Senast reviderad 2016-09-16

Vad kan man göra åt psoriasisartrit?

Fråga

Jag har psoriasis och har sedan cirka ett år fått ont i mina händer, fötter och rygg. Är även stel i dessa delar.

Är det stor risk att jag har fått psoriasis atrit? Finns det i så fall någon hjälp eller behandling att få?

Svar

Jag kan inte utesluta att din ledvärk orsakas av psoriasisartrit. Ungefär var tionde av alla som har psoriasis får också ledbesvär, psoriasisartrit. Detta är alltså en ledsjukdom som hänger samman med hudsjukdomen psoriasis. Om du har nagelförändringar på grund av din psoriasis är det vanligare att du också får ledbesvär.

Det vanligaste är att psoriasisartrit kommer i yngre medelåldern.

Det som anses vara typiskt vid psoriasisartrit är att ledvärken ofta sitter i en enstaka led. Om den sätter sig i flera leder brukar det inte vara motsvarande led på den andra kroppshalvan, som drabbas, som det ofta är vid ledgångsreumatism. Därför går det att säga att psoriasisartrit vanligtvis är asymmetrisk.

Exempel på var psoriasisartrit kan sätta sig är i en tå som kan bli röd och svullen. Ett finger kan få liknande besvär. Även en knä-, fot- eller handled kan bli påverkad. Ibland sätter sig psoriasisartrit i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet.

Det förekommer också att benhinnor, senor och ögon kan drabbas av inflammationer samtidigt som du har psoriasisartrit, eller bara psoriasis.

Det vanliga är att psoriasisartrit endast ger lätta besvär. Du kan ofta leva och arbeta som vanligt. Enstaka personer får däremot en svårare form av psoriasisartrit där förloppet blir kraftigare. Flera leder kan påverkas samtidigt och kan ge funktionsnedsättningar. Denna form av psoriasisartrit är ovanlig.

Diagnosen psoriasisartrit misstänks om du har typiska fjällande psoriasisutslag och samtidigt ont i lederna. Det finns inget blodprov som kan bekräfta att det rör sig om psoriasisartrit. Om du har rodnade leder brukar läkaren genom blodprover kunna se tecken på att det pågår en inflammation i kroppen.

Behandlingsmässigt finns det flera alternativ. Har du inte någon kraftig inflammation, som visar sig genom rodnad och svullnad, kan det räcka med att du behandlar vid behov med vanliga värktabletter som Alvedon, Panodil eller liknande.

Nästa steg brukar vara inflammationsdämpande läkemedel som tillhör gruppen coxhämmare. Dessa är receptbelagda med undantag för preparat som innehåller ibuprofen. Om detta inte heller räcker för att dämpa besvären kan läkaren ge kortisonsprutor in i den påverkade leden. Vid mycket svåra besvär kan immunhämmande läkemedel bli aktuella. I dessa svåra fall brukar sjukdomen skötas av reumatolog eller läkare på en medicinmottagning.

Tips på enkla övningar för musklerna kring lederna kan ges av sjukgymnast/fysioterapeut. Om besvären sitter i händerna kan du få hjälp av en arbetsterapeut.

Håkan Barrner, läkare, specialist i allmänmedicin