Depression i samband med att du får barn

Skriv ut (ca 4 sidor)

Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten eller när du nyss blivit förälder. För en del blir nedstämdheten till en depression. Då mår du dåligt under en längre tid. Det finns behandling som hjälper vid depression. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre.

Skriv ut

Det är inte bara du som är eller har varit gravid som kan bli deprimerad. Du som är medförälder eller adoptivförälder kan också bli deprimerad. Ofta påverkar föräldrar varandra.

För några få kan depressionen övergå i en psykos, då är det viktigt att genast söka vård.

Skillnaden mellan vanliga problem och depression

Under graviditeten eller när du är nybliven förälder är det mycket vanligt att bli nedstämd, få humörsvängningar, känna ångest och vara mycket trött. Du kan även fundera över om du skulle kunna skada ditt barn. Det behöver inte betyda att du har en depression.

Det är vanligt att den som har varit gravid blir nedstämd två-tre dagar efter att barnet har fötts. Det brukar kallas för baby blues. Det går vanligtvis över inom två veckor.

Symtom

Symtom

Vid en depression är du nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor.

Om du får en depression kan du känna igen dig i ett eller flera av följande påståenden:

  • Du känner dig nedstämd större delen av tiden. Du kan ha svårt att känna glädje. Sådant som du tidigare tyckt om att göra är inte längre roligt.
  • Du har problem med sömnen och är mycket trött, utan energi och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har skuldkänslor och känslor av hopplöshet. Du känner dig värdelös.
  • Humöret växlar. Du känner ångest, stark oro eller panik.
  • Du går upp eller ner i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
  • Du orkar kanske inte sköta din hygien och kan även ha svårt att orka ta hand om barnet.
  • Det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
  • Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.

Symtomen kan vara olika från person till person.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Sök vård på en vårdcentral, barnmorskemottagning eller bvc om du tror att du har en depression. 

Behöver du hjälp med var du ska söka vård någonstans kan du alltid ringa och få vägledning på telefon 1177.

Fäll ihop

Hur kan jag förebygga?

Hur kan jag förebygga?

När du ska få eller har fått barn kan det vara bra att planera för extra mycket lugn och ro.

För en del kan besök av närstående vara till stor hjälp. För andra innebär besök stress. Fundera på vad som passar bäst för dig och tala om hur du vill ha det.

Det kan vara extra viktigt att planera för en lugn första tid med barnet om du tidigare mått dåligt psykiskt. Kanske behöver du förebyggande samtalsterapi.

Det kan vara lättare att få en depression om du upplevt en ansträngande eller komplicerad förlossning. Då kan det vara bra att få prata igenom den ordentligt tillsammans med en barnmorska eller läkare på det sjukhus där barnet föddes.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv när jag mår dåligt?

Vad kan jag göra själv när jag mår dåligt?

Det finns saker du kan göra själv, som kan hjälpa. Här är några råd:

  • Be om hjälp med praktiska sysslor.
  • Ha fasta rutiner. Sköt om dig själv på samma sätt som vanligt, till exempel genom att tvätta håret och andra enkla saker som du brukar göra i vanliga fall.
  • Motionera och få frisk luft.
  • Försök sova lite extra. Passa på att sova när barnet sover.
  • Ät bra.
  • Umgås med personer som du känner förtroende för.
  • Tacka nej till sådant som inte känns bra.
Fäll ihop

Behandling

Behandling

Det finns bra behandling för depression.

Samtalsterapi

Du kan behöva samtalsterapi. Då träffar du antingen en sjuksköterska, en läkare, en psykolog eller en kurator. Ni träffas vid flera tillfällen och pratar om det som känns svårt. Du kan få hjälp att hitta lösningar. Det kan vara bra att komma till samtalet utan barnet, om det går.

Läkemedel

Det finns läkemedel som kan hjälpa. Läkaren kan hjälpa dig med läkemedel som inte påverkar barnet negativt om du är gravid eller ammar. Ofta får du läkemedel i kombination med samtalsterapi.

