Sorg när någon har dött

Skriv ut (ca 8 sidor)

Sorg är alla de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som du kan få vid en förlust. Sorg kan vara olika för olika personer men kan också variera mycket hos en person. Det kan vara smärtsamt, jobbigt och tröttande med sorg. De flesta människor upplever sorg åtminstone någon gång i livet.

Skriv ut

Sorg kan uppstå vid olika slags förluster. Den här texten handlar om hur det kan vara att sörja någon som har dött.

Texten riktar sig till dig som är vuxen. Här kan du läsa mer om sorg hos barn och unga.

Oftast avtar sorgen så småningom, utan att du behöver hjälp från vården.

Hur kan jag reagera vid sorg?

Hur kan jag reagera vid sorg?

En del gråter mycket när de sörjer, andra gråter inte alls. En del vill prata om det som har hänt, andra vill sörja för sig själva.

Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen.

Reaktionerna kan växla

Här är exempel på reaktioner som kan komma vid sorg:

  • overklighetskänslor
  • saknad och längtan efter den som har dött
  • förtvivlan och nedstämdhet
  • känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet
  • oro eller ångest
  • ilska och irritation
  • ständiga tankar på den som har dött och på döden
  • skuldkänslor.

Du kan börja tänka mycket på frågor om varför vi finns: Vad är meningen med livet? Varför kunde detta inträffa? Varför är jag drabbad? Hur kan mitt liv bli meningsfullt igen?

Du kan bli arg på den som har dött och lämnat dig kvar, eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt.

Det är vanligt med skuldkänslor. En del känner skuld för att de lever, när någon de känner har dött. Andra kan känna skuld för att de till exempel har tänkt eller sagt något dumt till eller om den som har dött.

Dina känslor och reaktioner kan växla snabbt.

Det kan vara svårt att förstå att det som har hänt verkligen har hänt. Det kan kännas som om du är bedövad och avskärmad från omgivningen. Då kanske du inte känner något särskilt alls. De känslorna kan vara svåra att förstå. Man kan tycka att man borde känna sig ledsen.

Sorgen kan påverka hur du fungerar

Sorg kan påverka dig på olika sätt. Här är exempel på vad du kan uppleva:

  • Du kan känna dig trött och orkeslös.
  • Du kan ha svårt att somna eller sover för lite eller för mycket.
  • Du kan ha ont i huvudet, i magen eller någon annanstans i kroppen.
  • Du äter mer eller mindre än vad du brukar göra.
  • Du tappar lusten att göra saker.
  • Du kan lättare få infektioner.

Sorgen kan förändra hur du tänker och vad du tänker

Sorgen kan göra att du får svårt att koncentrera dig eller att förstå och minnas saker. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker. Det kan ta längre tid att göra saker än vad du är van vid.

Det är också vanligt att uppleva att den som är död har kommit tillbaka. Det kan vara korta stunder när du tycker att du hör, ser eller känner att personen är hos dig. Kanske pratar du med personen som har dött.

Fäll ihop

Sorgen är olika för olika personer

Sorgen är olika för olika personer

Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt. Kanske visste du att personen skulle dö och hann vänja dig vid tanken innan det hände. Sorgen kan kännas på ett annat sätt om personen dog hastigt och oväntat.

Sorgen kan också påverkas av vilken relation du har till den som har dött och om det är en vuxen person eller ett barn som har dött. När ett barn eller en ung person dör kan du också sörja allt som den personen inte fick chansen att uppleva.

Alla sörjer olika. Det kan ha betydelse vem du är som person, hur gammal du är, hur din uppväxt har varit, vad du har varit med om tidigare i livet, hur din omgivning visar sorg och vilket stöd du har från omgivningen.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen vid sorg?

Vad händer i kroppen vid sorg?

Sorg aktiverar samma system i kroppen som stress gör. Det kan påverka hur du fungerar och beter dig. Höga halter av stresshormoner i kroppen påverkar också immunförsvaret. Det kan göra att du blir extra känslig för infektioner.

Sorg påminner ibland om depression men är inte samma sak.

