Alkoholberoende

Tecken på att du har ett beroende kan vara något av följande exempel:

• Du känner ett starkt begär efter alkohol.
• Du dricker mer alkohol och dricker under längre tid än vad du hade tänkt dig.
• Du har misslyckats med att minska drickandet.
• Du ger drickandet en central roll, ofta på bekostnad av annat som du tycker är viktigt
• Du måste dricka mer alkohol än tidigare för att bli berusad.
• Du mår dåligt när du inte får alkohol och får så kallade abstinensbesvär, som exempelvis skakningar, illamående eller sömnsvårigheter.

Om tre eller fler av påståendena stämmer in på dig räknas du som alkoholberoende enligt sjukvården.

Alkoholberoende kan också orsaka en mängd skador och sjukdomar i hela kroppen, som kan ge ytterligare symtom.

Om du har funderingar kring ditt drickande kan du ställa dig frågor som:

• Har jag kontroll över hur mycket jag dricker?
• Har alkoholen en stor plats i mitt liv?
• Tycker personer i min närhet att jag dricker för mycket?

Många som har ett alkoholberoende vet om att de dricker för mycket. 

Först måste du bestämma dig för att du vill sluta. När du har bestämt dig för att komma till rätta med alkoholberoendet måste du ändra dryckesvanor. Det finns olika slags behandlingar som är bra och effektiva mot alkoholberoende. 

Det kan också gå att ta sig ur ett beroende utan någon speciell behandling. Många ändrar själva sina vanor, kanske med stöd av närstående. Här är exempel på några saker som kan hjälpa:

• Börja med en helt nykter period. Efter en sådan period kan det vara lättare att förändra vanor.

• Sätt upp ett mål. Bestäm i förväg hur mycket du får dricka per tillfälle eller vecka. 

• Skriv ner vad och när du dricker så du får bättre överblick och kontroll. Då blir dina framsteg tydligare. 

• Tänk igenom vilka situationer eller vilket umgänge som innebär en risk för att du dricker för mycket.

• Tänk igenom vilka alternativ du har till att dricka alkohol vid de tillfällen då det kan vara lockande. Ha en plan, var förberedd. Kan du välja en annan dryck? Hitta andra lösningar?

• Ta hjälp från dina närmaste. Säg att du vill dricka mindre, eller inte alls, och skulle uppskatta deras hjälp med detta.

Olika saker fungerar olika för olika personer.

Du kan få behandling för att ändra dina alkoholvanor. Kontakta någon av följande för att få hjälp:

• en vårdcentral
• en beroendemottagning 
• socialtjänsten
• ideella organisationer, till exempel Al-anon och Alateen eller Anonyma alkoholister
• företagshälsovården om du har ett arbete.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller mottagning du vill i hela landet.

Ring telefonnummer 1177 och du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Alla vårdmottagningar har sekretess, men om du vill vara helt anonym kan du kontakta den nationella Alkohollinjen.

Läs mer om var du kan få hjälp mot alkoholberoende.

Om du vill ha professionell hjälp att ändra dina alkoholvanor finns det många alternativ. Du kan välja läkemedel eller psykologisk behandling, båda anses lika effektiva. Du kan också kombinera olika behandlingar. Om du inte lyckas med en behandling kan du pröva en annan. Exempel på effektiva psykologiska behandlingar är

• motiverande samtal
• kognitiv beteendeterapi, KBT
• tolvstegsbaserad behandling.

Motiverande samtal

Vid motiverande samtal får du hjälp av en behandlare. Behandlaren hjälper dig att klargöra för dig själv vilka motiv du har för eller emot en förändring av dina alkoholvanor. 

Kognitiv beteendeterapi, KBT

KBT går ut på att du ska kunna förändra tankar och beteenden, och lösa de problem som kan uppstå då du gör förändringar.

Tolvstegsprogrammet

Tolvstegsprogrammet bygger på Anonyma alkoholisters filosofi. Det innehåller tolv åtgärder som kan hjälpa dig att förändra ditt liv och leva nyktert.

Självhjälpsgrupper

Att dela erfarenheter med andra som är, eller har varit i samma situation som du själv, är något de flesta upplever hjälpsamt. Självhjälpsgrupper finns i de flesta kommuner i Sverige och ofta ordnas möten flera gånger per vecka.

Det är vanligt att kombinera psykologisk behandling med

• läkemedel mot alkoholberoende
• B-vitaminer. 

Det finns läkemedel som gör att du mår dåligt när du dricker alkohol. Andra läkemedel gör att suget efter alkohol minskar eller så att de positiva effekterna av alkoholen dämpas. 

Det finns en allvarlig form av B-vitaminbrist som du kan få om du dricker mycket alkohol. Därför är det vanligt att också få läkemedel som innehåller B-vitamin.

Vid alkoholberoende är det också vanligt med oro, sömnbesvär, ångest eller depression. Ibland behövs därför antidepressiva mediciner som komplement till övrig behandling. 

Läs mer om läkemedel vid alkoholberoende.

När du slutar dricka kan du känna av abstinenssymtom. Du kan bli orolig, skakig, illamående, svettig och få svårt att sova. Abstinensbesvär brukar gå över på någon vecka.

Om du har svårt att klara av abstinensbesvären kan du få hjälp. Det finns läkemedel som kan mildra besvären och förebygga allvarlig abstinens. Det är särskilt viktigt att du söker hjälp om besvären kommer när du håller på att minska ner på ditt drickande.

