När en vuxen i familjen inte mår bra

Skriv ut (ca 6 sidor)
Jönköpings län

Hit kan man vända sig för att få hjälp och stöd i Jönköpings län.

Skriv ut

När någon som finns nära är sjuk

När någon som finns nära är sjuk

Om en vuxen som tar hand om en och som man kanske bor tillsammans med inte mår bra påverkas man av det på olika sätt. Det kan till exempel vara en mamma, pappa, en fosterförälder, en farmor, en förälders nya kille eller tjej som är väldigt ledsen, trött eller sjuk på något annat sätt.

Man kan till exempel känna sig rädd, orolig eller ledsen.  Kanske tänker man mycket på hur det ska gå eller undrar om den som är sjuk någonsin kommer att må bra igen. Hon eller han kanske inte orkar göra saker ihop eller att riktigt bry sig om hur man har det i till exempel skolan.  

Man kanske får ta ansvar för saker som vuxna brukar ta hand om hemma.  Det kan till exempel vara att ta hand om småsyskon eller att se till att det finns kläder och mat. Så stort ansvar ska man inte behöva ta som barn.

Du är inte ensam

Det kan vara bra att veta om att du inte är ensam. Det finns många andra som också har en förälder eller annan närstående som mår dåligt. Ibland kan det hjälpa att prata med andra som har det på samma sätt som man själv.

Det är aldrig ditt fel att din förälder eller närstående är sjuk

Det beror på en sjukdom som gör att din mamma eller pappa inte orkar med som vanligt eller vara som andra föräldrar. Det är inget som du kan rå för. Det beror inte på något som du har gjort eller sagt.

Ingen får vara dum mot dig eller den som är sjuk

Det är inte okej att någon är dum mot dig för att någon i din familj mår dåligt psykiskt. Ingen har heller rätt att säga elaka saker om den personen på grund av att hon eller han inte mår bra. Om det händer ska du berätta det för en vuxen.

Försök att göra saker du gillar

Det är bra om du kan koppla av det som är jobbigt ibland. Det kan vara att göra saker du tycker är roligt eller träffa någon du tycker om.

Fäll ihop

Att berätta är ett bra sätt att få hjälp

Att berätta är ett bra sätt att få hjälp

Det viktigaste är att berätta för någon vuxen hur du har det. Det kan till exempel vara

  • skolsköterskan
  • en lärare
  • en kompis förälder
  • en släkting eller någon annan vuxen om du känner.

Ibland kan det vara lättare att prata med någon man inte alls känner. Du kan börja med att ringa en telefonjour som till exempel

Vad händer när jag har berättat?

När du har berättat om hur du har det har du möjlighet att få hjälp och stöd i din situation. Du behöver inte längre känna dig lika ensam med det som är svårt.

Om jag berättar, sviker jag min förälder eller närstående?

Att berätta innebär inte att du sviker din förälder eller övriga familjen. Du gör det för att hjälpa både dig själv och den som är sjuk att må bättre.  Det betyder heller inte att du inte tycker om din förälder eller närstående.

Jag är rädd för att inte få bo kvar hemma om jag berättar.

Det är naturligt att man som barn är rädd för att man inte ska få vara med sin förälder eller den som brukar ta hand om en. Men det behöver det inte alls bli så även om du berättar. De som hjälper er ska se till att du och din familj i första hand får stöd så ni  kan fortsätta att bo tillsammans.

Vad ska jag säga till mina kompisar?

Det kan vara svårt att veta om dina kompisar kan förstå hur du har det. Det kan man inte riktigt veta. Men det är bra att tänka på att bara berätta saker som du själv vill. Berätta bara för kompisar som du litar på.

Det kan kännas tryggt att veta vad som händer

Om en förälder eller närstående inte mår bra kan det kännas tryggt att veta vad som händer, hur hon eller han mår och får för hjälp att må bättre.

Det bästa kan vara om du kan fråga din förälder eller närstående själv. Om inte hon eller han kan eller vill svara kanske någon annan vuxen som finns nära dig kan berätta.

Prata med någon om det har hänt något som du tänker mycket på

Det kan också vara bra att ha en person som du kan prata med flera gånger om du till exempel känner dig rädd, ledsen eller orolig över något som har hänt eller som du tänker på. 

Fäll ihop

Hjälp och stöd i Jönköpings län

Jönköpings län

Hjälp och stöd i Jönköpings län

Barn och unga

Barn

Om du som förälder eller närstående är orolig för ett barn som är under sex år kontaktar du barnhälsovård/familjecentral. Om barnet går i förskola eller förskoleklass kan du också kontakta skola/barnomsorg.

Är barnet äldre kontaktar du elevhälsan eller vårdcentralen. Du kan också kontakta en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP. Går barnet i skolan kan du kontakta skola/barnomsorg.

