Allergiutredning

Skriv ut (ca 2 sidor)

Du kan genomgå en allergiutredning om du tror att du är allergisk, men inte vet mot vad. Det viktigaste i utredningen är samtalet med läkaren, där du berättar om vilka besvär du har, när du får besvär och var i kroppen de känns eller syns.

Skriv ut

Om du har en allergi bör du om möjligt undvika det du är allergisk mot. Du kan ofta få läkemedel och starta behandlingen efter ett första besök hos en läkare.

Förberedelser

Förberedelser

Du kan genomgå en allergiutredning på en vårdcentral eller barnläkarmottagning. Vissa utredningar kan du få göra på andra mottagningar. Ibland kan du också behöva genomgå någon eller några undersökningar för att få veta vad du är allergisk mot.

Om du använder något läkemedel mot allergi kan du behöva göra uppehåll i behandlingen före en allergiundersökning. Hur långt uppehållet ska vara beror på vilket läkemedel du använder, därför bör du rådgöra med en läkare.

Om ett barn ska utredas kan en förälder följa med på undersökningen. Det bästa är om barnet själv får berätta och svara på läkarens frågor, men föräldern kan hjälpa till om det behövs.

Fäll ihop

Så går undersökningen till

Så går undersökningen till

Det här är de vanligaste allergiundersökningarna:

  • Blodprov.
  • Pricktest.
  • Lapptest.
  • Födoämnesprovokation.

Berätta om du har andra sjukdomar utöver dina allergiska besvär, som till exempel eksem och astma. Om nära släktingar har allergi, eksem eller astma är det bra att tala om det också.

Fäll ihop

Blodprov

Blodprov

Om en allergi misstänkts mot ämne som kan finnas i luften inleds ofta utredningen med ett screeningblodprov mot de vanliga ämnen som du kan reagera på. Om provet är positivt kan sedan läkaren förfina provtagningen genom att undersöka om det finns allergiantikroppar specifikt mot de ämnen du i första hand misstänks vara allergisk emot.

Fäll ihop

Pricktest

Pricktest

Ett pricktest innebär att den allergiska reaktionen testas i huden. En lösning av det misstänkta allergiframkallande ämnet, allergenet, droppas på underarmen och en sjuksköterska rispar sedan ytligt med en nål i huden. Undersökningen gör inte särskilt ont och tar inte mer än några minuter. Om det blir svullet, rött och börjar klia där en lösning har droppats på huden är du antagligen allergisk. Reaktionen går att se efter ungefär femton minuter. En reaktion på pricktesten kan förekomma utan att du behöver reagera allergiskt när du utsätts för det allergiframkallande ämnet.

Fäll ihop

Lapptest

Lapptest

  • Lapptest

    Ett lapptest som sitter på ryggen.

Om du har eksem och läkaren misstänker att det kan bero på kontaktallergi kan lapptest bli aktuellt. Då läggs en liten mängd av det ämne som misstänks framkalla allergi på huden och täcks med tejp. Om du får en rodnad på huden kan det tyda på att du är allergisk mot ämnet.

Fäll ihop

Födoämnesprovokation

Födoämnesprovokation

Du kan också få genomgå en så kallad födoämnesprovokation, som är ett sätt att ta reda på om du är allergisk mot någon viss typ av mat. Du får börja med att utesluta det misstänka födoämnet från maten en viss tid för att sedan utvärdera om du haft ett besvärsfritt intervall.

Därefter får du äta mycket små doser av det livsmedel som misstänks orsaka besvär. Om du inte reagerar ökas sedan dosen gradvis. Det brukar ta drygt en halv dag att genomgå en provokation.

Fäll ihop

Så mår du efteråt

Så mår du efteråt

Varken pricktest, blodprov eller lapptest gör ont och du mår som vanligt efteråt.

Fäll ihop

När får jag svar?

När får jag svar?

Ibland analyseras provet på mottagningen och då får du svar direkt. I annat fall skickas det till ett laboratorium på sjukhus där det analyseras. Blodprovet ta ett par veckor men ibland får du ett snabbare svar på provet.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 2 sidor)
Publicerad:
2017-06-20
Redaktör:

Ingela Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Göran Umefjord, läkare, specialist i allmänmedicin, Sundsvalls sjukhus.

Fotograf:

Jenny Hallström, 1177 Vårdguiden