Utmattningssyndrom

Skriv ut (ca 9 sidor)

Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller andra svåra påfrestningar. Med stöd och behandling återhämtar du dig, även om du kan vara till exempel stresskänslig en längre tid. För vissa tar återhämtningen lång tid.

Skriv ut

Symtom

Symtom

Symtomen vid utmattningssyndrom är nästan alltid både kroppsliga och psykiska. Oftast har du också haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan du blir sjuk.

Vilket eller vilka besvär som är det tydligaste vid utmattningssyndrom varierar från person till person. Det är vanligt att ha flera av följande besvär:  

Trötthet och sömnproblem

  • Du har ingen energi och upplever en stor trötthet som inte går att vila bort.
  • Du känner dig utmattad.
  • Du har svårt att somna på kvällen eller vaknar många gånger under natten.

Känslomässiga symtom

  • Du är lättirriterad, orolig och nedstämd.
  • Du har ångest.

Tankemässiga symtom

  • Du glömmer saker och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har problem med att planera och genomföra uppgifter.

Kroppsliga symtom

  • Du har fysiska besvär som hjärtklappning, yrsel och värk.
  • Du är väldigt känslig för ljud.
  • Du kan få olika typer av besvär från magen och tarmarna.

Du kan bli sjuk väldigt plötsligt

Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Men ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest och yrsel.

Vanligt med stresskänslighet och skuldkänslor

Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete eller vardagsliv som du brukar.  

Depression

Personer som har utmattningssyndrom kan också ha en depression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du tror att du har eller håller på att få utmattningssyndrom. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Du kan också kontakta din företagshälsovård om du arbetar. Om du studerar kan du kontakta elevhälsan eller studenthälsan.

Ring 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress. Då kan du ofta undvika att bli allvarligt sjuk. Ju tidigare du får stöd desto snabbare brukar det gå att bli bra igen. 

Fäll ihop

Vad är utmattningssyndrom?

Vad är utmattningssyndrom?

Kroppen klarar för det mesta av att hantera stress om den bara får tillräckligt med tid för återhämtning.

En konsekvens av långvarig och svår stress

Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar kan kroppen börja ta skada. Ofta märks det genom att kroppen på olika sätt försöker signalera att stressnivån är för hög. Du kan till exempel känna dig väldigt trött, få svårt att sova, hjärtklappning eller besvär från magen och tarmarna. Med tiden blir du allt tröttare och till slut kan du bli kroppsligt och psykiskt utmattad.

Olika faser av sjukdomen

Sjukdomen kan delas in i tre faser.

  • Förstadiet
  • Den akuta fasen
  • Återhämtningsfasen

I förstadiet finns möjlighet att förhindra att besvären blir värre

De besvär som du får av stressen innan du får utmattningssyndrom är ett förstadium till sjukdomen. Genom att redan då försöka att göra förändringar som minskar stressen kan du förhindra att du blir sämre.

Ibland kan du behöva hjälp av någon annan. Du kan få råd och stöd på till exempel vårdcentralen eller inom företagshälsovården.

Läs mer om hur du kan förebygga utmattningssyndrom och om att minska stress.

I avsnittet om behandling kan du läsa mer om de två andra faserna.

Utmattad eller utbränd?

Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utmattningsdepression eller utbrändhet för att beskriva tillståndet.

Fäll ihop

Olika typer av påfrestningar

Olika typer av påfrestningar

Ofta är det påfrestningar i arbetslivet som orsakar utmattningssyndrom. Men det kan också vara en följd av något som sker utanför arbetslivet. Ibland är det flera saker samtidigt som gör att du får utmattningssyndrom.

Höga krav i arbetslivet

Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Hög arbetsbelastning under en längre tid utan möjlighet till återhämtning kan i längden leda till att du blir utmattad. Har du liten möjlighet att själv påverka hur arbetet ska läggas upp blir stressen ofta värre. Höga krav från arbetsgivare, omgivningen eller från dig själv som är svåra att klara av kan också skapa en långvarig stress.

Mobbning och kränkande särbehandling på arbetsplatsen eller att du vantrivs svårt av andra anledningar kan vara mycket påfrestande. Det kan också skapa en svår stress.    

Det är inte alltid du upplever stress eller hårt arbete som något negativt till en början. Men att under en längre tid arbeta väldigt intensivt utan vila och återhämtning kan göra dig utmattad, även om du tycker arbetet är roligt och givande.

Påfrestningar i privatlivet

Även påfrestningar i privatlivet kan göra att du blir utmattad. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, ekonomiska problem, sjukdom eller en separation är svåra händelser som är stressande för de allra flesta.

