Att få ett hjälpmedel - så går det till

Skriv ut (ca 10 sidor)

Du som har en funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel för att få livet att fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även teknik som appar och programvaror. Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer aktiv, delaktig och självständig i ditt liv.

Skriv ut

Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad du kan få, vad det kostar och vem du ska kontakta för att få ett hjälpmedel. Det kan också skilja sig åt beroende på om det är ett barn eller en vuxen som behöver hjälpmedlet.

Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering. 

Olika typer av hjälpmedel

Olika typer av hjälpmedel

Ofta delas hjälpmedel upp i grupper utifrån olika funktionsnedsättningar:

Här kan du söka bland hjälpmedelsprodukter indelade i de olika områdena och se vad som finns att få där du bor.

De flesta hjälpmedel är medicintekniska produkter. De är framtagna för att vara just hjälpmedel.

Ansvar för olika grupper av hjälpmedel

Hjälpmedel som du behöver för att klara det dagliga livet ska landstingen, regionerna och kommunerna erbjuda. Med det menas hjälpmedel som du behöver för att till exempel äta, klä dig och sköta din hygien. Men även sådant du behöver för att förflytta dig, kunna kommunicera och sköta hemmet. Landstingen, regionerna och kommunerna ska även erbjuda de hjälpmedel som du behöver för vård och behandling.

Andra typer av hjälpmedel ska erbjudas av andra i samhället:

  • Arbetshjälpmedel är hjälpmedel som gör att du kan arbeta. De är Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans ansvar. 
  • Skolhjälpmedel är ett delat ansvar mellan varje skola och hälso- och sjukvården. 
  • Fritidshjälpmedel kan du ibland hyra, låna eller få bidrag för.
Fäll ihop

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

Vem kontaktar jag om jag vill ha ett hjälpmedel?

För att få ett hjälpmedel från landstinget, regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel. Personen beslutar också vilket eller vilka hjälpmedel du får. En sådan person kallas förskrivare.

Förskrivaren kan till exempel vara något av följande:

  • arbetsterapeut
  • fysioterapeut
  • logoped
  • audionom
  • synpedagog
  • sjuksköterska.

Ofta börjar du med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning. Där får du sedan mer information om vem du ska kontakta för att få träffa en förskrivare.

Du kan också ta kontakt direkt med den verksamhet som ansvarar för den typ av hjälpmedel du vill ha.

Ibland behöver du först få en remiss. Då kan en läkare på vårdcentralen hjälpa dig med det.

Jämtland Härjedalen

För att få ditt behov av hjälpmedel bedömt är det i vissa fall Region Jämtland Härjedalen du ska vända dig till och i andra fall den kommun du bor i.

Hörhjälpmedel

Hörselvården i Region Jämtland Härjedalen består av Hörcentralen och Pedagogiska hörselvården. För att få komma dit måste du ha en remiss från din hälsocentral, Öron-näsa-halsmottagningen på Östersunds sjukhus, privata läkarpraktiker, företagshälsovård, skolhälsovård eller motsvarande.  Om du redan har hörapparat eller har varit patient hos Hörselvården förut, så behövs ingen remiss. I så fall kan du vända dig direkt till Hörcentralen.

Synhjälpmedel

Syncentralen på Östersunds sjukhus erbjuder synhabilitering och synrehabilitering till personer som har så nedsatt syn att det är svårt eller omöjligt att läsa tryckt text eller att orientera sig med synens hjälp, även efter det att synen korrigerats på bästa sätt med glasögon.
För att få komma till syncentralen första gången krävs remiss från en ögonläkare.

Ortopediska hjälpmedel

För att få remiss till utprovning av ortopediska hjälpmedel ska du kan vända dig till din hälsocentral eller den specialistmottagning där du är patient. Exempel på ortopediska hjälpmedel är proteser, ortoser, sitthjälpmedel och ortopediska skor eller inlägg. Utprovning och uppföljning av handortoser sker inom Region Jämtland Härjedalen. För andra ortopediska hjälpmedel har Region Jämtland Härjedalen upphandlat avtal med det privata företaget Aktiv ortopedteknik.

