Adopterade barn har oftast erfarenheter av en otrygg anknytning. Här får du exempel på hur barnets tidigare erfarenheter och de förändringar som adoptionen innebär kan påverka och märkas.
Läs också de övriga kapitlen som handlar om anknytning för alla barn.
Barnet kan ha svårt att knyta an
Barn som är adopterade har varit med om minst två, och ofta flera, separationer. Den anknytning som barnet påbörjat med någon i sin närhet har avbrutits och hen har gång på gång behövt börja nya relationer. Det kan därför vara mycket svårt för barnet att våga knyta an på nytt.
Det är vanligt att barnet har bott sin första tid på ett eller flera barnhem eller i fosterfamilj. De mest grundläggande behoven såsom närhet, mat och skötsel har barnet fått från många olika personer.
Olika sätt att klara sig utan någon viktig vuxen
När det inte finns någon som kan trösta och lugna utvecklar barnet beteenden och strategier för att klara sig. Det kan till exempel vara att lugna och trösta sig själv, eller att hen slutar skrika eller på annat sätt visa att hen behöver något.
Barn som har fått knyta an till någon eller några kan lättare knyta an igen. Hur barnet har haft det innan adoptionen är mer avgörande än hur gammal barnet är vid adoptionen.
Ge stöd och förstå vad barnet går igenom
Med hjälp av dig får barnet möjligheter att knyta an och känna sig trygg.
För barnet innebär adoptionen att allt förändras. Det som tidigare har varit känt försvinner, såsom ljud, ljus, dofter, smaker, klimat, språk, andra barn och vuxna. Barnet kan ha svårt att ta emot den omsorg och närhet du vill ge. Du behöver acceptera, förstå och ge stöd i den stora omställningen. Det påverkar hur anknytningen blir.
Barn kan reagera olika på det nya
Här ges några exempel på hur barnet kan reagera:
Är otrygg och rädd
Barnet kanske undviker ögonkontakt, eller vill inte bli tröstad, sitta i knät eller bli kramad. Det kan bero på att barnet tror att hen bara ska vara tillfälligt i familjen eller att hen inte är van vid kroppskontakt och en känslomässig närhet. En del barn litar inte på vuxna och vill klara av och bestämma allt själva.
Går tillbaka i utvecklingen
Barnet kan tillfälligt gå tillbaka i sin utveckling och visa beteenden som är vanliga hos yngre barn. Det kan till exempel vara att kissa på sig fast hen har slutat med blöja, vilja bli buren, sitta i vagn eller vilja matas med sked eller nappflaska.
Se det som barnets sätt att våga vara beroende av dig och ta igen den omsorg som hen inte har fått. Oroa dig inte för tillfälliga tillbakagångar, utan se det som en möjlighet att ge omsorg och göra anknytningen starkare.
Har svårt att somna och svårt att sova
Barnet kanske kämpar emot att somna då hen kan vara orolig för att du ska försvinna under sömnen. I drömmen kan barnet bearbeta sådant som hen har varit med om tidigare. Hen kanske vaknar många gånger för att få trygghet.
Vill först vara till lags
Barnet kan ha lärt sig att enda sättet att få uppmärksamhet är att anpassa sig. Hen kan tro att det gäller att vara snäll för att inte bli ivägskickad. Det är inte ovanligt att barnet till en början upplevs som lätt att ha att göra med. När hen börjar reagera på alla förändringar genom att exempelvis vara orolig eller ledsen är det ett tecken på att barnet kan ta till sig tröst och trygghet från dig som förälder.
Har svårt att hantera mat och matstunder
Om barnet till exempel har fått för lite mat eller enbart har fått flytande föda, kan det göra att hen blir orolig för om det kommer finnas mat även i morgon. Det kan göra att barnet äter mycket, det kan verka som att hen äter utan att kunna sluta. Att äta mycket kan också vara ett sätt att lugna ner oro och ledsamhet. Barnet kan också ha svårt för att känna både sig mätt och hungrig.
Har svårt att veta vem som är viktig
För en del barn kan det ta tid att förstå att relationen till dig som förälder är en särskild relation. Det kan därför till en början vara svårt för barnet att skilja på kända och okända personer. Det kan verka som om hen är social och öppen men det är ofta en strategi som hen har behövt för att få uppmärksamhet och omsorg från alla. När barnet känner sig trygg i sin nya familj behövs inte strategin längre.
Så hjälper du ditt barn med anknytningen
Den första tiden i sin nya familj kan barnet först behöva få sörja det hen har förlorat. Sedan kan barnet lära känna sitt nya liv. Det blir tryggare för barnet om hen vet vad som ska hända i vardagslivet, om miljön och rutinerna är lika från dag till dag.