Du kan behöva ta paus från jobb eller studier

Sorg är ingen sjukdom men kan ändå påverka hur du mår. Du kan behöva vara hemma helt eller delvis en tid om du har ett arbete, söker jobb eller studerar. På efterlevandeguiden.se kan du läsa mer om vilka möjligheter som finns.

Fäll ihop

Vad innebär det att ha sorg?

Vad innebär det att ha sorg?

Det finns olika sätt att beskriva hur det känns att ha sorg. Tidigare har sorg beskrivits som något som följer vissa bestämda faser.

Nu utgår forskningen från en modell där den som sörjer pendlar mellan två lägen. Det ena läget kännetecknas av förlusten. Det andra läget kännetecknas av den nya tillvaron utan den som har dött.

Att pendla mellan de olika lägena innebär att du ena stunden kan tänka och känna väldigt starkt och ha svårt att hantera att personen som du sörjer är död.

Nästa stund kan du tänka, känna och göra saker utan direkt koppling till förlusten eller sorgen. Du kan ta tag i saker som du vill eller behöver ordna för att skapa en tillvaro som fungerar utan den som har dött.

Ibland kan du pendla mellan de båda lägena med några minuters mellanrum. Andra gånger kan du vara längre i ett läge, kanske timmar, dagar eller veckor. Så småningom kommer du att märka att du fokuserar alltmer på din nya tillvaro.

Trots det kan du efter lång tid plötsligt bli väldigt ledsen igen. Det betyder inte att sorgen börjar om från början. Sorgen finns kvar hela livet. Oftast mildras sorgen med tiden men den kan göra sig påmind olika starkt och vid olika tillfällen. Du lär dig att leva med sorgen.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Det finns saker som kan göra det lättare när du har sorg:

  • Försök att äta och att sova på regelbundna tider.
  • Berätta för andra hur du känner, även om det ibland kan kännas som om ingen riktigt förstår. Andra kan ha svårt att veta hur de ska göra eller vad de ska säga. Då är det bra om du kan försöka berätta vilket sorts stöd du vill ha. Ibland kan det vara skönt att ha någon hos sig även om man inte vill prata.
  • Kontakta en stödgrupp. En del tycker att det känns bra att få prata mer med någon eller några som har liknande erfarenheter. Du kan läsa mer om stödgrupper längre ner i den här texten.
  • Skriv ner dina tankar. Du kan pröva att skriva hur sorgen känns. Både när du är som mest ledsen och när du känner dig mindre ledsen. Du kan skriva till personen som har dött och förklara dina tankar och känslor. Du kan också pröva att till exempel lyssna på musik, läsa böcker eller se filmer som handlar om sorg. För en del hjälper det att se att andra känner ungefär som de själva gör.
  • Försök att ta reda på sådant som kanske känns oklart och förvirrat i samband med att personen dog. Det kan hjälpa dig att komma vidare i sorgen. Du kan till exempel boka ett samtal med personalen som tog hand om personen.
  • Det brukar vara bra att vara med i ceremonier för att ta farväl av den som har dött, till exempel en begravning. Ritualen och minnet av den kan hjälpa till att göra så att det som har hänt känns mer verkligt.
  • En del mår bra av att bevara känslan av närvaro med den som är död. Det kan vara att tända ett ljus eller att utföra någon annan handling. Det kan också vara att besöka en särskild plats eller att spara något föremål som betyder mycket. Den som är död kanske hade en blogg eller ett konto på sociala medier som du kan fortsätta skriva på.

Ta paus från sorgen

Sorgen kan kännas lite lättare om du då och då kan tillåta dig att försöka göra sådant som du brukar tycka om eller som du behöver göra.

Det är också bra om du rör på dig regelbundet. Att promenera, träna eller göra någon annan fysisk aktivitet som är möjlig för dig kan hjälpa om du till exempel känner dig rastlös eller orolig, har ont i kroppen eller har svårt att sova.

Försök att stå ut med sorgen

En del personer kan reagera på en förlust genom att börja arbeta mycket eller genom att snabbt gå in i en ny relation. Det kan vara vad de behöver just då. För andra kan det vara bättre att vänta lite med stora beslut.