Ett stort ansvar för till exempel någon närstående med stora behov av omsorg kan också ta mycket kraft. 

Fäll ihop

Undersökningar och utredningar

Undersökningar och utredningar

Vid ett besök hos en läkare eller annan behandlare berättar du om vilka besvär du har och vad du tror kan ha orsakat dem.

Du får svara på frågor

Ofta får du fylla i olika frågeformulär. I formulären får du svara på frågor om till exempel din stress, om du känner dig deprimerad eller har ångest. Frågorna kan också handla om till exempel hur du upplever din livskvalité.

Svaren använder sedan läkaren eller behandlaren för att bedöma och kartlägga hur du mår.

Kroppsundersökning och blodprov

Läkaren gör också en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen.

Du brukar också få lämna ett blodprov, bland annat för att utesluta andra sjukdomar.

Hur ställs diagnosen?

Får att få diagnosen utmattningssyndrom ska du ha befunnit dig under svår stress i minst ett halvår. Stressen har gjort att du har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor. 

Fäll ihop

Behandling vid utmattningssyndrom

Behandling vid utmattningssyndrom

Behandlingen vid utmattningssyndrom anpassas efter dina besvär och hur du upplever din situation. Utifrån dina symtom och vad undersökningarna har visat lägger läkaren eller behandlaren upp hur behandlingen ska gå till.  

Du brukar få behandling på en vårdcentral eller genom företagshälsovården. Om du studerar kan du också få hjälp av studenthälsan. Behövs mer specialiserad hjälp kan du få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Flera delar i behandlingen

Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller flera av följande delar:

  • Information och utbildning om hur stress påverkar kroppen.
  • Rådgivning och utbildning om livsstil och om metoder för att minska daglig stress. Det kan ske enskilt eller i grupp.
  • Läkemedelsbehandling, till exempel mot sömnsvårigheter eller depression.
  • Psykoterapi under kortare eller längre tid.
  • Samtal med kurator eller arbetsterapeut.
  • Fysioterapi för att på olika sätt arbeta med kroppen.

Om du vet varför du har blivit utmattad är det naturligtvis bra om du kan förändra det som orsakade dina symtom. Men ofta behövs det flera olika typer av förändringar och behandlingar för att du ska bli återställd.

Den akuta fasen – då behövs omhändertagande

När du har fått utmattningssyndrom är det viktigt att du får stort stöd och förståelse för hur du mår. Du kan också behöva mycket praktiskt omhändertagande. Många kan behöva hjälp dygnet runt. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller diska, kan kännas överväldigande. Hur länge fasen pågår varierar.

Ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid.

Läkemedelsbehandling

Du kan behöva behandling med läkemedel för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till exempel kan du behöva läkemedel mot sömnsvårigheter, ångest eller depression. Hur länge du behöver behandling med läkemedel beror på hur svåra dina besvär är.

Återhämtning – både psykiskt och fysiskt

När den akuta fasen är över behöver du försöka att få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt.

Ett sätt är genom fysisk träning av olika slag, till exempel fysioterapi, andningsträning eller avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa.

Samtalsstöd och terapi

Många kan bli hjälpta av att prata med en psykoterapeut eller kurator. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och sömnsvårigheter. I terapin kan du få hjälp med att förstå sambandet mellan hur du har levt och varför du har blivit sjuk. Terapi kan ges både i grupp och enskilt.

Du kan också få insikt i varför det kan vara svårt att lämna eller förändra en påfrestande situation. Du får ofta också lära dig hur stress kan hanteras på ett bra sätt.

Du kan behöva olika typer av hjälp

Du kan behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. Vad som passar dig bäst beror bland annat på varför du är stressad och hur du är som person.

Oftast räcker det inte med att du förändrar ditt sätt att reagera. Även den livssituation som du ska tillbaka till behöver oftast förändras.

Du kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, arbetsterapeut, kurator eller personalchef för att skapa en bra arbetssituation eller livssituation.

Att börja arbeta igen

Om du ska börja arbeta igen eller börja arbetsträna är det viktigt att arbetsbelastningen anpassas efter hur mycket du orkar med. Du kan behöva ändrade arbetsuppgifter under en kortare period eller mer långsiktigt.

Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö.

Fäll ihop

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

Hur påverkas livet av utmattningssyndrom?

De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska, men det kan ta lång tid. Hur lång tid det tar innan du har återhämtat dig varierar. Det beror bland annat på hur dåligt du har mått.

