningen. Att lägga barnet över sin axel hjälper ofta barnet att rapa och släppa sig, så att luft som barnet har svalt kan komma ut.

Till en början verkar inte barnet påverkas och störas så mycket av omgivningen när det ska äta, men när barnet blir större kan det störas om det är för mycket aktiviteter runt omkring.

Om barnet är täppt i näsan

När barn blir sjuka rubbas ofta de vanliga rutinerna. Om de till exempel blir förkylda och täppta i näsan kan det vara svårt att äta ur nappflaska. Då kan man ge koksaltlösning i näsan strax innan barnet ska äta. Om barnet är mycket täppt i näsan kan man under en kort period ge avsvällande näsdroppar innan det äter. Receptfri koksaltlösning och näsdroppar finns att köpa på apotek.

Foto på en vuxen som matar ett litet barn med modersmjölksersättning i flaska. Barnet ligger nära, mage mot mage.

Matstunden mer än att ge näring

Barn har lika mycket behov av närhet och trygghet som av att få mat. Matstunden är därför också en stund att stärka relationen mellan barn och förälder och skapa närhet och trygghet. När man ger modersmjölksersättning och tillskottsnäring behöver man tänka på att försöka efterlikna amningen så mycket som möjligt. Hud- och ögonkontakt, och småprat ger samma upplevelse av närhet som om barnet ammas.

För att skapa så mycket närhet som möjligt under matningen kan man

  • hålla barnet tätt intill sig
  • använda kläder som är mjuka så att det är skönt för barnet
  • ta av sig på överkroppen så att barnet får hudkontakt
  • ha ögonkontakt med barnet
  • småprata med barnet
  • ta pauser i matningen, så att barnet ges tid att äta.

Att amma brukar ta upp emot 30 minuter men det är stor variation mellan barn och vid olika tillfällen. Det kan vara en vägledning när man ger ersättning med flaska.

Undvik att barnet håller flaskan och ligger eller sitter själv och äter, även om det är stort nog att äta själv.

Hur ger man modersmjölksersättning och tillskottsnäring?

När man sitter eller ligger bekvämt och barnet är lugnt kan man börja mata. Här är några råd för att underlätta matningen:

  • Sitt eller ligg bekvämt.
  • Hålet i nappen ska vara i rätt storlek så att inte ersättningen eller tillskottsnäringen rinner för snabbt. När man håller flaskan upp och ner ska det knappt droppa ur den. När barnet blir större behöver man byta till en napp med ett större hål, så att det rinner snabbare.
  • Lägg barnets kropp tätt intill din egen kropp. Lägg barnet horisontellt men tänk på att barnets huvud inte ska ligga lägre än resten av dess kropp.
  • Vänta till barnet gapar innan det får flaskan. Tvinga inte barnet att ta flaskan, utan rör med nappen mot barnets mun och när barnet söker nappen och gapar, hjälp då till att föra in nappen.
  • Man kan stimulera barnets sökreflex genom att röra vid kinden med nappen. Ofta vänder sig barnet mot flaskan.
  • För att kunna suga på rätt sätt behöver barnets läppar vara utvikta så att de sluter sig om nappen.
  • Vinkla flaskan så att nappen blir fylld med ersättning, annars kan barnet svälja luft.
  • Skruva inte på locket så hårt att det bildas vakuum i flaskan, då får barnet inte i sig någon ersättning. Om man ser bubblor i nappen är det inget vakuum. Om det inte är några bubblor kan man röra nappen lite i sidan, då brukar vakuumet släppa och man kan se bubblor.
  • Låt det ta tid. Mata inte för fort och gör pauser. Följ inte efter med nappflaskan om barnet vänder bort huvudet, utan låt barnet själv få söka flaskan för att fortsätta äta.
  • Om barnet blir gnälligt kan man ta upp det. Det kan behöva rapa.
  • Låt inte barnet äta själv. Det är viktigt både för närheten och för säkerheten att man sitter med barnet. 

