Alkoholberoende

Tecken på att du har ett beroende är att du

• känner ett starkt begär efter alkohol
• dricker mer alkohol och dricker under längre tid än vad du hade tänkt dig
• har misslyckats med att minska drickandet
• ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt
• måste dricka mer alkohol än tidigare för att bli berusad
• mår dåligt när du inte får alkohol och får så kallade abstinensbesvär, som exempelvis skakningar, illamående eller sömnsvårigheter.

Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig räknas du som alkoholberoende enligt sjukvården. 

Alkoholberoende kan också orsaka en mängd skador och sjukdomar i hela kroppen, som kan ge ytterligare symtom.

Om du har funderingar kring ditt drickande kan du ställa dig frågor som:

• Har jag kontroll över hur mycket jag dricker?
• Har alkoholen en stor plats i mitt liv?
• Tycker personer i min närhet att jag dricker för mycket?

Många som har ett alkoholberoende vet om att de dricker för mycket. 

Först måste du bestämma dig för att du vill sluta. När du har bestämt dig för att komma till rätta med alkoholberoendet måste du ändra dryckesvanor. Det finns olika slags behandlingar som är bra och effektiva mot alkoholberoende. 

Det kan också gå att ta sig ur ett beroende utan någon speciell behandling. Många ändrar själva sina vanor, kanske med stöd av närstående. Några saker som kan hjälpa:

• Börja med en helt nykter period. Efter en sådan period kan det vara lättare att förändra vanor. 
• Sätt upp ett mål. Bestäm i förväg hur mycket du får dricka per tillfälle eller vecka. 
• Skriv ner vad och när du dricker så du får bättre överblick och kontroll. Då blir dina framsteg tydligare. 
• Tänk igenom vilka situationer eller vilket umgänge som innebär en risk för att du dricker för mycket. 
• Tänk igenom vilka alternativ du har till att dricka alkohol vid de tillfällen då det kan vara lockande. Ha en plan, var förberedd. Kan du välja en annan dryck? Hitta andra lösningar? 
• Ta hjälp från dina närmaste. Säg att du vill dricka mindre, eller inte alls, och skulle uppskatta deras hjälp med detta.

Olika saker fungerar olika för olika personer.

Om du vill ha hjälp med att ändra dina alkoholvanor kan du ta kontakt med

• en vårdcentral
• en beroendemottagning 
• socialtjänsten
• ideella organisationer
• företagshälsovården om du har ett arbete.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.

Alla vårdmottagningar har sekretess, men om du vill vara helt anonym kan du kontakta Alkohollinjen.

Om du vill ha professionell hjälp att ändra dina alkoholvanor finns det många alternativ. Du kan välja läkemedel eller psykologisk behandling, båda anses lika effektiva. Du kan också kombinera olika behandlingar. Om du inte lyckas med en behandling kan du prova en annan. Exempel på effektiva psykologiska behandlingar är

• motiverande samtal
• kognitiv beteendeterapi, KBT
• tolvstegsbaserad behandling.

Vid motiverande samtal får du hjälp av en behandlare. Behandlaren hjälper dig att klargöra för dig själv vilka motiv du har för eller emot en förändring av dina alkoholvanor. 

KBT går ut på att du ska kunna förändra tankar och beteenden, och lösa de problem som kan uppstå då du gör förändringar.

Tolvstegsprogrammet bygger på Anonyma alkoholisters filosofi. Det innehåller tolv åtgärder som kan hjälpa dig att förändra ditt liv och leva nyktert.

Självhjälpsgrupper

Att dela erfarenheter med andra som är, eller har varit i samma situation som du själv, är något de flesta upplever hjälpsamt. Självhjälpsgrupper finns i de flesta kommuner i Sverige och ofta ordnas möten flera gånger per vecka. 

Det brukar vara en kombination av olika saker som leder till ett beroende. 

Hur länge och hur mycket en person kan dricka är väldigt olika. Vissa kan dricka mycket i flera år utan att utveckla ett beroende. För andra kan beroendet komma efter en kort tid, kanske efter bara ett halvår.

Om du har en nära biologisk släkting som har ett alkoholberoende kan det öka risken för att du själv ska bli beroende. 

Alla påverkas på olika sätt av alkohol. Ju bättre du mår av alkohol, desto större är risken att du utvecklar ett beroende.

En del blir inte så påverkade av alkohol och mår inte särskilt dåligt dagen efter. Den egenskapen är ofta ärftlig och ökar risken för alkoholberoende. 

Det är vanligt att kombinera psykologisk behandling med

• läkemedel mot alkoholberoende
• B-vitaminer. 

Det finns läkemedel som gör att du mår dåligt om du dricker alkohol. Andra läkemedel gör att suget efter alkohol minskar eller så att de positiva effekterna av alkoholen dämpas. 