Unga

Du som är ung kan själv vända dig till

Barn- och ungdomshälsan tar emot barn och unga från förskoleklass till och med 17 år. Det finns tre mottagningar i länet, i Huskvarna, Nässjö och Värnamo.

Akut hjälp

Om läget är akut ska du söka hjälp direkt.

Telefonjourer och patient- och närståendeföreningar

Ibland kan det vara skönt att bara få prata med någon. Det finns många telefonjourer man kan ringa för att få rådgivning, både för barn, unga och vuxna.

Det finns också patient- och närståendeföreningar man kan kontakta.

Fäll ihop

Söka stöd på nätet och i föreningar

Söka stöd på nätet och i föreningar

Sidor som är bra att besöka om du är barn eller ung

Här kan du träffa andra som har en närstående som har psykisk ohälsa och till exempel ställa frågor, chatta, läsa andras upplevelser eller skicka in din egen berättelse.

  • Kuling.nu
  • Livlinan.org
  •  

    Andra sidor där du kan hitta stöd

  • Barnombudsmannen
  • BRIS - Barnens rätt i samhället
  • Maskrosbarn
  • Rädda barnen
  • UMO.se – din ungdomsmottagning på nätet
  • Fäll ihop

    Om din förälder får vård eller är på sjukhus

    Om din förälder får vård eller är på sjukhus

    Vården ska se till att du som barn har det bra

    När din förälder eller närstående får vård eller är inlagd på sjukhuset är det för att hon eller han ska få hjälp. Som barn är du en viktig del av din förälders liv och den vård som hon eller han får.

    Personalen som tar hand om din förälder eller närstående ska också fråga efter hur du mår och har det. De ska berätta för dig på ett sätt så att du förstår och ge dig råd och stöd. Ibland kan det vara bra att få höra samma sak flera gånger.

    Om din förälder eller närstående får vård mot sin vilja

    Om man har en psykisk sjukdom förstår man inte alltid själv när man behöver hjälp. Då kan man bli tvingad att vara på sjukhuset trots att man själv inte vill det. Det är för att man ska få hjälp att må bättre igen.

    Det får bara göras när någon är väldigt sjuk och behöver hjälp men inte förstår det själv. Det står i en särskild lag.

    Om det har hänt din förälder eller annan närstående kanske du känner dig ledsen eller orolig över det som hände eller tycker det var hemskt. Kanske har du frågor om vad som hände och varför. Det är bra att få prata med någon personal som har hand om din förälder så du kan förstå vad som hänt.

    Fäll ihop

    UMO om att ha en närstående som mår dåligt

    UMO om att ha en närstående som mår dåligt

    UMO är din ungdomsmottagning på nätet. Här kan du bland annat läsa om att ha en förälder eller annan närstående som är deprimerad eller har en annan psykisk sjukdom.

    Fäll ihop

    Boktips

    Boktips

    Infoteket i Uppsala har gett ut ett antal böcker som handlar om när en förälder har en psykisk sjukdom. De berättar en historia och i slutet av varje bok finns tips på vad man kan göra.

    Text och illustrationer Elisabet Alphonce

     

    Böcker som handlar om när en förälder får rättpsykiatrisk vård

    Annas pappa får rättspsykiatrisk vård, Elisabet Alphonce, Infoteket

    Anna går i första klass. En dag slår hennes pappa en annan person. Eftersom han var sjuk när han gjorde det får han rättspsykiatrisk vård. Han behöver vara på sjukhuset länge för att få hjälp. Anna saknar honom hemma men det känns bättre när hon får hälsa på honom.

    Min pappa, Frida Söderberg, 2011

    Lättläst information om rättpsykiatri och psykisk ohälsa kopplat till barns tankar runt det. Boken handlar om 7-åriga Filippa vars pappa är dömd till rättspsykiatri efter ett svårt brott.

    Farsan, Frida Söderberg, 2011

    Filippas 15-årige bror William berättar ur en tonårings perspektiv. Anpassad information om rättspsykiatri för tonåringar.

    Fäll ihop
    Skriv ut (ca 6 sidor)
    Senast uppdaterad:
    2015-04-13
    Skribent och redaktör:

    Anna-Lena Byström, 1177 Vårdguiden

    Manusunderlag:

    Lilas Ali, sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatri, Göteborg

    Socialstyrelsen: Barn som närstående, Kunskapsguiden


    Jönköpings län
    Tillägg uppdaterade:
    2015-09-08
    Skribent och redaktör:
    Helena Pellnor, redaktör 1177 Vårdguiden, Region Jönköpings län
    Granskare:
    Signe Axelsson, utredare psykiatri, Region Jönköpings län