Det är oftast bäst om barnet får suga tills det själv släpper taget. Man ska helst inte dra ut nappen. Om man ändå vill få barnet att släppa taget om nappen, kan man försiktigt sätta in ett finger i barnets mungipa. Då kommer det in luft i barnets mun och greppet lossnar.

Barnet kan matas av olika personer, så länge det känner igen dessa och känner sig trygg med dem.

Ge inte barnet allt innehåll i flaskan om det inte vill ha det. Friska barn under ett år kan själva reglera hur mycket de behöver äta. Det är viktigt att inte ge för mycket, det kan till exempel leda till att barnet får ont i magen.

Om man ger ersättning i kopp ska man tänka på att det rinner snabbare ur koppen än ur en nappflaska och man kan behöva mata i långsam takt.

Det kan ta tid att få till matningen

Det kan ta tid innan flaskmatningen fungerar bra och man kan behöva ha tålamod. Om man misstänker att barnet inte får i sig tillräckligt med mat är det viktigt att få stöd och hjälp. Då kan man kontakta BVC.

Om man ammar och kompletterar med modersmjölksersättning

Om barnet får ersättning som tillägg till amningen är det bra att först amma och sedan ge ersättning så att barnet suger ordentligt på bröstet och stimulerar mjölkproduktionen. Om man både ammar och ger ersättning kan det vara bra att tänka på att en del barn kan föredra att bli matade med flaska. En anledning kan vara att de kan äta snabbare då eftersom ersättningen ibland rinner snabbare ur flaskan än vad bröstmjölken rinner ur bröstet. Amning och flaskmatning innebär också olika sugtekniker.

Om man tillfälligt ger modersmjölksersättning kan man ge ersättning i kopp, skedflaska eller i snipa, ett slags drickskål. Gör man ett uppehåll i amningen kan den komma av sig och det kan vara svårt att få igång den igen. Bröstmjölken sinar om inte barnet suger eller om man inte själv pumpar ur mjölk och stimulerar mjölkproduktionen. Om man vill fortsätta amma är det bra att amma fritt, det vill säga så fort barnet vill vilket ofta blir varannan timme under en till två veckor, för att på så sätt öka bröstmjölkproduktionen.

Att ge modersmjölksersättning eller tillskottsnäring till tvillingar

Innan man har lärt känna sina barn och fått bra rutiner kan det kännas svårt att hinna med att mata båda barnen. Särskilt i början kan det vara stressande att vilja ge båda barnen mat men kanske inte hinna. Man kan bli väldigt stressad av att det ena barnet skriker när man ägnar sig åt det andra.

Det tar längre tid att mata två barn än att mata ett, men man brukar komma fram till en lösning som fungerar. Man kan till exempel förbereda och göra i ordning flaskor och nappar i förväg. Om båda föräldrarna delar på matningen är det oftast smidigare än om en person matar båda barnen. Kan inte båda föräldrarna vara med kan man när det är möjligt kanske be någon annan att hjälpa till.

Man kan ge mat samtidigt eller vid olika tillfällen. Barnen får oftast samma rutiner och det kan också kännas enklare om man gör i ordning mat till båda samtidigt. När man ger barnen mat är det bra att försöka ha kroppskontakt, men det är inte alltid det är möjligt. Om man inte håller i båda barnen är det viktigt att inte lämna barnen, utan att hela tiden vara med när de äter.

BVC kan ge stöd och svara på frågor om tvillingmatning.

Man kan behöva stoppa mjölkproduktionen

Om man har bröstmjölk, men inte ammar eller mjölkar eller pumpar ur är det bra att den första tiden använda en fast behå, till exempel en sportbehå. Man ska inte använda en bh med byglar eftersom de kan trycka mot mjölkgångarna och ge mjölkstockning.