Fäll ihop

Formulär för dig som har varit gravid

Formulär för dig som har varit gravid

Sex till åtta veckor efter förlossningen får alla som har fött barn fylla i ett formulär på bvc. Formuläret kallas EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Formuläret är framtaget för att hitta tecken på depression hos nyförlösta. Testet finns på ett 20-tal språk. Efter testet får du prata med en sjuksköterska. Det kan vara ett bra tillfälle att ta upp sådant som känns svårt. Om du behöver mer hjälp kan bvc förmedla kontakt med en psykolog eller en läkare.

Fäll ihop

Formulär för dig som inte varit gravid

Formulär för dig som inte varit gravid

Du som inte varit gravid kan söka vård på en vårdcentral. Där kan du få fylla i ett så kallat skattningsformulär. Det innehåller olika frågor och svarsalternativ och handlar om hur svårt du har det när det gäller till exempel nedstämdhet, sömn och koncentration.

Fäll ihop

Vad händer i kroppen?

Vad händer i kroppen?

En depression kan bero på saker i kroppen, till exempel hormoner eller sömnbrist. Det kan också bero på andra saker. Här är exempel på sådant som kan göra att du lättare får en depression:

  • Det var en besvärlig graviditet, förlossning eller adoption.
  • Det är svårt att mata barnet.
  • Du tvivlar på din förmåga att ta hand om barnet.
  • Du ville inte skaffa barn från början.
  • Du saknar stöd från närstående.
  • Barnet skriker mycket och sover bara i korta perioder.
  • Du har konflikter och svårigheter som inte har med barnet att göra.
  • Du har upplevt tidigare psykiska problem eller trauman.
  • Du har en rubbning i sköldkörtelns funktion.

Oftast är det flera olika saker som gör att du får en depression. Ibland går det inte att veta vad depressionen beror på.

Fäll ihop

Komplikationer

Komplikationer

Depressionen kan påverka anknytningen till barnet. Det kan bli svårare att ta hand om barnet på ett bra sätt om du inte får behandling. Det kan påverka barnets utveckling.  

Posttraumatiskt stressyndrom

Några som har en traumatisk förlossning eller tidigare haft traumatiska upplevelser kan få posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det är viktigt att då få hjälp. Behandling av PTSD kan då även hjälpa mot nedstämdhet.

Förlossningspsykos

Ibland kan en djup depression övergå i en psykos. En förlossningspsykos brukar komma inom en månad efter att barnet fötts.

En person som får förlossningspsykos kan få vanföreställningar, hallucinera och bli förvirrad. Ena stunden kan föräldern verka som vanligt. Nästa stund kan hen säga konstiga saker och vara svår att få kontakt med.

En förlossningspsykos är ett allvarligt tillstånd där det finns risk för att föräldern begår självmord eller skadar barnet.

Vid en psykos ska föräldern inte lämnas ensam, utan behöver genast vård på en akutmottagning.

Fäll ihop

Hur påverkas jag efteråt?

Hur påverkas jag efteråt?

En depression brukar vanligtvis gå över inom ett halvår. För vissa tar det längre tid.

Sorg efteråt

En del förebrår sig själv efter en depression. Du kanske sörjer att inte ha kunnat känna någon glädje, att ha missat mycket under den första tiden med barnet. Kanske har du funderingar på om barnet har tagit skada. Det kan vara svårt att berätta för någon om tankarna.

Då är det bra att tänka framåt. Fokusera på hur du ska göra för att må bättre i stunden och i framtiden.

Känslorna kan komma tillbaka om du får fler barn. Det är därför bra att berätta för en barnmorska eller bvc-sköterska redan tidigt för att få bra hjälp.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 4 sidor)
Publicerad:
2017-04-28
Redaktör:

Kristin Bengtsson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Katri Nieminen, gynekolog och förlossningsläkare, kvinnokliniken i Norrköping