Det finns en allvarlig form av B-vitaminbrist som du kan få om du dricker mycket alkohol. Därför är det vanligt att också få läkemedel som innehåller B-vitamin.

Vid alkoholberoende är det också vanligt med oro, sömnbesvär, ångest eller depression. Ibland behövs därför antidepressiva mediciner som komplement till övrig behandling. 

Läs mer om läkemedel vid alkoholberoende.

När du slutar dricka kan du känna av abstinenssymtom. Du kan bli orolig, skakig, illamående, svettig och få svårt att sova. Abstinensbesvär brukar gå över på någon vecka.

Om du har svårt att klara av abstinensbesvären kan du få hjälp. Det finns lugnande läkemedel som innehåller så kallade bensodiazepiner. De kan mildra besvären och förebygga allvarlig abstinens. Om du behöver mediciner får du träffa en läkare eller sjuksköterska. De kan hjälpa dig under den tid abstinensen pågår. 

Om du har druckit stora mängder under lång tid kan abstinensbesvären bli allvarligare. Du kan få kramper och bli medvetslös. Krampanfallet går oftast över av sig själv men du bör träffa en läkare som kan utesluta andra orsaker till kramperna. Du kan också få hjälp att förebygga nya anfall. 

Det finns allvarliga komplikationer vid alkoholberoende. Exempelvis delirium tremens kan vara ett livshotande tillstånd. Sök vård på en akutmottagning om du får

• skakningar och svettningar
• snabb puls
• förvirring och hallucinationer
• minnesförlust
• osäker gång
• feber
• problem med synen. 

Det är särskilt viktigt att söka vård direkt om besvären kommer när du håller på att minska ner på ditt drickande. 

Även om abstinensbesvären kan vara besvärliga är det alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta. 

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Efter en tids nykterhet kan det hända att du dricker för mycket igen, kanske flera gånger. Det kallas för återfall. Det kan kännas jobbigt och skamfullt. Det viktiga är då att snabbt komma tillbaka till de nyktra vanorna igen. Det är bra att tänka efter hur återfallet gick till. Fanns det en risksituation du kunde ha undvikit? Lär dig av återfallet och undvik på så sätt framtida risker.

Alkohol påverkar så gott som alla organ i kroppen. Hjärnan påverkas genom att signalöverföringen i nervcellerna störs. Alkohol stimulerar hjärnans belöningssystem. När du dricker små mängder alkohol märks den stimulerande effekten som mest.

Alkoholberoende och att dricka mycket kan orsaka eller förvärra skador och sjukdomar i hela kroppen. Dessutom kan berusning leda till att du råkar ut för olyckor eller hamnar i besvärliga, farliga eller våldsamma situationer.  

Några av de sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av alkohol är

• hjärtsjukdomar och högt blodtryck
• psykiska sjukdomar 
• hudsjukdomar
• cancer
• leversjukdomar
• sjukdomar i mag-tarmkanalen
• sjukdomar i bukspottkörteln
• sjukdomar i muskler, leder och skelett
• nervskador.

Fyra psykiska sjukdomar hänger speciellt starkt samman med alkoholberoende. De sjukdomarna är

• delirium tremens
• alkoholhallucinos
• alkoholpsykos
• alkoholdemens.

Det går att förändra sitt drickande och hitta tillbaka till ett liv där alkoholen inte styr. Du kanske kan lära dig att kontrollera ditt drickande och minska din konsumtion utan att helt sluta med alkohol. 

Det är vanligt att de som har ett alkoholberoende ändå väljer att helt sluta dricka. Det kan vara lättare att inte dricka alls. 

För en del blir beroendet kroniskt. Då får du återkommande problem med alkohol, även om du är nykter eller dricker kontrollerat i perioder. Vid kroniskt alkoholberoende är det viktigt att ha en långsiktig behandling, att kunna återkomma till samma behandlare vid besvärliga perioder.

Om du är gravid och dricker går alkoholen över till fostret. Det är okänt hur mycket alkohol ett foster klarar av utan att få bestående skador. Det säkraste för barnet är att du helt avstår från alkohol under graviditeten. 

Om du har ett alkoholberoende och blir gravid är det viktigt att du slutar dricka. 

Om du har en närstående som är alkoholberoende påverkas din situation också. Ofta sker förändringen sakta och då kan det vara svårt att se vad som händer. Det kan vara jobbigt att se hur någon som står dig nära utvecklar ett beroende. Du kan känna frustration och skuld över situationen. Det är vanligt att närstående tar på sig ett stort ansvar. 

Du kanske försöker underlätta livet för den alkoholberoende eller försöker dölja problemet. Kom ihåg att den som har ett alkoholberoende är själv ansvarig för att söka hjälp för att förändra sitt beteende. Du kan stötta, men aldrig ta ansvaret för den alkoholberoendes liv.