Även om abstinensbesvären kan vara besvärliga är det alltid bättre att sluta dricka än att fortsätta. Du kan också få hjälp att förebygga nya anfall.

När du har druckit stora mängder under lång tid kan abstinensbesvären bli allvarligare och till och med livshotande. Du kan få krampanfall och bli medvetslös.

Du kan också få delirium tremens, en mycket allvarlig komplikation vid långvarigt alkoholberoende. Tecken på delirium tremens är:

• Du får feber.

• Pulsen blir snabb.

• Det känns osäkert när du går. 

• Du får skakningar och svettningar.

• Du upplever förvirring och hallucinationer.

• Du får minnesförlust.

• Du upplever problem med synen.

Har du lättare besvär av abstinens kan du avvakta någon vecka med att söka vård, eftersom besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral om du har svårt att klara av abstinensbesvären. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. Om du behöver läkemedel får du träffa en läkare. Sjukvårdspersonalen kan hjälpa dig under den tid abstinensen pågår.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om om du har symtom på delirium tremens.

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Efter en tids nykterhet kan det hända att du dricker för mycket igen, kanske flera gånger. Det kallas för återfall. Det kan kännas jobbigt och skamfullt. Det viktiga är då att snabbt komma tillbaka till de nyktra vanorna igen. Det är bra att tänka efter hur återfallet gick till. Fanns det en risksituation du kunde ha undvikit? Lär dig av återfallet och undvik på så sätt framtida risker.

Det brukar vara en kombination av olika saker som leder till ett beroende. 

Hur länge och hur mycket en person kan dricka är väldigt olika. Vissa kan dricka mycket i flera år utan att utveckla ett beroende. För andra kan beroendet komma efter en kort tid, kanske efter bara ett halvår.

Om du har en nära biologisk släkting som har ett alkoholberoende kan det öka risken för att du själv ska bli beroende. 

Alla påverkas på olika sätt av alkohol. Ju bättre du mår av alkohol, desto större är risken att du utvecklar ett beroende.

En del blir inte så påverkade av alkohol och mår inte särskilt dåligt dagen efter. Den egenskapen är ofta ärftlig och ökar risken för alkoholberoende. 

Alkohol påverkar så gott som alla organ i kroppen. Hjärnan påverkas genom att signalöverföringen i nervcellerna störs. Alkohol stimulerar hjärnans belöningssystem. När du dricker små mängder alkohol märks den stimulerande effekten som mest.

Alkoholberoende och att dricka mycket kan orsaka eller förvärra skador och sjukdomar i hela kroppen. Dessutom kan berusning leda till att du råkar ut för olyckor eller hamnar i besvärliga, farliga eller våldsamma situationer.  

Några av de sjukdomar som kan orsakas eller förvärras av alkohol är

• hjärtsjukdomar och högt blodtryck
• psykiska sjukdomar
• hudsjukdomar
• cancer
• leversjukdomar
• sjukdomar i mag-tarmkanalen
• sjukdomar i bukspottkörteln
• sjukdomar i muskler, leder och skelett
• nervskador.

Fyra psykiska sjukdomar hänger speciellt starkt samman med alkoholberoende. De sjukdomarna är

• delirium tremens
• alkoholhallucinos
• alkoholpsykos
• alkoholdemens.

Det går att förändra sitt drickande och hitta tillbaka till ett liv där alkoholen inte styr. Du kanske kan lära dig att kontrollera ditt drickande och minska din konsumtion utan att helt sluta med alkohol. 

Det är vanligt att de som har ett alkoholberoende ändå väljer att helt sluta dricka. Det kan vara lättare att inte dricka alls. 

För en del blir beroendet kroniskt. Då får du återkommande problem med alkohol, även om du är nykter eller dricker kontrollerat i perioder. Vid kroniskt alkoholberoende är det viktigt att ha en långsiktig behandling, att kunna återkomma till samma behandlare vid besvärliga perioder.

Är du gravid och dricker går alkoholen över till fostret. Det är okänt hur mycket alkohol ett foster klarar av utan att få bestående skador. Det säkraste för barnet är att du helt avstår från alkohol under graviditeten. 

Om du har ett alkoholberoende och blir gravid är det viktigt att du slutar dricka. 

Livssituationen påverkas även för dig som är närstående till en person som har ett alkoholberoende. Ofta sker förändringen sakta och då kan det vara svårt att se vad som händer.

Det kan vara jobbigt att se hur någon som står dig nära utvecklar ett beroende. Du kan känna frustration och skuld över situationen.

Det är vanligt att närstående tar på sig ett stort ansvar. Du kanske försöker underlätta livet för den alkoholberoende eller försöker dölja problemet. Kom ihåg att den som har ett alkoholberoende är själv ansvarig för att söka hjälp för att förändra sitt beteende. Du kan stötta, men aldrig ta ansvaret för den alkoholberoendes liv. Även du som närstående kan behöva stöd och hjälp. Du som anhörig kan också kontakta Alkohollinjen.

Enligt patientlagen ska du få vara med och bestämma över din vård. För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få information utskriven så att du kan läsa den i lugn och ro. Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning Om du har en hörselnedsättning kan du ha rätt att få tolkhjälp.