Kognitions- och kommunikationshjälpmedel

De flesta kognitions- och kommunikationshjälpmedlen förskrivs av logopeder. För att få komma till en logoped måste du ha en remiss från läkare eller vara inskriven på en avdelning eller mottagning som har logoped. Exempel på sådana är Barn- och ungdomshabiliteringen, Vuxenhabiliteringen, Östersunds rehabcentrum (Remonthagen) och Logopedmottagningen på Östersunds sjukhus. Vissa sorters kommunikationshjälpmedel kan man också få via arbetsterapeuter i Region Jämtland Härjedalen eller kommunerna.

Hårersättning

För hårersättning kan du få kontantbidrag på 6 000 kr per år. Du tar kontakt med en läkare på den hälsocentral du tillhör. Har du redan kontakt med läkare inom någon annan verksamhet i Region Jämtland Härjedalen kan du istället vända dig dit.

Inkontinenshjälpmedel

Om du behöver ett inkontinenshjälpmedel vänder du dig till din hälsocentral.

Övriga hjälpmedel

Vid behov av övriga hjälpmedel ska du i vissa fall kontakta Region Jämtland Härjedalen och i andra fall den kommun som du bor i.

Region Jämtland Härjedalen bedömer behovet av hjälpmedel för alla personer med undantag för de som över tid har hjälp från kommunen eller närstående. För barn syftar närstående på när det behövs stöd utöver föräldraansvaret. Hjälpen ska innefatta minst en av de här punkterna:

  • stöd i att äta/dricka (måltidssituationen)
  • klä sig
  • förflytta sig
  • sköta sin personliga dagliga hygien

Har du hjälp med minst en av punkterna så ansvarar kommunen för att ge dig hälso- och sjukvård, upp till läkarnivå.

Kommunen har också ansvar för att bedöma behovet av hjälpmedel för dig som har särskilt boende och/eller daglig sysselsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Här hittar du hälsocentralerna i Jämtland Härjedalen.

Här finns information om vart i din kommun du ska vända dig.

Hjälpmedelscentralen

Det går inte att få ett hjälpmedel direkt från Hjälpmedelscentralen. Du måste först träffa en förskrivare – antingen i Region Jämtland Härjedalen eller någon av kommunerna – som bedömer om du har behov av något hjälpmedel. Hjälpmedelscentralen har alltså ingen butik med öppen försäljning, utan ansvarar för:

  • utprovningshjälp, utbildning och rådgivning till länets förskrivare
  • administration, sortimentsarbete, upphandling och lagerhållning av hjälpmedel
  • anpassning, reparation, underhåll, besiktning och rekonditionering av hjälpmedel
  • transport och montering av hjälpmedel i mottagarens hemmiljö

Hjälpmedelscentralen har sina lokaler i Östersund.

Fäll ihop

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Hur bedöms om jag får ett hjälpmedel?

Innan du kan få ett hjälpmedel måste ditt behov av hjälpmedel bedömas. Det görs av en förskrivare. Du eller någon närstående får beskriva vilka behov och önskemål du har och förskrivaren undersöker hur de nedsatta funktionerna påverkar din situation i vardagen.

Tillsammans kommer ni fram till i vilka situationer ett hjälpmedel kan underlätta och vad målet ska vara med att använda hjälpmedlet.

Om du får hjälp av en närstående kan ett hjälpmedel ibland underlätta även för den personen. Då kan det tas med i bedömningen. En ställbar säng kan till exempel göra det lättare både för dig och för den som hjälper dig.  

Olika verksamheter använder olika metoder för bedömning

Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje landsting, region och kommun har. Ibland finns så kallade behovstrappor där olika behov prioriteras. Viktigast är livsuppehållande behov som att kunna andas eller få i sig näring. Sedan kommer basbehov som att äta själv eller klä på sig. Därefter kommer behov av att fungera i vardagen, som att handla mat. Sist kommer behov som handlar om fritiden.

För att förskrivarna ska kunna göra så rättvisa behovsbedömningar som möjligt använder de särskilda metoder. De kan vara olika beroende på vilken funktionsnedsättning du har, vilket hjälpmedel det gäller och vilket yrke förskrivaren har. 