Försök att ha tålamod även om sorgen gör så ont att du helst vill slippa ifrån den. Var försiktig med alkohol och droger så att du inte utvecklar ett beroende. Undvik också att isolera dig.

Fäll ihop

Ibland blir sorgen komplicerad

Ibland blir sorgen komplicerad

Sorgen är ofta intensiv i början men mildras med tiden. En del kan få komplicerad sorg som bland annat innebär att sorgen inte mildras. Det är olika för olika personer varför det blir så. Komplicerad sorg är en diagnos som kräver vård.

Du kan också behöva hjälp att bearbeta hur det var när personen dog eller sättet som det skedde på. Så kan det vara om personen dog till exempel på grund av en olycka, självmord eller mord. Du kan läsa mer i artikeln om posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

De flesta klarar av att ha sorg med hjälp och stöd från närstående eller andra personer i omgivningen.

Du kan ringa någon av de telefon- eller chattjourer som finns på nätet.

Du kan delta i en sorgegrupp eller kontakta en stödförening. Du kan läsa mer om dem längre ner.

Kontakta en vårdcentral om du behöver mer stöd, till exempel om du tror att du har fått en depression, PTSD eller om sorgen på något annat sätt gör att du har svårt att fungera i din vardag.

Om det är bråttom

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår mycket dåligt eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Stöd från andra med erfarenhet av sorg

Stöd från andra med erfarenhet av sorg

Vilken sorts stöd och hjälp som du kan få beror på var du bor. Här är några exempel på vad som kan finnas.

Sorgegrupper

Alla religiösa samfund ger stöd på något sätt åt personer som sörjer. Sjukhuskyrkan och Svenska Kyrkan ger stöd även om du har en annan tro än kristendomen eller inte är troende alls. Sjukhuskyrkan finns på de flesta sjukhus i Sverige.

Det finns sjukhusavdelningar som startar stödgrupper för personer som har förlorat någon. På vissa orter erbjuder Röda Korset stöd om du har sorg. Ibland leds grupperna av specialutbildad personal. Fråga på en vårdcentral eller sjukhuset om du vill veta var du kan få kontakt med en stödgrupp.

Självhjälpsgrupper

En person som själv har upplevt och bearbetat en sorg kan kontakta andra personer med sorg för att erbjuda sitt stöd. Att delta i en sådan självhjälpsgrupp kan vara ett enkelt sätt att få hjälp. Kontakta en vårdcentral eller sjukhuset om du vill komma i kontakt med en självhjälpsgrupp eller starta en egen grupp.

Fråga om du är osäker

Ibland finns oseriösa aktörer som erbjuder stöd vid sorg. Fråga till exempel någon inom Sjukhuskyrkan om du får eller hittar erbjudanden om stöd som du är osäker på. Du kan också själv ta reda på om den som erbjuder stöd kontrolleras av en tillsynsmyndighet, till exempel Socialstyrelsen.

Stödföreningar

Det finns olika föreningar, organisationer och nätverk för personer med sorg. Här är några exempel:

Fäll ihop

Hur påverkas livet av sorg?

Hur påverkas livet av sorg?

Att lära sig leva med sorgen tar olika lång tid för olika personer. Det beror också på vilken förlust som orsakat sorgen. En del behöver prata mycket och få stöd långt efter förlusten.

För många är det första året svårast. Sedan har alla årstider och högtider hunnit passera en gång och det kan bli lättare att klara dem nästa gång. För andra är det vardagen som är svårast, med alla rutiner som man delade tillsammans med den som har dött.

En del tycker att tiden före en begravning och själva begravningen är jobbigast, sedan kan det bli lättare.

Sorgen finns kvar hela livet. Men den förändras med tiden. Det blir lättare att tänka på förlusten och att lära sig leva med det som har hänt. Dina erfarenheter gör att du kan hantera minnena på ett annat sätt. Du kan ändå känna dig lika ledsen vid vissa händelser eller dagar som du gjorde i början av sorgen, även efter många år.