Under tre till fem dagar efter att barnet har fötts kan brösten bli spända och göra ont, så man kan behöva ta smärtstillande medicin. Om brösten blir mycket spända kan man duscha varmt och låta mjölken rinna ut av sig själv. Det är bra att låta bli att handmjölka eftersom det stimulerar mjölkproduktionen. Man kan också doppa bröstvårtorna och en del av vårtgården i en skål med varmt vatten. Då rinner mjölken ut av sig själv utan att mjölkproduktionen stimuleras. Om man har svårt att få ut mjölken på något av dessa sätt, till exempel på grund av att man har fått små knölar av mjölk i brösten som inte löses upp av det varma vattnet, kan det hjälpa att massera lätt över brösten. Även om det kan stimulera mjölkproduktionen är det viktigt att det inte blir stopp i brösten. Det är viktigt att man söker hjälp om det inte blir bättre.

Mjölkproduktionen kan även avslutas med hjälp av mediciner. De kan ha biverkningar som gör att de inte ska användas om man till exempel har högt blodtryck. Även när man avslutar med hjälp av medicin får man besvär med spända bröst under några dagar.

Läs mer: Bröstbesvär vid amning

Fäll ihop

Att blanda modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Att blanda modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Nappar och nappflaskor

Det finns många olika modeller av nappar och nappflaskor. Nappar kan vara gjorda i exempelvis gummi och latex, flaskor i exempelvis glas eller plast. Ibland får man prova sig fram till en modell som passar.

När det gäller flaskor och nappar är det bra att tänka på:

  • Välj en flaska som rymmer minst 250 ml. Det ska finnas plats för vatten, pulver och möjlighet att skaka ihop ersättningen i flaskan.
  • Det ska vara lätt att läsa graderingen på flaskan, prova med hjälp av decilitermått att den stämmer.
  • Kontrollera att det inte finns sprickor i nappen genom att dra i den.
  • Byt flaska om den är repig.
  • Om hålet nappen är för stort får barnet i sig maten med luft, kan ha svårt att hinna svälja och kan få ont i magen. Det finns speciella flaskor som är utformade på ett särskilt sätt för att minska risken för detta.
  • Om det verkar som om barnet suger hårt utan att det får i sig något eller verkar missnöjt kan hålet vara för litet eller nappen för hård.

Om barnet släpper, vrider bort huvudet, gnäller och verkar missnöjt kan det till exempel bero på att innehållet antingen kommer för fort eller för sakta, men det kan också bero på att barnet inte vill ha mer.

Flaskor med bisfenol ska inte längre säljas

En del plastflaskor innehåller bisfenol A, som är ett giftigt ämne. Dessa flaskor får inte längre säljas men det kan vara bra att veta att man inte ska använda nappflaskor av polykarbonplast. Sådana flaskor är ofta, men inte alltid, märkta med förkortningen PC eller med en 7:a i en triangel. Är man osäker på vilken plast nappflaskan är tillverkad av kan man fråga i butiken. Om personalen inte vet ska de kunna ta reda på det.

Foto på ett strykt mått med pulver för att blanda modersmjölksersättning.

Att blanda modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Bakterier finns överallt och människan är beroende av de miljarder bakterier som finns både omkring och i oss. Men spädbarn har ett outvecklat immunförsvar och är mer mottagliga för virus och bakterier än äldre barn och vuxna och därför behöver man vara lite extra noga, särskilt den första tiden. Barns magar är känsliga och det finns en liten risk att det finns bakterier i ersättningspulvret trots att det har steriliserats. Det är därför viktigt att följa råden på förpackningen om hur tillagningen bör ske.

När man blandar ersättning ska man:

  • Tvätta händerna och se till att det är rent på den yta där man håller till innan man gör i ordning ersättningen eller tillskottsnäringen.
  • Var noga med att flaskor och nappar är rena.
  • Använd kallt vatten ur kranen och låt vattnet rinna en stund så att det inte har stått stilla i ledningen. Om man tar vatten från egen brunn bör man kontrollera vattnets kvalitet, för att göra det kontaktar man kommunen som ger instruktioner hur man gör.
  • Det är viktigt att hålla sig till doseringen som anges på förpackningen, och att inte ta för stora mått. Stryk måttet.

Vattnet som används ska inte stå framme i mer än 30 minuter. Ersättning och tillskottsnäring som står framme bör ätas inom en timme.

