Borderline - emotionellt instabil personlighetsstörning

Skriv ut (ca 11 sidor)

Borderline-personlighetssyndrom innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli farligt för dig. För att stå ut med känslorna kan du skada dig själv eller missbruka exempelvis alkohol, mat eller sex. Idag finns olika behandlingar som kan hjälpa dig med borderline att må bättre.

Skriv ut

Borderline-personlighetssyndrom kallas också för Emotionellt instabil personlighetsstörning, EIPS. Att tillståndet har olika namn beror på att vården använder olika diagnosmanualer. I den här artikeln används borderline-personlighetssyndrom och förkortningen borderline.

Symtom

Symtom

Du som har borderline-personlighetssyndrom har ofta starka känslor som snabbt kan förändras. Det är också vanligt att ha svårigheter i nära relationer. Du försöker att hantera starka känslor genom ett beteende som kan vara farligt eller skadligt för dig själv.

Att få diagnosen borderline-personlighetssyndrom behöver inte betyda att du alltid kommer att ha den. Många kan lära sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och leva ett bra liv. Det kan därför vara viktigt att du då och då får en ny utredning för att ta reda på om du fortfarande har borderline.

För att få diagnosen ska fem eller fler av följande symtom stämma in på dig:

  • Du har en stark rädsla att bli övergiven.
  • Du har tankar och känslor om dig själv som skiftar kraftigt. Du kan också uppleva att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning av dig.
  • Du har ofta känslan av en inre tomhet.
  • Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Du kan till exempel känna irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar. Känsloläget kan vara från några timmar till några dagar.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt från exempelvis intensiv beundran till extrem nedvärdering, eller tvärtom.
  • Du kan känna en intensiv vrede som omgivningen kan uppfatta som överdriven i förhållande till orsaken.
  • Du kan ibland vara väldigt misstänksam eller upplever att det som sker är overkligt.
  • Du är impulsiv och kan exempelvis ha ett missbruk av droger, sex, mat eller pengar.
  • Du skär dig eller skadar dig själv på andra sätt. Du kan även ha återkommande tankar att ta ditt liv.

Besvären varierar

Vilka besvär du kan få och hur starkt de kan påverka ditt liv varierar mycket från person till person. Här följer några avsnitt om vad symtomen kan innebära för den som har borderline och hur de kan hänga ihop med varandra.

Tomhet och osäkerhet på vem du är

Det är vanligt att någon med borderline-personlighetssyndrom upplever en stor tomhet inom sig som andra kanske har svårt att förstå. Du kan känna dig ensam och missförstådd.

Du kan också känna dig osäker på vem du är och vad du egentligen har för värderingar. Det gör att du lätt kan påverkas av din omgivning. Vad du tycker och vill kan därför variera mycket mellan olika tidpunkter och beroende på vem du umgås med. Det finns en risk att du tappar bort vad du själv vill och mår bra av.

Rädsla för att bli övergiven

Du kan lätt att bli beroende av de människor som finns runt omkring dig om du känner dig osäker på vem du själv är. I relationer kan det bli så att du hela tiden vill få bekräftelse av din partner, även om det innebär att du inte mår bra av det. 

Rädslan för att bli övergiven blir det som styr. Ibland kan den styra så mycket så att du avslutar relationer. Anledningen kan vara att du hellre överger någon än att själv bli övergiven. Du kan känna att du ständigt behöver vara på din vakt och vara osäker om du kan lita på omgivningen.

Snabba ändringar mellan olika känslor

Dina känslor förändras snabbt från att allt är bra eller ganska bra till att du tycker det mesta är mycket dåligt. Du har svårt att se nyanserna däremellan och tolkar omvärlden utifrån den känsla som för tillfället är starkast.

Humörsvängningar påverkar nära relationer

Hur du förhåller dig till och känner för andra kan variera kraftigt. Det kan märkas särskilt tydligt i nära relationer. Ena stunden kan du tycka väldigt mycket om en person, för att i nästa stund inte alls gilla personen.

För andra i din närhet kan det vara svårt att hänga med i de snabba förändringarna och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som opålitlig, aggressiv eller känslokall utan att du själv menar att vara det.

Overklighetskänslor

När du är med om något svårt eller obehagligt kan du få upplevelser som kan vara ett uttryck för något som kallas för dissociation. Det innebär att du upplever dig själv, omgivningen eller det som händer som overkligt. Du kan också känna att det som händer inte riktigt berör dig.