Tillvaron kan bli annorlunda än tidigare. Din trygghet och identitet kan påverkas. Andra livsomställningar senare i livet kan kännas svårare. De erfarenheter du får av det som har hänt kan förändra dig som person och vad du tycker är viktigt.

Sorg påverkar relationer

Sorg kan påverka våra relationer på olika sätt.

En del känner att de kan stötta varandra och hitta sätt att hantera förlusten tillsammans. En del känner att de har en egen sorg som är alltför privat för att dela med andra.

En del känner sig mer sårbara. Det kan bero på vad som har orsakat sorgen.

Sårbarheten kan göra att du säger saker som du inte menar, eller lägger skulden för det som har hänt på till exempel en närstående. Sårbarheten kan också göra att du undviker andra personer.

För andra gör sårbarheten att de söker mer stöd och blir mer försiktiga i sitt sätt att prata med varandra.

Sök stöd om du känner att ni inte kan stötta varandra men behöver stöd. Ibland kan det gå att dela sorgen med andra personer i din omgivning. Läs mer om vilka andra alternativ som finns i kapitlet När och var ska jag söka vård?

Barn och unga i sorg

Barn kan ha egna sätt att uttrycka sorg. Deras behov av bemötande och stöd kan variera, bland annat beroende på hur gamla de är. Här kan du läsa mer om sorg hos barn och unga.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med sorg

Att vara närstående till någon med sorg

Det tar olika lång tid för olika personer att sörja. Det är också vanligt att sörja på olika sätt.

Ibland kan en persons beteende efter en förlust verka märkligt för omgivningen men det kan ändå fungera för den som har sorg. En del kan verka som om de inte alls sörjer. De kanske tar en paus från sorgen eller också visar de inte sin sorg för andra.

Det viktiga är att du som är närstående visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.

Ni kan också prata om andra vardagliga saker eller bara vara tysta, om personen hellre verkar vilja det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla.

Om det finns barn kan du hjälpa till genom att upprätthålla trygga, välkända vardagsrutiner. Det kan vara att följa med barnet till någon aktivitet eller hjälpa till med läxor. Du kan läsa mer i texten om sorg hos barn och unga.

Det är mycket vanligt att den som har sorg är för överväldigad och trött för att orka ta några initiativ. Ta kontakt själv och gärna flera gånger, även om du tidigare har blivit avvisad. Ge konkreta förslag på när ni ska umgås.

Fäll ihop

Tips på läsning om sorg

Tips på läsning om sorg

Här är några exempel på böcker om sorg:

  • Anteckningar under dagar av sorg, C S Lewis: Om att förlora en partner på grund av sjukdom.
  • Jag är lyckligt gift, min man är bara lite död, Christina Karlberg, Marita Warborn Lundgren: Om att oväntat och hastigt förlora en partner.
  • Min man dog tusen gånger, Rebecka Nordstöm Graf: Om hur sorgen kan göra sig påmind.
  • Ett år av magiskt tänkande, Joan Didion: Om att förlora sitt vuxna barn och sin partner.
  • Timme för timme, dag för dag, Cyndee Peters: Om att förlora en förälder och sin partner.
  • Låt oss hoppas på det bästa, Carolina Setterwall: Om att förlora sin partner och bli ensam förälder.
  • I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv, Tom Malmquist: Om att samtidigt förlora sin partner och bli förälder.
  • Vi var alltid beredda, Annika Koldenius: Om att förlora ett barn på grund av sjukdom.
  • När det inte blev som du tänkt dig, Barbara Kjellström: Om förlust på grund av missfall.
  • När livet stannar, Malin Sävstam: Om att förlora sin familj i en olycka.
  • Våra älskade orkade inte leva, Joanna Björkqvist: Reportagebok med intervjuer med närstående till personer som har tagit sitt liv.
  • Förluster – om sorg och livsomställning, Barbro Lennéer Axelson: Faktabok om olika förluster.
  • Att möta den som sörjer. Flera perspektiv på sorg efter dödsfall, Inger Benkel: Faktabok.
Fäll ihop
Skriv ut (ca 8 sidor)
Publicerad:
2018-05-06
Skribent och redaktör:

Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Christina Fischler, psykolog, Stockholm