Om man använder vatten som först kokas kan man sätta ett lock på detta och ha i kylskåpet för att ta fram när det är dags att göra modersmjölksersättningen eller tillskottsnäringen.

Lagom varm modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Prova temperaturen på ersättningen genom att hälla några droppar från flaskan på armen, det ska vara ljummet.

Om man värmer ersättningen i mikrovågsugnen kan den bli ojämnt uppvärmd och för varm på vissa ställen. Det är därför inte ett bra alternativ.

Påbörjad modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska inte sparas

Man behöver blanda ny ersättning eller tillskottsnäring för varje måltid. Blir det något över vid en måltid ska det inte sparas eftersom det lätt växer bakterier i det.

Göra rent flaska och napp

Det är bra att skölja bort rester med kallt vatten på en gång efter att barnet har ätit eftersom det annars lätt växer bakterier i resterna. Man diskar med diskmedel i varmvatten och använder en diskborste som kommer åt i hela flaskan. Det går att diska flaskan i diskmaskinen, men nappen bör alltid diskas för hand så att den inte förstörs.

Vakuumförpackad modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Färdigblandad ersättning i små vakuumförpackningar som köps i affären behöver inte tillagas på något sätt, men man kan värma innehållet i kastrull på spisen. Man ska inte värma förpackningen i mikrovågsugn.

Att ge modersmjölksersättning och tillskottsnäring när man är utomlands eller på resa

Om man ska resa utomlands med barn är det bra att ta med sig ersättning eller tillskottsnäring hemifrån eftersom man då vet vilken sort barnet får, vad den innehåller och att barnet tycker om och tål den. På många turistorter, men inte alla, finns samma ersättningar som i Sverige att köpa.

Beroende på var man är kan det vara viktigt när man blandar pulvret att använda vatten som har köpts på flaska. Nappflaskor och nappar kan man koka i vatten en stund så att de är rena.

Ska man bara resa över dagen eller vara ute några timmar utan att man har möjlighet att göra i ordning ersättning eller tillskottsnäring, kan man ta med sig vakuumförpackad sådan som inte behöver tillagas. Den kan ätas kall.

Man ska inte ta med sig ersättning eller tillskottsnäring som man har blandat hemma för att ge barnet senare.

Fäll ihop

Barn som får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring

Barn som får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring

Hur vet man att barnet får tillräckligt med mat?

Man vet att barnet får i sig tillräckligt med mat om det går upp i vikt enligt sin viktkurva och verkar nöjt. Bästa sättet att veta är att följa viktutvecklingen på BVC-kontrollerna. Man kan också se på blöjans innehåll om barnet verkar få i sig tillräckligt. Att spädbarn kissar så att man får byta blöja åtminstone sex gånger per dag, och att blöjan då är genomblöt med klart gult eller svag gul urin, brukar vara ett tecken på att det äter tillräckligt.

Känner man sig osäker kan man be BVC om hjälp. De är vana att bedöma om barnet får i sig tillräckligt med mat.

Om barnet vill fortsätta suga

Små barn har ett stort behov av närhet. När barnet får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring kan man inte trösta eller stilla sugbehovet genom att ta fram nappflaskan. Man får då prova andra sätt att stilla barnets behov. Man kan till exempel se till att barnet får närhet genom att ha det i famnen och låta det suga på ens rena fingrar eller på en napp eller sin tumme.

Foto på en vuxen som håller ett litet barn mot axeln, för att ta en paus i matningen.

Små barn rapar, hickar och kräks

Det är vanligt att barn kräks, rapar och hickar i samband med att de får mat. Det är inget konstigt och det brukar gå över när de blir äldre. Små spädbarn behöver tid att vänja sig vid att äta.

Det är bra om man ger barnet möjlighet att rapa. De kan då göra sig av med luft som de får när de äter. Bästa sättet är att hålla upp barnet med kroppen mot dig och låta ansiktet vila mot din skuldra. Genom att klappa på stjärten och smeka över hjässan och fontanellen kan barnet slappna av, och många barn rapar då. Om inte rapen kommer kan man låta barnet ligga på magen, till exempel i ditt knä, för att sedan ta upp det igen. En del barn behöver eller vill inte rapa.