Under tiden som du är sjuk kan du må väldigt dåligt och känna stor hopplöshet. Men de allra flesta som får behandling blir bra igen. De kommer tillbaka till arbetslivet och får en vardag som fungerar. 

Att leva med stress utan att bli sjuk igen

Det är svårt att säga hur livet kommer att bli efter att du har haft utmattningssyndrom. Reaktionerna är väldigt individuella. Många upplever att de tål betydligt mindre stress än innan de blev sjuka. Du blir helt enkelt mer stresskänslig.

Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära dig att känna igen dina egna varningssignaler. Då kan du i tid förändra det som behövs och förhindra att stressen blir skadlig.

Många som har haft utmattningssyndrom blir bra på att tolka sina egna reaktioner. Med hjälp av de nya kunskaperna om dig själv och om stress kan du leva mer i balans och hitta sätt att ta hand om dig själv på.

Fäll ihop

Hur kan jag minska risken för utmattningssyndrom?

Hur kan jag minska risken för utmattningssyndrom?

Det är viktigt att ta de tecken på stress som du känner på allvar. Ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär hos dig själv, desto snabbare kan du göra förändringar som kan förhindra att besvären blir värre.

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att arbetet inte är skadligt för de anställda.

Hitta ditt sätt för återhämtning

Under stressiga perioder behöver du se till att du tar dig tid att ta det lugnt och skapar tillfällen för vila. Det behövs för att du ska få ny kraft och energi och kunna återhämta dig.

Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Försök att hitta ditt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Det behöver inte enbart vara att du vilar och är i stillhet, utan kan också innebära att du motionerar eller umgås med familj och vänner.

Att prioritera fritidsintressen och hobbys kan också ge avkoppling.

Det är också viktigt att försöka sova ordentligt. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna vila och bearbeta intryck.

Arbetsgivaren har ansvar för din arbetssituation

Det är arbetsgivarens ansvar att se till att du som är anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av ditt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos de anställda.

Det är chefen som är arbetsmiljöansvarig och som ska signalera till ledningen när arbetsmiljön är ohållbar. Själv har du ett ansvar att berätta för din chef om du mår dåligt på grund av din arbetssituation.

Om du inte tycker att du får respons från din chef kan du rådgöra med skyddsombudet som ska finnas på varje arbetsplats.

Arbetsmiljöverkets hemsida kan du läsa mer om arbetsgivarens ansvar.

Försök skapa en vardag som fungerar

De är bra att ibland se över sin livssituation i stort och fundera på om det finns något som du kan förändra för att minska den stress som kan bli långvarig.

Försök att hitta en balans mellan arbete och fritid. Reflektera över vad du tycker är viktigt i livet och vilka behov du har. Tacka nej till uppgifter om du känner att det blir för mycket. Skapa tid för det som gör att du mår bra och att du får återhämtning.

Se också över hur ditt hemliv fungerar. Får du möjlighet till avkoppling och återhämtning? Fördelas uppgifterna på ett bra sätt om ni är flera vuxna som lever tillsammans?

Här kan du få praktiska råd för att minska stress.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom

Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom

Om du har någon i din omgivning som har fått eller är på väg att få utmattningssyndrom är det viktigt att inse att det kan vara ett allvarligt tillstånd. Det kan ta lång tid innan personen blir som vanligt igen och sjukdomen påverkar ofta livet mycket. Ofta blir också personen mer stresskänslig.

Hjälp till med det du kan

Orkar du kan du försöka avlasta personen genom att exempelvis ta hand om barn, handla eller göra andra ärenden.

Det är också bra att försöka komma ihåg att personen som har utmattningssyndrom gör så gott hen kan. Även små krav, som att gå ut med soporna eller diska, kan kännas överväldigande i vissa faser av sjukdomen. Därför är det bra att vara lyhörd och låta den som är sjuk bestämma takten. Samtidigt kan du som närstående uppmuntra och stötta.

Glöm inte dig själv

Eftersom den som är sjuk kan behöva stöd under lång tid, är det viktigt att du som närstående själv försöker hitta en bra balans och ta hand om dig själv. Genom att lära dig mer om stress och konsekvenserna av stress, kan du också lättare förstå den som är sjuk. 

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och ta beslut är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Informationen ska vara anpassad till dig och din situation.

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Du ska få reda på vart du ska vända dig om du blir sämre under behandlingen.

Fast vårdkontakt

Har du kontakt med många olika personer inom vården kan du få en fast vårdkontakt. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 9 sidor)
Publicerad:
2017-11-09
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Peter Währborg, läkare och psykoterapeut, specialist i hjärtsjukdomar, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.