Ta dig tid att lära känna barnet, var nyfiken och tillgänglig. Hen behöver ta det lugnt och förstå det nya. Bekräfta och lär barnet vad hen känner. Du kan berätta, visa med ansiktsuttryck och kroppsspråk.
Barnet känner sig trygg när hen blir omhändertagen kroppsligt och känslomässigt. Det kan till exempel vara att få ny blöja, bli matad, få hjälp att somna eller bli tröstad. Barnet vågar knyta an när hen förstår att det går att få tröst och omsorg.
Ha tid och tålamod
Tänk att det tar olika lång tid för barn och föräldrar att lära känna varandra. Ha tid och tålamod. Finns där för barnet och var tillsammans.
Barn som har adopterats behöver ofta en längre tid hemma för att i lugn och ro få knyta an. Det är bra att vara hemma, och att inte ha för mycket aktiviteter utanför hemmet eller träffa många människor som barnet inte känner.
Det är du som förälder som behöver vara den som ger all omsorg som har med mat och skötsel, och att det är du som får barnet att sova, tröstar och lugnar. Barnet behöver lära sig att det är du som finns där för hen. Anknytningen till dig som förälder är alltid den viktigaste.
Skapa kontakt med barnet
Här är några råd för att skapa kontakt:
- Var fysiskt nära om barnet tillåter det. Om barnet inte vill kramas eller sitta i knät får du hitta på knep för att vara nära, till exempel leka något som ger närhet. Sitt bredvid och prata lugnande om barnet inte vill ha kroppslig kontakt för att bli tröstad.
- Försök ha ögonkontakt, men respektera också att många barn inte vill ha det innan de känner sig trygga
- Lek med barnet, gärna lekar med "turtagning" såsom rulla boll och leka titt-ut.
- Prata och berätta. Sätt ord på, benämn och bekräfta det barnet gör.
När barn som är adopterade börjar i förskolan eller skolan
Det är bra för anknytningen att vara föräldraledig under minst ett år med ett barn som inte har börjat skolan. Ha inte för bråttom med att börja förskolan eller annan barnomsorg.
Ett barn som är äldre än sex år när hen kommer kan behöva ha en förälder med i skolan under en tid. Ibland kan det vara bra att skjuta upp skolstarten.
Eftersom barn som är adopterade kan ha extra svårt vid separationer är det bra att vara förberedd vid förändringar, till exempel när barnet ska börja förskolan eller skolan.
Prata med personalen innan barnet böjar så ni är överens om vad som blir bra för barnet. Förbered barnet så gott det går.
Några tips:
- Hälsa på inför starten och träffa personalen.
- Ta kort på byggnaden, på personalen och hur det ser ut inomhus.
- Lek hemma att ni lämnar och hämtar.
- Läs böcker om att börja förskolan eller skolan.
Anpassa till just ditt barn
Anpassa så att det blir så bra som möjligt för barnet. Det är bra om det går att vara flexibel när det gäller hur lång inskolning barnet behöver i förskolan. Det är också viktigt att barnet får en kontaktperson som barnet kan känna sig trygg med.
Läs mer om att börja förskolan genom att ladda ner eller beställa broschyren "Ska jag vara här?". Den finns på myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds webbplats.
Läs mer om när barn ska börja skola på webbplatsen elevhalsan.se.
Kontakta barnavårdscentralen, bvc, eller kommunens familjerätt om ni till exempel behöver hjälp att prata med förskolan om vad som är bäst för barnet.
Hjälp och stöd för barn och vuxna som har blivit en familj genom adoption
Kontakta bvc om du känner oro för din kontakt med barnet eller för att hen inte är trygg och mår bra.
För barn i skolan kan du kontakta elevhälsan.
Om barnet har svårare traumatiska erfarenheter med sig kan du behöva kontakta bup.
Du kan också kontakta familjerätten i kommunen eller kommunens föräldrastöd för att få information om vilket stöd som finns att få i just din kommun. Kontaktuppgifter finns på din kommuns webbplats.
Adopterade barn har rätt till lika många besök på bvc som barn som är nyfödda. I en del kommuner finns extra stöd för adoptivfamiljer.
Adoptionsorganisationerna har mer information om att adoptera. De erbjuder också kurser och träffar med andra familjer. På sociala medier kan ni få stöd, till exempel i Facebook-grupper.
Läs mer om hur ni kan göra i kapitlet När och var ska jag söka hjälp och stöd.
Mer information om adoption
Här kan du läsa mer om att adoptera, och att bli och vara en familj genom adoption.
Här kan du läsa mer på myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Det finns flera skrifter och broschyrer att ladda ner eller beställa.