Det är ganska vanligt att barn kräks i samband med att de äter. Det beror på att den övre magmunnen, mellan matstrupen och magsäcken, inte är helt färdigutvecklad och inte sluter tätt när barnets föds. Hos små spädbarn rinner därför maten lätt upp i matstrupen igen. De kan också småkräkas när de rapar. Småkräkningar är helt naturliga och påverkar inte barnets vikt.

Att barnet hickar beror förmodligen på att muskeln i mellangärdet dras samman när det passerar mat genom matstrupen. Barnet mår inte dåligt av hickan och den brukar sluta av sig själv. När barnet blir äldre brukar hickningarna avta.

Avföring hos barn som får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring

De första dagarna efter födseln bajsar barnet så kallad mekonium som är väldigt mörk. Efter en vecka brukar barnets avföring vara ljusgul eller gulbrun. Sist i detta kapitel finns ett bildspel om hur bajset ändrar färg under barnets första levnadsveckan.

Nyfödda barn bajsar ofta varje gång de äter och avföringen är oftast lös, särskilt om de ammas. Efter en tid brukar de flesta börja bajsa mer sällan och så småningom, ofta när de börjar äta annan mat, är det vanligt med avföring ett par gånger om dagen.

Avföringen hos barn som bara får ersättning är ofta lite fastare än hos barn som bara får bröstmjölk. Färgen är oftast gul, men den kan också vara lite grön.

Det är stor variation mellan olika barn hur avföringen är, särskilt om de ammas.

Många föräldrar blir oroliga om barnet inte har bajsat på några dagar, men det behöver man inte vara om barnet äter och sover bra och är som vanligt för övrigt. Det viktiga är att se till hur barnet mår.

Barn som får modersmjölksersättning eller tillskottsnäring kan ibland få besvär med trög avföring. Om barnet verkar ha förstoppning ska man först se till så att man blandar exakt enligt instruktionerna på förpackningen. Ofta går förstoppningen det över ganska snart men om det inte gör det inom någon vecka, eller om barnet verkar ha ont eller svårt att bajsa, är det bra om man frågar BVC om råd.

Om man undrar över något

Om man har frågor angående modersmjölksersättning, tillskottsnäring och flaskmatning kan man vända sig till BVC, BB, amningsmottagningen eller Amningshjälpen för att få råd och stöd.

Barnets bajs ändrar färg första veckan

Barnets bajs ändrar färg flera gånger under den första levnadsveckan. Det är ett tecken på att tarmarna har kommit igång och att barnet får i sig tillräckligt med mat.

I bildspelet får du se hur det kan se ut när bajset ändrar färg. Tänk på att färger kan se olika ut på olika bildskärmar.

Det första bajset är svart, svartgrönt eller mörkgrönt. Det brukar kallas barnbeck. Bajset är tjockt och segt. Bajset kan ha den här färgen i upp till tre-fyra dagar. Färgen kommer från ett färgämne från gallan som har samlats i tarmarna under fostertiden. Detta bajs kallas också mekonium.

Nästa steg är att bajset blir brunt eller brunsvart. Men alla barn bajsar inte dessa färger.

Nästa steg är att bajset blir grönt, grönbrunt eller gröngult.

Bajset blir sedan gult. Ofta blir bajset lite kornigt i konsistensen. Nu har barnet fått igång tarmarna. Om ditt barn inte bajsar gult inom en vecka bör du kontakta bvc eller ringa 1177.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 16 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-03-20
Redaktör:

Jenny Magnusson Österberg, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Olle Hernell, barnläkare, professor i pediatrik, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Granskare bildspelet Barnets bajs ändrar färg första veckan: Barbro Nilsson, distriktsjuksköterska, barnmorska, region Norrbotten

Fotograf:

Juliana Wiklund