Posttraumatisk stressyndrom - PTSD

Skriv ut (ca 10 sidor)

Det kan vara svårt att må bra igen efter att ha varit med om skrämmande händelser som olyckor, krig och sexuellt eller fysiskt våld. Du kan få symtom som mardrömmar, ha svårt att koncentrera dig och vara lättretad. Med rätt behandling har många med posttraumatiskt stressyndrom goda chanser att må bra igen.

Skriv ut

Stöd från närstående och en trygg omgivning spelar också en stor roll för att bli fri från symtom.

Vid posttraumatiskt stressyndrom skiljer sig symtomen för barn från vuxnas symtom. Även behandlingarna är delvis olika för vuxna och barn. Därför finns på 1177 Vårdguiden en särskild artikel om posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga. Du kan också läsa om posttraumatiskt stressyndrom på UMO eller Youmo.

Vad är posttraumatiskt stressyndrom?

Vad är posttraumatiskt stressyndrom?

Du som har varit med om skrämmande, kränkande eller chockartade händelser kan efteråt få psykiska symtom. Särskilt situationer där du har fruktat för ditt liv kan framkalla starka känslor av rädsla eller skräck. Du kan också må psykiskt dåligt om du har varit vittne till obehagliga händelser eller har varit med om en svår förlossning.

För en del som mår psykiskt dåligt försvinner symtomen så småningom av sig själva, andra kan få psykiska trauman. Det innebär att du har kvar dina symtom och att de inte minskar utan behandling.

Tillståndet kallas för posttraumatiskt stressyndrom eller PTSD som är en förkortning av engelskans "posttraumatic stress disorder".

Här är exempel på händelser som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom:

  • rån
  • misshandel
  • sexuella övergrepp
  • olyckor
  • naturkatastrofer
  • tortyr
  • krigshändelser
  • svåra upplevelser under intensivvård eller operationer
  • en svår förlossning.
Fäll ihop

Symtom på PTSD

Symtom på PTSD

Vid PTSD är det vanligt att du får upprepade och påträngande minnen av det skrämmande som har hänt. Det kallas flashbacks. Då känns det som om du är med om den skrämmande situationen igen.

Under en flashback kan du återuppleva de intryck som du upplevde under den skrämmande händelsen. Det kan vara ljud, detaljerade minnesbilder eller andra intryck, som gör att upplevelsen känns väldigt verklig. Att återuppleva händelsen ger ofta stark ångest och stress.

Kan triggas av sådant som påminner om händelsen

Flashbacks eller minnen kan utlösas av situationer eller händelser som påminner om de skrämmande upplevelserna. Det kallas även för triggerstimuli, och kan trigga din PTSD.

När du har PTSD är det vanligt att du drömmer mardrömmar som ger stark ångest. Ibland handlar drömmarna om det som hänt, ibland är de obegripliga.

Vanliga symtom  

Du kan dessutom få ett eller flera av följande vanliga symtom:

  • Du försöker undvika allt som påminner om händelsen. Det kan leda till att du isolerar dig från andra människor.
  • Du kan få minnesförlust som är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter händelsen. 
  • Du kan känna dig nedstämd eller likgiltig och kan inte engagera dig i det som händer i din vardag.
  • Du kan känna dig spänd, vara lättskrämd eller lättirriterad. Du kan också få utbrott av ilska, svårt att koncentrera dig eller svårt att sova. Du kan ha svårt att lära dig nya saker.
  • Du kan få självmordstankar.

Andra mer ovanliga symtom är overklighetskänslor eller en förändring i hur du upplever dig själv. 

Du kan också få kroppsliga besvär. Här följer några exempel på dessa symtom:

  • Ont i huvudet, i ryggen eller annan smärta som beror på spända muskler.
  • Ont i magen eller diarré.
  • Hjärtklappning eller högt blodtryck.

Det kan dröja innan symtomen märks

Symtomen uppstår ofta inom de närmaste sex månaderna efter den skrämmande händelsen, ibland också senare, och kan vara kraftiga. Men det kan även ta längre tid, upp till årtionden efter traumat.

Fäll ihop

Flera svåra händelser och komplex PTSD

Flera svåra händelser och komplex PTSD

Personer med flera trauman kan bli mer känsliga mot olika psykiska påfrestningar. Någon som har överlevt flera skrämmande händelser, men som verkar ha en fungerande vardag kan plötsligt må mycket dåligt vid mer vanliga motgångar.