Ibland kan du få minnesluckor som inte beror på att du exempelvis har druckit alkohol eller tagit andra droger. Dissociativa symtom kan även yttra sig som identitetsstörningar. Det betyder att du kan känna dig främmande inför dig själv. Du kan också uppleva att du har flera personligheter i dig som inte är överens med varandra.

Självskadebeteende och impulsivt beteende

Personer med borderline-personlighetssyndrom kan ibland skära sig själv eller på annat sätt medvetet skada sig självaMissbruk av droger, mat, sex eller pengar kan också förekomma i samband med borderline. Självskadebeteende eller missbruk är ofta impulsiva sätt att försöka hantera ångest eller andra känslor som är svåra att stå ut med.

I stunden kan du känna en lättnad, men att skada sig själv är aldrig en lösning på det som känns svårt. Det är viktigt att få hjälp och att lära sig att hantera sina känslor på ett annat sätt. Därför är det ofta bra att få stöd genom exempelvis samtal eller någon form av terapi.

Självmordstankar

När någon mår mycket dåligt och har känslor som är svåra att hantera kan tankar på självmord verka som en möjlig utväg. Ofta går tankarna över efter ett tag. Men ibland stannar tankarna kvar och blir något du kan besväras av under en längre tid. 

Du kan ha känslan av att ha en stor hopplöshet inom dig som du upplever att ingen annan kan förstå. Du kan känna dig värdelös eller övergiven. 

Det är alltid bra att våga berätta för någon du har förtroende för om du har tankar på att skada dig själv eller har självmordstankar. De flesta kan känna en lättnad efteråt. Det kan exempelvis vara en närstående eller någon som arbetar inom vården. Du kan också ringa en stödorganisation eller telefonjour. Du kan vara anonym när du pratar med någon i en telefonjour.

Fäll ihop

När och var ska jag söka vård?

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om du mår psykiskt dåligt och har svårt att klara av din vardag. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in.

Din behandlare på vårdcentralen gör en bedömning om du behöver psykiatrisk vård och skriver då en remiss till en psykiatrisk mottagning.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sök akutvård direkt om det är fara för ditt eller någon annans liv

Kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig och du känner att du inte orkar mer.

Ring genast 112 om du har allvarliga tankar på att skada dig eller att ta ditt liv.

Ring också 112 om du är närstående till någon som du tror har allvarliga planer på att skada sig eller ta sitt liv.

Fäll ihop

Vad kan jag göra själv?

Vad kan jag göra själv?

Vid borderline-personlighetssyndrom kan du behöva lära dig att hantera din känslighet på ett sätt som du mår bra av. En bra början är att försöka acceptera känsligheten som en del av dig själv. Den kan både vara en tillgång och påfrestande samtidigt.

Ofta behöver du stöd av sjukvårdspersonal vid borderline. Men du kan också på egen hand prova olika sätt för att må bättre.

Bra rutiner och fysisk aktivitet hjälper dig att må bättre

För många är en regelbundenhet i vardagen viktig. Det är bra att komma igång med fasta rutiner, till exempel att äta regelbundet och sova tillräckligt många timmar. Känsligheten kan öka om du är hungrig, trött, törstig eller saknar rutiner. Att vara hungrig eller trött kan också göra det svårare för dig att stå emot impulser som kan skada dig eller någon annan.

Det är bra för din fysiska och psykiska hälsa om du är fysiskt aktiv. Träna gärna men gör det lagom mycket. Fysisk aktivitet på en lagom nivå är ett effektivt sätt för att minska ångest, nedstämdhet eller andra obehagliga känslor. Undvik däremot intensiv träning för att gå ner i vikt eller behålla en låg kroppsvikt.

Undvik alkohol, andra droger och lugnande läkemedel

Det är viktigt att avstå från alkohol eller andra droger även om du för stunden kan känna en lättnad. Att använda alkohol eller andra droger gör det svårare att hantera obehagliga känslor. Undvik också lugnande eller smärtstillande läkemedel av de sorter som kan leda till ett beroende. Du som vill prata med någon om alkohol eller ditt drickande kan ringa Alkohollinjen.