Fråga förskrivaren om du undrar vilka metoder som används.

Jämtland Härjedalen

Region Jämtland Härjedalen och kommunerna har gemensamma rutiner för förskrivning av hjälpmedel: Beslut om riskanalys och behovsbedömning

Fäll ihop

Hur går utprovningen till?

Hur går utprovningen till?

Efter att förskrivaren har bedömt dina behov får du prova det eller de hjälpmedel du behöver. Det kallas utprovning. Finns det flera olika hjälpmedel som kan passa ska förskrivaren informera dig om det.

En del hjälpmedel behöver provas i den miljö där de ska användas. Det gäller till exempel rörelsehjälpmedel.

Ibland kan du få låna hjälpmedel för att själv ta med hem och testa innan förskrivaren fattar beslut om du ska ha det.

Du kan behöva träna

Alla hjälpmedel behöver anpassas individuellt. Den som har skrivit ut ditt hjälpmedel ska också följa upp att det fungerar som det är tänkt. Det kan göras vid ett eller flera besök och ibland genom ett telefonsamtal.

Du får också lära dig att använda hjälpmedlet. Ibland går det ganska fort, om du till exempel ska börja använda en rollator. Andra gånger behövs många tillfällen, som till exempel om du ska börja använda ett kognitivt hjälpmedel eller en elrullstol som ska manövreras i trafik.

Om du vill se och känna på olika hjälpmedel kan du göra det i särskilda butiker och utställningar som kan finnas där du bor. Fråga din förskrivare om vilka möjligheter som finns till det.   

Oftast får du hjälpmedel ur ett upphandlat utbud

I varje landsting, region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att skriva ut, utifrån vad du behöver. Vilka det är styrs av olika avtal. Det kallas att det finns ett upphandlat utbud. Oftast får du hjälpmedel från denna grupp av hjälpmedel.  

Förskrivaren kan också ansöka om att skriva ut andra hjälpmedel, om behovsbedömningen visar att de upphandlade hjälpmedlen inte fungerar för ditt behov.

Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån.

Fäll ihop

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel

Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.

Förutom att det kan finnas många typer av hjälpmedel finns det ofta många varianter och olika varumärken. Tillsammans ska du och förskrivaren komma fram till vad som blir bäst.

Om det finns det flera olika hjälpmedel inom landstinget, regionen eller kommunen som kan passa dig ska förskrivaren informera om det. I sådana fall ska du få själv välja vilket hjälpmedel som du vill ha, om förskrivaren tycker att det är rimligt utifrån vad du behöver och vad hjälpmedlet kostar.  

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i valet av hjälpmedel är det viktigt att du förstår den information som du får av förskrivaren. Förskrivaren ska anpassa sin information till dina individuella behov.

Du kan ha rätt till tolk om du inte talar svenska. Du kan också ha rätt till tolk om du till exempel är döv eller har talsvårigheter.

Fäll ihop

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Vad kostar det att få ett hjälpmedel?

Den avgift du får betala för att få hjälpmedel varierar i olika landsting, regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift. Avgiften kan vara till exempel en förskrivningsavgift eller en utprovningsavgift. Ibland betalar du även en besöksavgift hos förskrivaren.

På vissa ställen finns ett särskilt högkostnadsskydd för hjälpmedel. Då behöver du bara betala kostnader upp till en viss gräns.

Om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan du bli ersättningsskyldig.

Jämtland Härjedalen

De flesta hjälpmedel lånas ut kostnadsfritt. Vissa andra får man köpa själv, exempelvis kryckkäppar och korgar till rullatorer.

I Jämtlands län gäller inte Fritt val av hjälpmedel/hörapparat.

Inom kommunerna ingår alla besök i hemsjukvårdsavgiften. Avgiften baserar sig på vilken inkomst man har  och kan alltså variera. För att få en beräkning av detta ska man kontakta biståndsenheten i sin kommun. 

Inom Region Jämtland Härjedalen kostar det första besöket och en utprovning av hjälpmedel vanligtvis 100 kr.