Att uppleva flera omskakande händelser som exempelvis flykt och förlust av närstående i ung ålder kan leda till en svår form av PTSD eller komplex PTSD.

En annan vanlig orsak till en mer komplex form av PTSD är om man som barn blivit utsatt för sexuella övergrepp eller upprepad misshandel. Det är särskilt påfrestande om det är någon närstående som är förövare. Att bli sviken, övergiven eller allvarligt kränkt som barn kan också leda till en komplex form av PTSD. 

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du har upplevt en eller flera påfrestande händelser och inte mår bra. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Din behandlare på vårdcentralen gör en bedömning om du behöver psykiatrisk vård och skriver i så fall en remiss till en psykiatrisk mottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Sök akutvård direkt om du har självmordstankar

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har allvarliga tankar eller planer på att ta ditt liv.

Ring också 112 om du är närstående till någon som du tror planerar att ta sitt liv.

Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Fäll ihop

Utredning och undersökning

Utredning och undersökning

För att få rätt behandling behöver läkaren undersöka om du har PTSD eller någon annan form av psykisk ohälsa. Läkare och du för ett samtal där du kan berätta vilka besvär du har. Läkaren använder ofta också frågeformulär för att kunna ställa rätt diagnos. Vissa formulär ska läkaren fylla i, andra frågeformulär får du själv besvara.

Din fysiska hälsa är också viktig

I samband med PTSD kan du få fysiska besvär. För att utesluta att du har en kroppslig sjukdom behöver läkaren därför undersöka din fysiska hälsa genom att ta blodtryck och puls, väger dig, lyssnar på ditt hjärta och dina lungor och tar blodprov för att se om dina värden är bra. Berätta alltid för din läkare om du har fysiska symtom. Då kan läkaren i god tid undersöka och behandla dig.

Prata med läkaren om du har andra besvär

Berätta för läkaren om du har ett beroende av alkohol, nikotin eller andra droger. Din vårdcentral kan hjälpa dig att bli av med beroendet och ge dig råd hur du kan leva ett mer hälsosamt liv. Du kan bli erbjuden samtalsstöd, träning för att förebygga återfall och ibland också läkemedel.

I en del landsting kan du själv vända dig till en alkohol- eller beroendemottagning som kan ge dig vård och stöd för att sluta använda alkohol och andra droger. Din vårdcentral kan också skriva en remiss till en specialistmottagning på sjukhuset.

Berätta alltid för vården om du någon gång har skadat dig själv, det vill säga om du har skurit dig eller rispat dig på kroppen. Tala också om för den som behandlar dig om du är ofta nedstämd eller har ångest.

Om du har ett självskadebeteende eller beroende behöver du ofta behandlas först för dessa besvär innan du kan få behandling för PTSD.

Fäll ihop

Behandling vid PTSD

Behandling vid PTSD

De flesta som har upplevt skrämmande händelser kommer efter en tid att må bra igen, ibland även utan behandling. Men det är viktigt att du söker vård om symtomen inte minskar, eftersom det kan vara skadligt att gå länge med en obehandlad PTSD. Det finns behandling som hjälper.

Vilka terapier hjälper vid PTSD?

En behandling som har visat god effekt vid PTSD är en speciell form av kognitiv beteendeterapi, KBT som kallas för traumafokuserad KBT. Behandlingen innebär att du får stöd i att närma dig de traumatiska minnena, långsamt. Du kan få utsätta dig för situationer som påminner om händelsen, men i ett tryggt sammanhang. Att återuppleva det som är obehagligt och väcker ångest sker tillsammans med din behandlare, antingen genom att du besöker platser eller situationer i verkligheten eller genom tankar.

En annan form av behandling är ögonrörelseterapi eller Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. I EMDR används ögonrörelser i samband med en aktivering av det traumatiska minnet. Det betyder att behandlaren ber dig att tänka på det skrämmande som har hänt samtidigt som du får göra en serie rörelser med ögonen. Ögonrörelserna verkar hjälpa hjärnan att bearbeta traumaminnen och på det viset minska symtom.