Öva i en omgivning där du mår bra

Försök så långt som möjligt att bygga goda relationer till andra. I nära relationerna kan du öva på att vara tydlig med det du tänker och känner. Det gör det många gånger lättare för din omgivning att förstå dig.

Du kan också behöva öva dig på att hitta strategier som hjälper dig när du är stressad och har starka känslor. Även om du under en tid mår sämre är det bra om du kan fortsätta lyssna och föreställa dig hur andra människor uppfattar saker. Ibland kan du behöva öva att ta timeout från situationer. Då får du tid att lugna dig och tänka efter innan du agerar.

Det är bra att ha relationer till människor som du mår bra av och som tar dig som den du är. Det kan ibland vara viktigt att träffa nya människor som möter dig med respekt och omtanke.

Ett annat socialt liv kan hjälpa dig att hantera känslor och relationer på ett annorlunda sätt. Det kan vara svårt och ta tid och du kan behöva både tålamod och stöd av andra. Undvik miljöer där missbruk förekommer som gör det svårare för den som har borderline att må bättre.

Mindfulness eller att vara kreativ kan hjälpa

Många känner att meditation eller annan träning i medveten närvaro eller mindfulness kan göra att symtomen minskar. Det är träningsformer som kan hjälpa till att bli medveten om sitt beteende, sina tankar och känslor. Att pröva medveten närvaro eller mindfulness kan vara ett bra sätt för att komma igång med en förändring.

Känslighet kan ofta höra ihop med en kreativ förmåga. Att få skapa genom att exempelvis skriva, måla eller göra musik kan vara ett bra sätt att hantera svåra känslor. Ibland kan det vara bra att ha en terapeut som stöd.

Fäll ihop

Utredning och undersökning

Utredning och undersökning

När du söker vård för borderline-personlighetssyndrom träffar du ofta en läkare och en psykolog och ibland även andra personer som arbetar inom vården.

Diagnosen ställs med en särskild typ av intervju

För att din behandlare ska kunna ställa diagnosen borderline-personlighetssyndrom behöver ni ha ett samtal som kallas för strukturerad intervju. Det innebär att behandlaren ställer frågor utifrån en mall. Med hjälp av intervjun vill behandlaren ta reda på om dina symtom stämmer överens med diagnosen borderline-personlighetssyndrom.

Du som mår akut dåligt ska vänta med en strukturerad intervju. Det beror på att behandlaren behöver veta hur du reagerar och svarar när du inte är i akut kris.

Ibland ska du också själv fylla i formulär. Det kan ske med egna ord eller genom att markera svaret på en skala eller kryssa för färdiga svarsalternativ.

Ibland kan det vara bra att någon utomstående kan hjälpa dig att beskriva dina besvär om du tror att du kan ha borderline. Din behandlare tolkar svaren och använder resultatet för att ställa diagnosen borderline personlighetssyndrom eller en annan diagnos. Det kan till exempel vara Posttraumatiskt stressyndrom, autismbipolär sjukdom, adhd, depression eller ångest.

Andra sjukdomar kan likna Borderline

Symtom på borderline-personlighetssyndrom är vanliga och kan likna besvär som finns i samband med andra tillstånd. Din läkare behöver därför undersöka om du har annan diagnos utöver borderline-personlighetssyndrom eller i stället för det.

Exempel på sådana diagnoser kan vara följande:

Att få en diagnos

Att få en diagnos kan upplevas på olika sätt. En del kan ibland känna en lättnad över att få en diagnos som talar om för en att man inte är ensam. Du får också veta vilka behandlingar som kan hjälpa dig. Det kan ge hopp om att man kommer att bli bättre.

Fäll ihop

Behandling

Behandling

Dialektisk beteendeterapi, DBT, och mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är två exempel på effektiva terapier vid borderline personlighetssyndrom. På en del mottagningar kan du också bli erbjuden Emotion Regulation Group Therapy, ERGT, som är en gruppbehandling.

Ibland krävs det en remiss från din läkare för att gå i terapi. Beroende på var du söker vård kan det finnas en väntetid innan du får börja med en psykoterapeutisk behandling.

Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av kognitiv beteendeterapi där du får lära dig att hantera dina tankar och känslor på ett sätt som hjälper dig att må bättre. En grund i DBT är acceptans. Det innebär att acceptera de känslor och tankar du har. Samtidigt ska du lära dig olika sätt att hantera dem så att du kan må bra.