Avgiften för utprovning av hörapparat är däremot 500 kronor – och omfattar inte kostnaden för själva hörapparaten. Däremot ingår:

  • andra hörselhjälpmedel som man har rätt till
  • alla besök under utprovningen
  • framtida service, reparationer av hörapparaten och jourbesök.

Region Jämtland Härjedalen står för kostnaden för hörapparat med upp till 3500 kr per öra.  Eventuell kostnad utöver det får man betala själv.

Avgifterna för utprovning och anpassning av hjälpmedel ingår inte i högkostnadsskyddet.

Fäll ihop

Fritt val av hjälpmedel

Fritt val av hjälpmedel

I några landsting, regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel.

Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs först en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel. Sedan diskuterar du och förskrivaren om fritt val av hjälpmedel är något som passar. Om du vill göra ett eget val och förskrivaren bedömer att du klarar det så får du en rekvisition.

Beloppet du får på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Vill du ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.

De landsting, regioner och kommuner som har infört fritt val har själva valt ut vilka hjälpmedelsområden det ska gälla. Några har det på många hjälpmedelsområden och andra på enstaka typer av hjälpmedel.

Du ansvarar själv för ditt hjälpmedel

När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.

Om dina behov förändras så att det hjälpmedel som du har köpt genom fritt val inte längre räcker till, har du rätt att få en ny behovsbedömning.

Även om du har valt att köpa hjälpmedel genom fritt val har din förskrivare ansvar för att följa upp beslutet och din habilitering eller rehabilitering. 

Jämtland Härjedalen

I Jämtlands län gäller inte Fritt val av hjälpmedel.

Fäll ihop

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Kan jag köpa ett hjälpmedel själv?

Om du skulle vilja köpa ett hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan du kontakta en butik eller leverantör direkt. Det kan du göra oavsett vilket landsting, region eller kommun du tillhör.

Ibland rekommenderas du av förskrivaren att köpa ett hjälpmedel själv. Det kan till exempel hända om behovsbedömningen visar att dina behov inte motsvarar kraven för att du ska kunna få ett hjälpmedel.

Vissa hjälpmedel räknas som så kallade egenansvarsprodukter. Då måste du köpa hjälpmedlet själv. 

Fäll ihop

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

Vad händer när jag har fått hjälpmedlet?

När du har fått ditt hjälpmedel så använder du det så länge som du behöver och som det fungerar som det ska.

Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll, ska du kontakta den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut. Kanske har behoven ändrats så att en ny bedömning behöver göras.

I samband med att du får hjälpmedlet får du också information om vad du ska göra om hjälpmedlet behöver repareras eller underhållas. Du behöver oftast inte betala något själv för reparation och service för ett hjälpmedel som du har fått förskrivet.

Om du inte längre behöver hjälpmedlet ska det oftast återlämnas. Om du flyttar och vill ta med dig hjälpmedlet behöver du kontakta förskrivaren för att ta reda på om det går bra.

Om du är på tillfälligt besök någonstans i landet och behöver hjälpmedel för en kortare tid, kan du ofta få låna eller hyra det tillfälligt där.

Jämtland Härjedalen

Många hjälpmedel får man låna fritt från Region Jämtland Härjedalen. Med hjälpmedlet följer också ett ansvar för att sköta om det. Den som har ett hjälpmedel får/ska:

  • utföra normalt underhåll på det, till exempel hålla rent, pumpa däck eller ladda batterier.
  • förvara hjälpmedlet i lämpligt utrymme där det är väl skyddat för till exempel stöld.
  • återlämna det väl rengjort till sin förskrivare eller till närmsta hälsocentral.

Om man inte själv kan ansvara för skötseln, ska man utse en person som kan hjälpa en med det. Slarv, oaktsamhet eller vanvård kan göra att hjälpmedlet återtas och/eller att brukaren får betala reparationen av skadorna.

Vid skador

Om man skadar sig när man använt hjälpmedlet ska man alltid kontakta din förskrivare. Om hjälpmedlet blir skadat eller borttappat ska man alltid berätta det för sin förskrivare. Stöld av hjälpmedel ska alltid polisanmälas.