Det finns också andra behandlingsformer vid PTSD. Vilken behandling du kan få beror på dina besvär och dig som person. Andra terapier som vården kan erbjuda är exempelvis narrativ exponeringsterapi eller psykodynamisk psykoterapi. Narrativ exponeringsterapi går ut på att återberätta det skrämmande och vänja sig vid starka känslor som uppstår i samband med det.

Behandling kan inledas med så kallad stabilisering

Ibland kan du behöva förberedande samtal och avslappning innan du kan påbörja behandlingen. Syftet är att ge dig en större trygghet så att du orkar bearbeta de skrämmande händelserna. Den här delen av behandlingen kallas stabilisering.

Du kan också få psykosocial hjälp för att skapa bra vardagliga rutiner. Hjälpen kan handla om att stärka dina kontakter till familj, vänner eller andra närstående, att få stöd kring boendet, att ordna skolgång, komma igång med bra sömnrutiner eller annat som behövs för att få livet att fungera igen. Du som har varit utsatt för sexuellt eller fysiskt våld kan ofta få börja den psykoterapeutiska behandlingen med stabilisering.

För en del kan stabiliseringen vara tillräcklig för att symtomen ska försvinna. Stabiliseringen är en grundläggande terapidel som din behandlare och du eventuellt behöver återvända till.

Vården kan ge dig kunskap om PTSD

En viktig del av den stabiliserande behandlingen är utbildning om PTSD. Den ger dig kunskap om vad som händer i hjärnan och i kroppen när du blir utsatt för traumatiserande händelser. Du kan också lära dig metoder för att minska stress eller rädsla när du inte mår bra.

Utbildningen kan också hjälpa dig att förstå att symtom på PTSD är vanliga reaktioner på påfrestande händelser och att de flesta människor reagerar likadant om de utsätts för något som är mycket obehagligt.

Det är ofta möjligt att närstående också deltar i utbildningen.

Behandling hjälper dig att bearbeta svåra minnen

När du bearbetar ett trauma möter du långsamt och vid flera tillfällen de plågsamma minnena. Det kan ske med hjälp av till exempel traumafokuserad kognitiv beteendeterapi eller ögonrörelseterapin. Syftet är att minska rädsla och skräck som är knutna till dina minnen. De kommer så småningom att tillhöra det förflutna i stället för att vara ständigt störande i vardagen.

Det är vanligt vid PTSD att vilja undvika saker som förknippas med det som hänt. Det kan vara en plats, ett ord eller ett namn. Behandlaren kan genom så kallad gradvis exponering hjälpa dig att mer och mer våga stå ut med det som skapar obehag. På så sätt kan exempelvis ljudet eller platsen kopplas till nya erfarenheter. De besvärliga minnena försvinner när du slutar att undvika det som är obehagligt.

Komplicerade former av posttraumatiskt stressyndrom kan för det mesta behandlas på samma sätt som diagnosen i övrigt, men det kan ta längre tid. Ett smärtsamt minne kan väcka minnet av ett annat och det kan sedan i sin tur framkalla ytterligare ett. Traumabehandlingen handlar då om att urskilja och arbeta med de delar av minnet som är återkommande och mest plågsamma.

Du får träna på de tekniker du har lärt dig

Efter bearbetningen återstår en avslutande behandlingsdel som också kallas för konsolideringsfas. Här ska du själv använda dig av det du och behandlaren har arbetat med för att bli fri från traumasymtom och slippa besvär i framtiden.

Läkemedelsbehandling kan hjälpa vid PTSD

Du kan också bli erbjuden en läkemedelsbehandling. Det är främst läkemedel mot depression som används vid behandling av PTSD. Läkemedel förskrivs ofta i kombination med psykoterapi. Förutom att man kan känna sig mindre nedstämd upplever många att läkemedlet gör dem mindre känsliga för obehagliga intryck.

Vad gör jag om besvären inte minskar?

Be din vårdcentral att skriva en remiss till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du upplever att dina besvär inte minskar trots att du har fått behandling eller om besvären är väldigt kraftiga. För en del personer med PTSD brukar symtomen bli lindrigare efter sex till tolv månaders behandling. Andra kan efter några månaders behandling vara helt fria från symtom. Du kan ibland behöva läggas in på en psykiatrisk avdelning om du har svåra besvär.