Du ska också träna på att förändra beteenden som kan vara ett hinder i vardagen och i kontakten med andra. Tanken är att du ska få en bättre livskvalitet genom att lära dig nya sätt att hantera olika situationer.

Medveten närvaro eller mindfulness är en annan del av behandlingen som ska hjälpa dig med borderline att bli medveten om hur du kan göra för att kunna stå ut med starka känslor.

Mentaliseringsbaserad terapi

Mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är en form av terapi som har tagits fram speciellt för behandling vid borderline-personlighetssyndrom. Terapin ska hjälpa dig med borderline att öka din förmåga att tolka både dina egna och andra människors handlingar. På så sätt kan du lära dig att förstå bättre hur du själv och andra mår och reagerar.

Mentaliseringsbaserad terapi handlar om att stärka upplevelsen av dig själv och lära dig att skapa trygga relationer. I terapin får du framförallt prata om hur du tänker och tolkar det du gör.

Läkemedel

En del mår bäst helt utan läkemedel. Andra kan behöva antidepressiva eller stämningsstabiliserande läkemedel och i vissa fall antipsykotiska mediciner för att må bättre. Ibland kan du behöva läkemedel under svåra tider i ditt liv men klarar dig utan när du mår bättre igen.

Det är viktigt att du gör en utvärdering tillsammans med din behandlare vilken behandling som hjälper dig att må bättre.

Fäll ihop

Att vara närstående till någon med borderline

Att vara närstående till någon med borderline

Du som är närstående kan ha behov av råd och stöd från andra i liknande situationer eftersom borderline-personlighetssyndrom ofta handlar om svåra känslor i nära relationer.

Ibland kan du känna dig maktlös

Du kan många gånger behöva hantera kraftiga känslomässiga utbrott. Det kan både vara svårt att förstå och att förhålla sig till. Personer som har borderline kan kräva omedelbar uppmärksamhet, samtidigt som du kan bli avvisad när du försöker hjälpa till. Du kan också känna en maktlöshet över hur du ska kunna vara ett bra stöd.

Som närstående till någon med borderline-personlighetssyndrom blir det ofta viktigt att sätta gränser för vad du orkar med. Det är alltid bra att be den som har borderline att söka vård, gärna upprepande gånger om det behövs. Att få behandling och stöd är särskilt viktigt om din närstående mår akut dåligt, skadar sig själv eller har självmordstankar. 

Du kan kontakta vården om du har en närstående med borderline som själv inte vill söka vård. Då får du möjlighet att diskutera situationen med vårdpersonalen och få råd hur du kan hjälpa din närstående.

Närstående kan också få stöd

Du som är närstående och stödjer, hjälper eller tar hand om en person med borderline kan också få stöd. Det är reglerat i lag att kommunerna ska erbjuda närstående hjälp och stöd. Du kan hitta information om anhörigstöd på din kommuns webbplats. Även den behandlande psykiatriska mottagningen kan ibland erbjuda närstående visst stöd.

Du som är närstående och vill komma i kontakt med andra som har liknande erfarenheter kan höra av dig till Anhörigföreningen Borderline eller föreningen SHEDO.

Fäll ihop

Påverka och delta i din vård

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral du vill i hela landet. Det gäller också om du vill söka vård på öppna specialistmottagningar. Ibland krävs det en remiss. Att kunna påverka och delta i sin vård är en rätt som regleras i patientlagen.

Fråga om du inte förstår

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. När du har fått information om din behandling kan du ge ditt samtycke eller uttrycka ett ja på ett annat sätt. Du kan också tacka nej till en behandling.

Fast vårdkontakt och tolk kan vara ett bra stöd

Du har rätt till en fast vårdkontakt om du har kontakt med många olika personer i samband med din vård. Det är en person som bland annat hjälper till med att samordna din vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Det är också möjligt att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

Tolken kan ofta bokas av vårdcentralen eller mottagningen som behandlar dig. Informera vården gärna redan vid första kontakten om du behöver tolkning. Tolken har tystnadsplikt precis som alla andra som arbetar inom hälso- och sjukvården. Det betyder att hen inte får lämna ut information om dig.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 11 sidor)
Publicerad:
2018-01-10
Redaktör:

Astrid Källström, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Mathilda Zotterman, psykolog, Allmänpsykiatriska Behandlingsenheten City för neuropsykitari och komplexa vårdbehov, Serafen