Panik - lämna sidan!
Nedstämdhet och ångest

Må dåligt efter allvarliga händelser

Det är vanligt att känna sig rädd eller orolig efter att ha varit med om något otäckt. Många mår bättre efter några dagar eller veckor. Men andra kan känna sig rädda länge efteråt. Du kan behöva hjälp att känna dig trygg igen om du inte mår bättre efter ett tag.

Du kan känna dig rädd, ledsen, orolig eller hjälplös om du har varit med om något hotfullt eller skrämmande. Här är några exempel på såna händelser:

Försök att berätta för någon

Du ska inte behöva vara ensam med jobbiga saker. Försök att prata med någon om det som har hänt, och om hur du mår. Många tycker att det känns skönt efter att de har berättat för någon.

Håller du de jobbiga minnena för dig själv? Du kanske tycker att det som har hänt känns overkligt och är svårt att beskriva. Eller så vet du inte vem du ska prata med.

Du kan pröva att skriva ner vad du känner och tänker. Många tycker att det hjälper. Det finns också många ställen som du kan ringa, mejla eller chatta med anonymt för att få stöd.

Olika personer reagerar olika

Hur du reagerar efter en allvarlig händelse kan bero på hur du är som person eller hur du har det just nu.

Hur du reagerar kan bero på flera saker:

  • Vilken sorts händelse du har varit med om.
  • Vad du har varit med om tidigare i livet.
  • Vilket stöd du får.

Du kan påverkas på olika sätt

Det är vanligt att må dåligt på flera olika sätt efter en hemsk händelse. Det kan till exempel kännas i kroppen eller påverka ditt humör. Här är några exempel på hur det kan vara:

  • Du tänker ofta på det som har hänt.
  • Du tycker att det är jobbigt med sånt som påminner om det som hände.
  • Du sover oroligt, har svårt att somna eller drömmer mardrömmar.
  • Du blir trött, nedstämd eller känner dig ointresserad av sånt du brukar gilla.
  • Du umgås mindre med andra, och är ofta ensam.
  • Du är rastlös och måste hela tiden göra saker.
  • Du har ont eller är spänd i kroppen och har svårt att slappna av.
  • Du har svårt att koncentrera dig.
  • Du är extra lättskrämd eller vaksam.
  • Du blir ofta irriterad eller arg.

Ofta försvinner de obehagliga känslorna efter ett tag. Men vissa mår dåligt länge, och kan få svårt att funka i skolan, med vänner och på fritiden.

Du kan behöva hjälp att må bättre

En del mår dåligt fast det har gått lång tid sedan det hemska hände. Vissa mår så dåligt att de inte klarar vardagen. Andra blir så trötta att de knappt orkar röra sig och inte ens orkar gå upp ur sängen. 

Du kanske tänker på det som har hänt om och om igen, även om du försöker att inte göra det. Minnet kan komma som inre bilder eller röster. Det kan kännas som att det jobbiga händer igen.

Det kan vara svårt att förstå varför du mår som du gör. Men det är många som reagerar så här efter hemska händelser, och du kan få hjälp att må bättre.

Här kan du få hjälp

Du kan till exempel kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning eller elevhälsan om du mår dåligt, eller bara behöver prata om det som har hänt.

Du kan också kontakta en psykiatrisk mottagning om du är över 18 år, eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup om du under 18 år.

Det är viktigt att du känner dig trygg och litar på den du träffar. Du kan be att få prata med någon annan om det inte funkar med den du träffar först.

Du har rätt till samma hjälp som alla andra unga i Sverige om du är under 18 år och är asylsökande eller papperslös. Det är lite andra regler som gäller om du har fyllt 18 år.

Vilken hjälp kan jag få?

Det är vanligt att få träffa en psykolog eller kurator några gånger. Då får du hjälp att beskriva och förstå varför du mår som du gör.

Vilket stöd du får sen, beror på vilken hjälp du behöver. Jobbiga händelser kan till exempel göra att du får ångest, blir deprimerad eller får så kallat posttraumatiskt stressyndrom. Läs mer om depression och posttraumatiskt stressyndrom på 1177.se

Du kan behöva prata med någon professionell under en längre tid för att må bättre. Du kan också behöva träffa en läkare för att bli undersökt och få hjälp med fysiska problem. Vissa personer kan behöva mediciner en tid för att få lättare att klara vardagen.

En ung person sitter och pratar med en vuxen person. Illustration.

Målet med hjälpen är alltid att du ska få det bra, även om du har kvar minnet av det som har hänt.

Ibland kan det vara bra om någon du litar på också har kontakt med din mottagning. Det kan till exempel vara en förälder eller annan vårdnadshavare, en god man eller någon från ett familjehem. Men du får själv bestämma tillsammans med vården vad som är bäst.

Den personal du träffar har tystnadsplikt och anmälningsplikt.

Har du blivit utsatt för ett brott?

Har någon gjort dig illa eller hotat dig? Eller stulit något ifrån dig? Då har du blivit utsatt för ett brott. Här kan du läsa mer om brott och polisanmälan och vilket stöd du kan få efter ett brott.

Att hjälpa någon som har jobbiga minnen

Det finns flera sätt att hjälpa om någon du känner har varit med om något hemskt och mår dåligt. Det här kan du göra:

  • Finnas där när personen behöver någon att prata med.
  • Ställa frågor och berätta att du oroar dig för den andre.
  • Lyssna och stötta, även om personen behöver berätta om händelsen flera gånger.
  • Lära dig mer om hur det är att må dåligt efter allvarliga händelser.
  • Försöka att inte ta det personligt om personen är irriterad eller beter sig konstigt.
  • Hjälpa personen att kontakta till exempel en vårdcentral, ungdomsmottagning eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup.
  • Hjälpa till att boka tid och förklara att det behövs tolkhjälp, om personen inte pratar så bra svenska.
  • Erbjuda dig att följa med personen, till exempel till vårdcentralen.

Det är viktigt att tänka på att personen själv är den som avgör när hen vill prata om det jobbiga. Försök inte få någon att prata om sina svåra minnen, om personen inte tar upp det själv.

Mer på UMO

Nedstämdhet och ångest

Innehåll om nedstämdhet och ångest.

Sorg och kris

Innehåll om sorg och kris.

UMO-podden

När en vän tagit sitt liv

56. "Jag har haft väldigt mycket skuldkänslor. Om jag vetat hur illa det var hade jag kanske kunnat göra nåt mer".

Artikel

Att prata om sin ångest på en ungdomsmottagning

Här får du se en film om hur det kan vara att prata om sin ångest med någon på en ungdomsmottagning.

UMO-podden

Reportage: "Jag pratar om ångesten med en psykolog"

28. "Om jag inte hade gått och pratat med någon hade jag blivit deprimerad. Jag hade nog inte ens tagit mig upp ur sängen."

Till toppen av sidan