Du kan få stöd och hjälp om du är utsatt för våld

Vårdpersonalen kan fråga dig om du är utsatt för våld. Anledningen är att de vill ta reda på om det finns ett aktuellt hot i ditt liv som gör att du behöver hjälp. Om du är utsatt för våld i nära relationer kan vården se till att du kommer i kontakt med socialtjänsten som kan stödja och hjälpa dig på olika sätt. Socialtjänsten kan exempelvis ordna ett skyddat boende åt dig om det är nödvändigt. Det finns också hjälp för våldsutövare som är beredda att ta emot stöd för att förändra sitt liv. Det är landstinget eller hemkommunen som har information om vilka lokala organisationer som finns i din närhet.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Återhämtningen från PTSD fungerar olika från person till person. En del har lätt för att prata med vänner eller andra närstående och mår bättre av det. Andra behöver stöd för att sätta ord på det som hänt. Försök att ha tålamod med dig själv och dina känslor om det tar tid för att bli av med besvär som du upplever som påfrestande.

Fysisk aktivitet kan lindra

Använd din erfarenhet från tidigare svåra situationer. Gör sådant som du vet att du mår bra av. Fysisk aktivitet är exempelvis något som kan lindra symtom vid psykisk ohälsa. Det kan vara bra att röra på sig eller träna tillsammans med andra.

Ta hand om dig själv

När du lägger märke till att den psykiska och fysiska anspänningen ökar är det bra att försöka slappna av med hjälp av lugna och djupa andetag. Det är viktigt att andas in i magen, så att den nedre delen av buken rör sig utåt samt att undvika ytliga och snabba andetag i övre delen av bröstkorgen. Ät regelbundet och en balanserad kost. Bra sovvanor underlättar återhämtningen.

Undvik alkohol och andra droger

Det är viktigt att du undviker alkohol och andra droger efter en eller flera traumatiserande händelser. Du kan få ett beroende och kan då behöva behandlas för både PTSD och beroendet. Då tar behandlingen längre tid. Att vara påverkad gör det dessutom svårare att bearbeta trauman även om du tillfälligt kan känna dig bättre.

Att träffa andra kan ge positiva upplevelser

Tänk på att inte dra dig undan från sociala situationer eftersom det kan göra besvären värre. Att vilja undvika sociala sammanhang som skapar obehag är naturligt när man har varit utsatt för trauman. Men det minskar också möjligheten till positiva upplevelser och kan leda till att du inte blir av med symtomen.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med PTSD

Att vara närstående till någon med PTSD

Ta dig tid och visa att du bryr dig när någon har PTSD och mår dåligt. Lyssna när hen är beredd att prata om sina upplevelser, även om berättelsen upprepas ett antal gånger.

Någon som har upplevt ett eller flera trauman kan ha lätt för att bli irriterad. Ta det i så fall inte personligt och var så lugn som möjligt. Undvik att pressa någon att berätta om svåra minnen om hen själv inte är redo för det.

Du kan tipsa personen om att söka hjälp på en vårdcentral. Du kan hjälpa till att boka tider om det behövs och om du vill. Du kan behöva uppmuntra personen att söka hjälp flera gånger. Ett annat sätt att ge stöd är att följa med till mottagningen, om den som söker vård vill det. Det kan vara bra att någon följer med och hör vad som sägs och kan fungera som ett stöd efteråt.

Sök hjälp själv om du inte mår bra

Ta kontakt med vården om du som stöder någon med PTSD behöver hjälp själv. Om den som mår dåligt har fått kontakt med vården kan du som närstående ibland också få stöd från vårdpersonalen.

Egen tid är viktig

Ta dig egen tid om du känner att dina behov kommer helt i skymundan. Du kan till exempel hålla fast vid aktiviteter du gillar, som att ta en promenad eller träffa egna vänner. Att skapa eget utrymme betyder inte att du är mindre engagerad i den som mår dåligt.

Om du vill få kontakt med andra i liknande situationer kan du kontakta en  stödorganisation.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.

Fråga om du inte förstår

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om din behandling kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Informera vården gärna redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Publicerad:
2018-10-15
Redaktör:

Emma Holmér, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Per Borgå, läkare, Interkulturell kommunikation HB, Stockholm, Fredrik Garpe, psykolog, Kris- och traumacentrum, Stockholm, Hans-Peter Söndergaard, läkare, Karolinska Institutet, Stockholm