Försäkring

Region Jämtland Härjedalen bekostar inte reparation av skador i hemmet  som uppstått på grund av hjälpmedlen (exempelvis om en rullstol ger märken i golvet). Om man råkar ut för en olycka med sitt hjälpmedel är det bra om man kontaktar sitt försäkringsbolag, för att kontrollera om hemförsäkringen ersätter skada på annan person eller egendom.

Teknisk service

Service och reparationer är kostnadsfria för den som använder hjälpmedlet. Om hjälpmedlet måste repareras ska man i första hand kontakta sin förskrivare. Reparation av skador som uppkommit i ens omgivning (till exempel i bostaden) när man har använt sitt hjälpmedel ersätts inte av Region Jämtland Härjedalen eller kommun.

Leverans

Hjälpmedelscentralen levererar hjälpmedlet till den som har förskrivit det. Förskrivaren levererar i sin tur hjälpmedlet till brukaren.
Man ska alltid kontakta sin förskrivare för att få instruktioner om hur hjälpmedlet fungerar innan man börjar använda det.
Hjälpmedelscentralen ansvarar inte för att transportera hjälpmedel mellan [brukarens] hem och en annan plats (till exempel till/från fritidshuset) eller vid flytt. Det måste man själv ansvara för.

Återlämning

När man inte längre har användning av hjälpmedlet ska man återlämna det. Hjälpmedel kan lämnas hos alla hälsocentraler, till förskrivaren eller direkt till Hjälpmedelscentralen. Det ska då vara väl rengjort och eventuella namnlappar ska vara borttagna. Hjälpmedlen tvättas och får service efter återlämnandet. Sedan lånas de ut igen, till andra brukare.

När man flyttar

Flyttar man inom Jämtlands län kan man behålla sitt hjälpmedel. Om flyttar till ett annat län ska man, i god tid före, kontakta sin förskrivare och komma överens om vilka hjälpmedel man får ta med sig.

Fäll ihop

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Vad gör jag om jag inte är nöjd?

Kontakta den som skrev ut ditt hjälpmedel om du inte är nöjd med hur det fungerar. Du kanske behöver få mer information, stöd eller utbildning för att det ska fungera bra.

Det kan också vara så att ditt behov har förändrats och att förskrivaren därför behöver göra en ny behovsbedömning.

Är du inte nöjd med den förskrivare du har träffat, kan du kontakta chefen för enheten och fråga om det är möjligt att få träffa någon annan.

Om du anser att du inte har fått rätt behandling, hjälpmedel eller du inte kommer vidare i kontakten med din förskrivare, kan du vända dig till patientnämnden. De finns i varje landsting och region, och ibland även i kommunerna.

Läs mer om vad du kan göra om du inte är nöjd med vården

Jämtland Härjedalen

Om man har kontaktat sin förskrivare men ändå inte fått sitt problem löst, så kan man vända sig till Patientnämnden i Jämtlands län.

Allmänna synpunkter på hjälpmedelsverksamheten kan lämnas till Beredningsgruppen för hjälpmedelsfrågor. Till beredningsgruppen finns också olika verkställande funktioner knutna, som ska se till att beslut och information når ut till förskrivare och andra som är berörda av hjälpmedelsfrågor.

Fäll ihop
Skriv ut (ca 10 sidor)
Senast uppdaterad:
2017-05-10
Redaktör:

Klara Johansson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Ulla-Britt Blomquist, arbetsterapeut, Västerås


Jämtland Härjedalen
Tillägg uppdaterade:
2017-05-10
Skribent och redaktör:
Linda Henriksson, Kommunikationsstaben, Jämtlands läns landsting., Linda Henriksson, Kommunikationsstaben, Jämtlands läns landsting, Linda Henriksson, Kommunikationsstaben, Jämtlands läns landsting. 
Granskare:
Jessica Isaksson, Verksamhetsutvecklare/Funktionsansvarig, Hjälpmedelscentralen, Jämtlands läns landsting., Jessica Isaksson, Verksamhetsutvecklare, Centrum för medicinsk diagnostik, teknik och service, Jämtlands läns landsting.